Men det var folket som gjorde hans svar till något större: det korta Όχι (Ochi) som betyder Nej spreds över hela landet och blev en kraftfull symbol för nationell självständighet och gemensam motståndsvilja. Därför uppmärksammas dagen än idag som en av Greklands två nationaldagar.

När Italien den dagen invaderade Grekland vändes världens blickar mot det lilla landet i sydöstra Europa. Förstasidor från New York till Stockholm skildrade ett folk som vägrade böja sig.

Kl. 03:00 på morgonen 28 oktober 1940 lämnade Italiens ambassadör ett ultimatum till premiärminister Ioannis Metaxas. Grekland skulle överlämna kontrollen över strategiska punkter till italienska trupper – i praktiken en ren kapitulation. Metaxas ska då ha svarat kort ”Alors, c’est la guerre.” – ”Då är det krig.” Den folkliga versionen av svaret blev det numera klassiska: ”Οχι!” – ”Nej!”

Invasionen och det grekiska motståndet

Bara ett par timmar senare, kl. 05:30, anföll italienska styrkor från ockuperade Albanien. Luftlarm ljöd i Aten och allmän mobilisering utlystes. Mussolini hade räknat med ett snabbt övertag, men möttes av hårt motstånd.

Redan första veckan bröts den italienska framryckningen i Pindosbergen – ett svårtillgängligt område där grekiska förband utnyttjade både terrängen och folkets uppslutning.

Under november gick grekerna till motoffensiv. Den grekiska armén drev fienden tillbaka över gränsen och intog delar av södra Albanien. Det blev andra världskrigets första allierade seger mot en axelmakt och väckte stort internationellt eko. Pressen i London, New York, Melbourne och Stockholm följde utvecklingen dag för dag.

Svensk press skrev samma morgon om flyglarm i Aten och ett ultimatum med tre timmars frist. I Aftonbladet löd huvudrubriken: ”Krig Grekland–Italien. Ultimatum med 3 tim. frist. Flyglarm i Aten i morse.”

Artiklar från Gotlands Allehanda återgav Metaxas löfte att ”Grekland skall slåss till det yttersta” och kung Georg II:s förklaring att Grekland måste bekämpa Italien ”som försöker förstöra landets oberoende”.

Svensk Tidskrift noterade i en översikt dagen därpå: ”MÅNDAGEN den 28 oktober 1940 klockan 3 på morgonen tillställde Italiens ambassadör Greklands premiärminister Metaxas ett ultimatum. Det förelades honom med tre timmars frist och innehöll krav på fri lejd för italienska trupper att besätta strategiska punkter i Grekland.”

Ett krig som påverkade hela Europa

Motståndet höll i sig hela vintern. I mars 1941 gjorde Mussolini ett personligt försök att vända utvecklingen genom en ny storoffensiv, men utan framgång. Först i april samma år, när Nazi-Tyskland gick in i Grekland från norr, kunde axelmakterna besegra det grekiska försvaret. Aten föll den 27 april. En lång och brutal ockupation följde – men Ochi-dagen fortsatte leva som symbol för motståndsvilja och nationell värdighet.

Det grekiska motståndet fick återverkningar långt utanför landets gränser. Segern över Italien stärkte moralen bland de allierade – för första gången hade en axelmakt lidit nederlag. Det sägs att Adolf Hitler betraktade Mussolinis äventyr i Grekland som en förödmjukelse.

Enligt vissa bedömare försenade det tyska Balkanfälttåget invasionen av Sovjetunionen (Operation Barbarossa), vilket senare visade sig få ödesdigra konsekvenser för Tysklands krigsplaner. I ett samtal lär Hitler ha sagt: ”Om italienarna inte gått in i Grekland och fastnat där, hade vi haft sex veckor till för att hinna före vintern i Ryssland.”

Minnet av ett nej i modern tid

I Grekland firas ochi-dagen varje år med parader, skoluppträdanden, kransnedläggningar och militära ceremonier över hela landet. Särskilt i Thessaloniki, där den 28 oktober också nästan sammanfaller med stadens skyddshelgon Demetrios dag, 26/10.

Flygvapnet genomför årliga uppvisningar, med jaktflyg som passerar över folksamlingar och flaggor. Speciellt i år visade man också upp framtidens försvarsteknik – drönare, anti-drönarsystem och AI-baserade vapensystem som nu blivit en del av programmet. Kanske inte för att dominera, utan för att påminna om att motståndskraft också kräver förnyelse.

28 oktober har kommit att bli landets andra nationaldag. För greker i diasporan är den också ett årligt tillfälle att samlas, minnas och förnya banden till ett arv där ett enkelt nej förändrade Europas karta.

Ovan artikel samlar några av de samtida tidningsurklipp som spreds den där måndagen 1940 – från New York Times och The Boston Post till Aftonbladet och Evening Standard. Tillsammans vittnar de om hur ett litet land stod upp mot övermakten – och hur Europas rubriker vände blicken mot Grekland.

Källor

1. Gotlands Allehanda, 28 oktober 1940
   https://www.tingstade.com/arkiv/70184
2. Svensk Tidskrift (1941): Grekland–Italien-kriget – en översikt
   https://www.svensktidskrift.se/grekland-italien-kriget-en-oversikt/#:~:text=MANDAGEN%20den%2028%20oktober%201940,30%20samma%20morgon
3. Ypervorioi – Samtida pressurklipp & grekisk historia
   https://ypervorioi.blogspot.com/
4. Wikimedia Commons – Greek Army during Primavera Offensive
   https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=66986128
5. Ioannis Metaxas Archive – 1940 Foreign Press (PDF)
   https://ioannismetaxas.gr/1940%20foreign%20press.pdf
6. Greek News Agenda – What is OXI Day?
   https://www.greeknewsagenda.gr/topics/history-archeology/7218-oxi-day
7. SO-rummet.se – Grekland under andra världskriget
   https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/grekland-under-andra-vaerldskriget

Relaterade artiklar

När Naziflaggan revs ned från Akrolopolis →

📣 Fastlandet har fått syn på Expedition Grekland

Glädjande är att vinden har burit med sig våra röster ända till det grekiska fastlandet. Man har fått syn på våra segel vid horisonten. Inte som en armada, snarare som ett ensamt fartyg med ovanlig last: annorlunda berättelser om det genuina Grekland. Och det är inte marknadsförare eller algoritmer som spanat.

Expedition Grekland har den senaste tiden uppmärksammats från oväntat håll: först i kultursektionen i Parapolitika, en av Greklands mest spridda nyhetsplattformar, och nyligen i den klassiska, historiska kvällstidningen Apogevmatini.

Vi ser det som ett tecken på att vår insats uppskattas – inte bara för berättelsernas innehåll, utan för själva valet att visa ett unikt Grekland, bortom klichéer och stereotypa föreställningar. Läs hela artikeln i Parapolitika om Expedition Grekland på svenska:

⛵ Innan vi kastar loss igen

Två år har gått sedan Expedition Grekland i först lättade ankar – och färden har redan gett mer än vi kunnat ana. Vi har valt en färd som ofta går långsammare, men som leder djupare.

Tack vare er, våra Grekonauter, har Greek Expedition vuxit till en levande loggbok över ett annorlunda Grekland. Att få dela dessa upptäckter med allt fler nyfikna resenärer är ett privilegium.

Nu står vi förtöjda en stund – inte i vila, utan i väntan. Vi lastar om.

Nya äventyr börjar ta form där ute i diset. Vi anar deras konturer och känner vinden vända.
Snart hissar vi segel igen, mot nya horisonter.

Tills dess: må sommaren ge också er medvind, så att ni kan finna egna vägar över havet och förhoppningsvis en gnutta drömsk avvikelse från de upptrampade stigarna. Och kanske, någonstans, får ni syn på ett segel vid horisonten. Då vet ni: Det är Expeditionen Grekland som åter är i rörelse.

Bloggen

→ Här kan du bläddra fritt bland alla ämnen i vår blogg: https://greekexpedition.com/sv/blogen/

Senaste artiklar

• 
  Greek Expedition, ready to sail, March 2026 [newsletter]
  Welcome aboard the Greek Expedition, ready to sail again! Sunlight on the deck, a soft breeze moving through the rigging. The ship is back at sea. Sails begin to fill, and the course is set. Across the captain’s table, the charts remain open, lines extending beyond the familiar into routes not yet taken. The Greek… Läs mer: Greek Expedition, ready to sail, March 2026 [newsletter]
• 
  Kvinnorna i rebetiko – 8 röster som formade genren
  Vi ska idag lära känna några av kvinnorna i rebetiko som bidragit till att både forma och sprida genren långt utanför Greklands gränser Rebetikons historia berättas ofta genom dess stora manliga namn. Men genren formades också av kvinnliga artister som levde och verkade i samma värld som de manliga. Från café-aman i Smyrna och Konstantinopel… Läs mer: Kvinnorna i rebetiko – 8 röster som formade genren
• 
  Foton från massavrättningen i Kaisariani 1944 – väcker starka minnen till liv i Grekland
  Under de senaste veckorna har fotografier från massavrättningen i Kaisariani den 1 maj 1944 spridits i grekiska medier och sociala flöden i en omfattning som få kunnat missa. Bilderna visar ögonblick ur en händelse som i Grekland länge varit en del av det kollektiva minnet, men som fram till nu saknat känd fotografisk dokumentation. Fotografiernas… Läs mer: Foton från massavrättningen i Kaisariani 1944 – väcker starka minnen till liv i Grekland
• 
  Grekiska ord svåra att översätta, del 1: Filótimo
  Grekiska ord som filótimo, φιλότιμο, väcker ofta frågan: vad betyder det egentligen? För den som stöter på ordet för första gången är det inte självklart. Bokstavligen kan det översättas som ”kärlek till ära”, men så snart man försöker direkt översätta det märker man att betydelsen inte riktigt låter sig fångas så lätt. Genom åren har… Läs mer: Grekiska ord svåra att översätta, del 1: Filótimo
• 
  Kallikatzaroi, den grekiska julens ondsinta varelser [uppdaterad 2025]
  Kallikatzaroi är enligt grekisk folklore illvilliga varelser som under den grekiska julen kommer fram ur underjorden och ställer till det för människorna Under vintersolståndet, när solens rörelse verkar avstanna, kryper de fram: de ondsinta, skadelystna, fula och busiga varelserna Kallikatzaroi – Καλικάτζαροι. De kan kanske liknas vid leprechauns, hämndlystna goblins, småfolk eller pysslingar i annan… Läs mer: Kallikatzaroi, den grekiska julens ondsinta varelser [uppdaterad 2025]
• 
  The Greek Expedition lies in dock – November 2025 [newsletter]
  Welcome back aboard on the Greek Expedition! ❄️ Frost on the railing, lanterns swaying in the cold November breeze – the Greek Expedition lies in dock for the winter. The crew is busy mending the hull and setting new sails for the journeys ahead. Winter is softly settling around the shipyard. The timbers creak with… Läs mer: The Greek Expedition lies in dock – November 2025 [newsletter]

Anslut till Expedition Grekland

Som utlovats i vårt inlägg om intressanta grekiska fakta, följer här en mer detaljerad beskrivning av de platser som utnämnts till världsarv i Grekland. Av de totalt 19 platserna är 16 av rent kulturellt värde. De återstående tre platserna, Meteora och Athosberget, och Zagoria har utnämnts tack vare sin betydelse för både kultur och miljö.

Ge dig in i landets rika historia och fascinerande natur genom att bekanta dig med några av dessa betydelsefulla platser. Klicka på länkarna i tabellen nedan för att utforska UNESCOs sidor om varje världsarv i Grekland.

Världsarv i Grekland 1 – 6

Namn	Bild	Plats	Årtal för utnämning	Beskrivning
Akropolis, Aten		Aten	1987	En välkänd fornlämning som inkluderar Parthenon-templet och andra antika byggnader i hjärtat av Aten.
Det arkeologiska området i Delfi		Delfi	1987	En antik helgedom och orakel tillägnade guden Apollon. Delfi ansågs vara världens nav i den antika tron.
Apollon Epikurius templet i Bassae		Messenien, sydvästra Peloponnesos	1986	Ett välbevarat doriskt tempel tillägnat Apollon, känt för sin harmoniska arkitektur och magnifika utsikt över dalen.
Rhodos medeltida staden		Rhodos	1988	En imponerande medeltida stad med befästningar, palats och smala gränder.
Klosterkomplexet i Meteora		Thessalien, centrala Grekland	1988	En samling av ortodoxa kloster byggda på de spektakulära, vertikala klippformationerna som reser sig flera hundra meter över marken.
Athosberget		Chalkidiki-halvön, norra Grekland	1988	En bergsregion som anses helig, med en ortodox, strikt manlig, klosterrepublik, vilken åtnjuter hög grad av autonomi sen 1000-talet e.Kr.

Världsarv i Grekland 7 – 12

Namn	Bild	Plats	Årtal för utnämning	Beskrivning
Paleokristna och bysantiska monument i Thessaloniki		Thessaloniki	1988	En samling av tidiga kristna och bysantinska monument, inklusive kyrkor och basilikor, som vittnar om regionens historiska betydelse.
Asklepios helgedom i Epidaurus		Epidaurus, nordöstra Peloponnesos	1988	En välbevarad helgedom, med den berömda amfiteatern och tempel tillägnade Asklepios, den antika grekiska guden för helande och medicin.
Det historiska Chora, St Johannesklostret och Apokalypsgrottan på Patmos		Patmos, norra Dodekaneiska öarna	1999	En viktig religiös plats, som inkluderar klostret St. Johannes och Apokalypsgrottan, där Aposteln Johannes anses ha skrivit Uppenbarelseboken.
Arkeologiska området i Olympia		Olympia, centrala Peloponnesos	1989	Platsen för de antika olympiska spelen med en monumental samling av grekisk arkitektur och skulptur.
Ön Delos		Delos, Kykladerna	1990	En betydelsefull ö, högaktad redan i förhistorisk mytologi, med välbevarade arkeologiska lämningar och tempel.
Klostren Daphni, Hosios Loukas och Nea Moni of Chios		I Aten, Fokida – nära Delfi och ön Chios	1990	Tre bysantinska kloster med unik arkitektur och mosaikarbeten som representerar den bysantinska erans konstnärliga färdighet.

Världsarv i Grekland 13 – 19

Namn	Bild	Plats	Årtal för utnämning	Beskrivning
Pythagoreion och Heraion på Samos		Samos, nordegeiska öarna	1992	Fornlämningar av en viktig antik stad av hög kulturell och religiös betydelse, med en imponerande helgedom tillägnad gudinnan Hera.
Arkeologiska området i Aigai (nuvarande Vergina)		Vergina, grekiska Makedonien	1996	Platsen för de antika kungliga gravarna i Makedonien, där man har funnit imponerande gravskatter och artefakter.
Arkeologiska området Mykene och Tiryns		Mycenae, Tiryns, Peloponnesos	1999	Två betydelsefulla städer från den mykenska perioden, som visar på den äldre antika grekiska civilisationens storhetstid och arkitektur.
Gamla staden på Korfu		Korfu, Joniska öarna	2007	En välbevarad venetiansk stadskärna som bär spår av flera olika historiska kulturer och varierande arkitekturstilar.
Arkeologiska området Filippi		Filippi, nordöstra Grekland	2016	En antik stad med imponerande arkeologiska lämningar av stor historisk betydelse. Platsen där slaget vid Filippi utkämpades .
Arkeologiska området Mystras		Nära Sparta, Peloponnesos	1989	Staden Mystras utvecklades runt fästningen som byggdes år 1249 på sluttningarna av berget Taygetos. Staden upplevde en stor blomstring under den senare bysantinska tiden och erövrades av både ottomaner och venetianer.
Zagoris kulturella landskap		Regionen Epirus, norra Grekland	2023	Ett avlägset landskap i nordvästra Grekland med små stenbyar, Zagorochoria, heliga skogar och ett nätverk av stenvalvsbroar, stenbelagda stigar och uthuggna trappor som förbinder byarna i Vikos- och Voïdomatisflodens dalgång.

Källor: UNESCO, Wikipedia
Foton: Wikimedia Commons license,
Flera av illustrationerna till detta inlägg skapades med AI-modellen Stable Diffusion

Murarnas tidlösa roll

Kallmurarna är mer än bara byggnadsverk – de är en väsentlig del av Kykladernas kulturella och landskapsmässiga identitet. De har skapat förutsättningar för lokala jordbrukssamhällen i århundraden. Idag är dessa murar en viktig påminnelse om traditionell arkitektur och hållbar användning av naturresurser.

Miljömässigt spelar murarna en avgörande roll för att bekämpa erosion och samla regnvatten i den torra kykladiska miljön. De stabiliserar sluttningarna och bidrar till att hålla markerna odlingsbara. Återställandet av dessa strukturer är därför inte bara en hyllning till det förflutna, utan också en investering i en hållbar framtid.

Längs branta sluttningar som sträcker sig från bergens toppar ner till havets kant, ligger terrasserna och kallmurarna som har format den grekiska ön Amorgos landskap och möjliggjort jordbruk i generationer.

Här, bland övergivna vinodlingar och steniga stigar, samlades entusiastiska deltagare från hela världen för att blåsa nytt liv i en tradition som riskerar att gå förlorad.

Den Amorgianska byggmästarkonsten

Nyligen anordnades det tredje seminariet i serien ”Η Αμοργιανή Μαστοριά” (Den Amorgianska byggmästarkonsten), med syfte att återuppliva och bevara traditionella byggnadstekniker.

Seminariet, organiserat av den ideella föreningen Mitato på Amorgos, blev en stor framgång som lockade lokala hantverkare, representanter från många andra öar, besökare från det grekiska fastlandet samt från flera andra länder. De träffades i fem dagar för att arbeta, lära av varandra och sprida sin kunskap.

Mitato på den grekiska ön Amorgos

Mitato: En stenhydda som erbjuder skydd åt herdar

Föreningen Mitato på Amorgos, är en ideell organisation grundad 2020. De arbetar för att skydda och lyfta fram öns natur- och kulturarv. Genom olika slags projekt, bl.a. seminarier om att bygga kallmurar och andra traditionella hantverk, strävar de efter att föra kunskap vidare till nya generationer, samtidigt som de kombinerar den med moderna metoder och teknologier. De utforskar också hur detta arv kan bidra till att skapa en unik och hållbar turism som stärker både lokalbefolkningen och besökarens upplevelse.

Platser som bär på både historia och framtid

Seminariet lockade deltagare från hela världen – från arkitekter och ingenjörer till jordbrukare och naturvårdare. Tillsammans med lokala hantverkare arbetade de för att återuppliva Amorgos historiska arv och ge landskapet en ny funktion i vår tid.

Den centrala hantverkaren som ledde fältarbetet är en traditionell byggmästare, känd för sin kärlek och hängivenhet till traditionell byggnadskonst – en kvalitet som gjort honom mycket eftertraktad i området.

Valet av plats för fältarbetet föll denna gång på området Palia Strata, nära byn Potamos på grekiska ön Amorgos, där branta sluttningar kantas av stenmurar och terrasser som berättar om generationers hårda arbete.

”Vi väljer noga platser som både kan gynna lokalbefolkningen och samtidigt lyfta fram miljöns värden,” berättar Semeli Drymoniti från föreningen Mitato.

Under de fem dagarna som seminariet pågick utfördes omfattande arbete med hjälp av deltagarna och inbjudna experter.

• 75 meter stödjande stenmurar restaurerades för att stabilisera marken ovanför.
• 100 meter av stigen i Palia Strata rensades och reparerades, inklusive en tidigare dold stenbelagd del.
• 11,5 meter av stigen förstärktes på en plats som hade eroderat.
• Nya stenstrukturer skapades längs en bäck för att bromsa vattenflödet.
• En övergiven brunn grävdes fram, reparerades och området kring den försågs med stenläggning och en skyddande mur.

Att bygga med sten och tradition

Under den praktiska delen av seminarierna arbetade man ute på fältet. Semeli Drymoniti invigde oss i processen bakom restaureringen och förklarade hur varje steg kräver precision.

”Vi börjar alltid med att rensa bort jord och sten för att blottlägga de stabila grunderna.
Med handverktyg som hammare och huggjärn formas sedan de lokala stenarna varsamt och staplas för att skapa hållbara strukturer”.

”Ett viktigt mål är att använda så mycket material som möjligt direkt från platsen, fortsätter Semeli, i årets arbete behövdes ingen sten alls transporteras in utifrån”.

För deltagarna är fältarbetet inte bara en praktisk erfarenhet utan också en chans att fördjupa sin förståelse för kallmursbyggandets roll och Kykladernas identitet.

Tankar och känslor från seminariet

För deltagarna och arrangörerna blev seminariet en upplevelse fylld av starka känslor. ”Det är en obeskrivlig glädje att se ett så stort arbete bli färdigt,” berättar Semeli Drymoniti.

”Att samla människor från olika delar av världen, tillsammans med lokala hantverkare, skapade en unik känsla av gemenskap”, fortsätter hon. ”Vi arbetade tillsammans, delade idéer och perspektiv, och knöt band som förhoppningsvis kommer att hålla länge.”

Deltagarna bestod av en brokig skara, alla förenade av en vilja att lära sig och bidra. ”Det är glädjande att se hur seminariet fortsätter att utvecklas och stärka sin plats,” tillade Semeli, som såg detta som ett tecken på att det finns ett växande intresse för att bevara Kykladernas kulturarv.

Arbetet gav också möjlighet till eftertanke och insikter. Många deltagare uttryckte hur givande det var att arbeta med stenarna under vägledning av mästare som har förvaltat detta hantverk i generationer.

Samtidigt betonade arrangörerna vikten av att bevara murarna som en levande del av landskapet. ”Våra insatser skyddar inte bara landskapet utan inspirerar också fler att engagera sig i det traditionella hantverket”.

Seminarierna har väckt diskussioner om turismens potential på Kykladerna. Mitatos medlemmar ser möjligheter i en turismmodell som kombinerar lokalt hantverk med ekonomisk utveckling.

”Ansvarsfull turism kan bli en positiv kraft för att återuppliva terrasserna och restaurera kallmurarna,” konstaterar Semeli Drymoniti.

Samarbeten mellan hållbarhetsexperter och lokalsamhällen kan visa vägen mot en mer hållbar besöksnäring.

Framtidsvisioner och nästkommande steg

Seminarierna om kallmurar på den grekiska ön Amorgos är inte bara till för att bevara en tradition – de är en del av ett större initiativ för hållbar utveckling i Kykladerna.

Under kvällarna hölls diskussioner och föreläsningar i en konferenslokal, där deltagarna utbytte idéer och planerade framtida initiativ.

Där diskuterades bland annat konkreta åtgärder för att skapa utbildningsprogram inom stenkonst, med målet att etablera skolor där hantverket kan leva vidare och inspirera nya generationer.

Föreläsningarna lyfte också fram internationella förebilder, som Irlands framgångsrika program för att bevara kulturarv och samtidigt skapa nya möjligheter för lokalsamhällen.

Genom nya samarbeten mellan Kykladernas öar och med stöd av internationella aktörer hoppas arrangörerna stärka kallmursbyggandets framtid. Strategin är inte bara att bevara landskapet, utan också att skapa ett globalt erkännande för detta unika hantverk som en förebild för hållbar utveckling.

”Det här handlar inte bara om tradition, utan även om att bygga en hållbar framtid för våra öar,” konstaterades det under seminariet.

Trots seminariernas positiva momentum är deltagarna medvetna om de komplexa utmaningarna med att bevara detta traditionella hantverk i en modern tid. Förhoppningsvis kan kommande seminarier och initiativ inte bara bidra till kunskapens överlevnad, utan också till dess fortsatta utveckling.

Upptäck mer om kallmurarnas värld

De seminarier som arrangeras på den grekiska ön Amorgos ger inte bara nytt liv åt uråldriga murar och stigar – de öppnar också dörren till en fascinerande tradition som fortfarande har en plats i dagens samhälle. Kanske kan du själv bli inspirerad att delta i framtiden eller lära dig mer om kallmurar och deras betydelse för landskapet och kulturen i Kykladerna.

Om du vill veta mer om den Amorgianska byggmästarkonsten, är du välkommen att delta i ett av Mitato Amorgos framtida seminarier. Som Semeli Drymoniti själv säger: ”Kom till våra seminarier och lär dig hur vi bygger – där kommer vi att avslöja flera av våra hemligheter!”

Föreningens hemsida med information om deras verksamheter når du här: http://mitato-amorgos.com/en/

Seminarierna stöds av flera aktörer, inklusive Greklands kulturministerium, Kykladiska museet, Cyclades Preservation Fund, m.fl. De anordnas av föreningen Mitato på Amorgos och står under Amorgos kommuns beskydd.
Bilder och video med tillstånd av Mitato på Amorgos.

Mer om den grekiska ön Amorgos här:

Landet, känt för sina soliga stränder, kan också skryta med snötäckta berg och historiska köldrekord. Så medan vi förbereder oss för ännu fler intensiva värmeböljor, låt oss ta en titt på några annorlunda och framför allt svalkande fakta om Greklands vinterklimat.

Greklands väder: Köldrekord

Greklands kallaste dag någonsin registrerades den 27 januari 1963, i staden Ptolemaida i regionen Makedonien. Temperaturen nådde då så lågt som -27,8 °C.

1963 var en extrem vinter över hela Europa. Hamnar frös, snön föll i mängder och hundratals människor dog av kylan över hela kontinenten.

Det är värt att nämna att enligt sajten meteo.gr – som tillhör det Grekiska Nationella Observatoriet – registrerades en extrem temperatur på -35,3 °C i januari 2012.

Denna temperatur uppmättes inuti en så kallad karstdepression, som är en naturlig bergs-sänka, i Kechroti-området på berget Mainalo i Arkadien.

Sänkan ligger på en höjd av 1 613 meter med omgivande toppar på 1 700-1 800 meter och är känd för sina extrema köldförhållanden på grund av sitt isolerade läge från den bredare atmosfäriska cirkulationen.

Sedan november 2010 har en obemannad väderstation från Grekiska Nationella Observatoriet varit i drift där, vilket gör det möjligt att dokumentera dessa extrema temperaturer.

I tabellen nedan är det värt att notera att denna sänka uppvisar minusgrader även på somrarna.

Sammanfattning – grekiska köldrekord

• Ptolemaida: Officiellt grekiskt rekord med -27,8 °C (1963, Wikipedia).
• Kechroti: Extrem temperatur på -35,3 °C (2012, meteo.gr)

Jämförelse: För Sverige är enligt SMHI den lägsta temperatur som uppmätts –52,6° i Vuoggatjålme, den 2 februari 1966.

Är du intresserad av fler spännande fakta om Grekland? Följ Expeditionen på Facebook för exklusiva uppdateringar och unika insikter om grekisk kultur, historia och mycket mer:

• Facebook

När är det bäst att åka till Grekland?

Greklands väder är förstås som behagligast vanligtvis innan och efter sommarmånaderna. Vår- och höstmånaderna bjuder på njutbara temperaturer, vilket gör dem till utmärkta tider att besöka landet. Vintrarna kan vara överraskande kalla, särskilt i de norra och bergiga regionerna, medan somrarna kan bli intensivt heta, särskilt i städer som Aten. Nedan kan du se snittemperaturerna för varje månad i hela Grekland..

Specialerbjudande för våra följare

De som är anslutna till Expeditionen erhåller 25% rabatt på våra svenskspråkiga guidade turer i Aten, som startar igen 4 september 2024.
Upptäck hemliga valv, underjordiska gångar, kryptor och katakomber som gömmer sig under affärsgatorna i centrum. Vandra på outforskade stigar, kliv in i underjordiska skattkammare, se staden med nya ögon, på ett annorlunda sätt.
Boka plats här>>

Anslut -helt gratis -till Expedition Grekland här >>

Mina egna grekiska vintrar

Undertecknad har upplevt många iskalla grekiska vintrar. Jag framhåller ofta att jag faktiskt fryser mer där än i Sverige under vintern. Detta beror främst på att husen i Grekland, av förståeliga skäl, inte är byggda för att hantera extrem kyla. Livet spenderas ju mestadels utomhus, vilket gör att isoleringen inte är prioriterad på samma sätt som i Sverige. Det är också ofta väldigt fuktigt i de grekiska husen, vilket förvärrar situationen.

Att gå och lägga sig innebär att dra på sig tjocka kläder och krypa ner under flera lager med filtar och täcken. Morgnarna är en utmaning – det krävs mycket mod att lämna den varma sängen och möta den bitande kylan.

Under den senaste ekonomiska krisen i Grekland tvingades dessutom många hushåll att spara in på uppvärmning och slutade använda olja på grund av de höga kostnaderna. Det blev märkbart kallare inomhus, och familjer fick göra sitt bästa för att hålla värmen.

Flera gånger har jag övervintrat på den lilla kykladiska ön Amorgos. Där är kylan ännu mer påtaglig, särskilt när de isiga nordanvindarna härjar. Jag minns fortfarande många nätter när sängkläderna varit kalla och så gott som genomblöta av fukt när det blev läggdags.

En annan speciell tid jag minns är från min barndom när familjen samlades i vardagsrummet runt kaminen, den enda värmekällan i huset. Vi satt nära varandra för att hålla värmen, och mina föräldrar rostade kastanjer på kaminen. Alla andra rum var isande kalla, men trots detta skapades det en speciell mysig atmosfär i att vara tillsammans och höra vinden tjuta utanför fönsterna.

Vad gäller Attika, så kan vintrarna vara stränga, med de kyliga perioderna är ofta korta. Efter några dagar återvänder den skinande solen, och man kan njuta av värmen utomhus igen, ibland till och med i kortärmad tröja, speciellt under de återkommande behagliga Halkyons dagarna i januari.

Vill du lära dig mer om Grekland? Prenumerera på vår YouTube-kanal för att få insiktsfulla videor om grekisk kultur, historia och vardagsliv:

• YouTube

Greklands väder: värmeböljor:

När någon nämner Greklands väder och extrema temperaturer, tänker man kanske först på de imponerande värmerekorden snarare än de kalla vinterdagarna. Den högsta temperaturen som någonsin registrerats i Grekland är 48,0 °C, uppmätt i Elefsina och Tatoi den 10 juli 1977.

Dessa områden, som ligger nära Aten, är kända för sina heta somrar, vilket beror på specifika geografiska och meteorologiska förhållanden.

Under de senaste decennierna har Grekland upplevt flera perioder av extrem värme. Sommaren 2007 var särskilt minnesvärd då temperaturen nådde 46,0 °C i flera delar av landet, inklusive Argos och Astros på Peloponnesos samt Ilion och Elefsina nära Aten. Dessa höga temperaturer har ofta orsakat betydande påfrestningar på både människor och infrastruktur.

Greklands väder varierar avsevärt beroende på region, men den generella trenden är att somrarna är mycket varma och torra, särskilt i de södra delarna av landet och på öarna. Fenomenet med urbana värmeöar gör att stora städer som Aten kan bli särskilt heta, vilket ytterligare förstärker de extrema temperaturerna under sommarmånaderna.

För mer detaljerad information besök Wikipedias lista över extrema temperaturer i Grekland.

Kontraster och ytterligheter

Greklands väder, med extrema temperaturer, oavsett om de handlar om brännande hetta eller isig kyla, är kraftfulla påminnelser om naturens mångfald och oförutsägbarhet. Vi har sett att landet, som vi ofta förknippar med varma somrar, också har upplevt några av Europas mest extrema vintertemperaturer.

Det är inte bara rekorden som imponerar, utan också de unika geografiska formationerna och mikroklimaten som skapar dessa extrema värden. Djupa karstdepressioner, avlägsna byar vid skyhöga bergstoppar och snabbt växande storstäder, varje plats bär på en egen fascinerande bakgrund och meteorologisk historia. Att förstå och dokumentera dessa extrema väderhändelser är inte bara en vetenskaplig prestation utan också avgörande för att förbereda oss inför framtida klimatutmaningar.

När jag själv tänker tillbaka på mina vintrar där, är det förstås inte bara kylan jag minns. Det är mycket mer än så – det är värmen från människorna, gemenskapen som skapas och de små stunderna av glädje mitt i allt det tuffa och iskalla. De kalla vinterkvällarna där vi samlades runt kaminen, visade mig värdet av enkelhet och närhet. Det är sådana minnen som gör Grekland till mitt hjärtas hem, oavsett var i världen jag befinner mig.

Relaterad äldre artikel: Några iskalla fakta om Grekland

Källor: Wikipedia, meteo.gr, Climates to Travel och Weather Atlas.

Expeditionens senaste inlägg

• Greek Expedition, ready to sail, March 2026 [newsletter]
• Kvinnorna i rebetiko – 8 röster som formade genren
• Foton från massavrättningen i Kaisariani 1944 – väcker starka minnen till liv i Grekland
• Grekiska ord svåra att översätta, del 1: Filótimo
• Kallikatzaroi, den grekiska julens ondsinta varelser [uppdaterad 2025]

Ett urval av anlagda hamnar

Det gångna året har vi på Expedition Grekland haft förmånen att lägga till vid en rad fantastiska kajplatser och dela med oss av våra upptäckter där. Idag bläddrar vi i loggboken och blickar akterut mot de mest engagerande färderna. Vi har valt ut några inlägg som inte bara har lockat flest läsare, utan också skapat mest diskussion. Dessa utvalda reseanteckningar belyser många unika aspekter av Grekland vilka inte alltid får den uppmärksamhet de förtjänar. Med denna nautiska antologi hoppas vi kunna erbjuda en rikare och mer mångsidig förståelse av de grekiska farvattnens nyanserade och skiftande natur.

Landgången mot språket och alfabetet

Det grekiska språket bär på en uråldrig historia och alfabetet är en viktig del av Greklands kulturella arv. Det brokiga virrvarret av bokstäver, som säkert rättfärdigar uttrycket rena rama grekiskan, utgjorde en av de viktigaste ankarplatserna för Expeditionen. Här tog vi oss tid att gå igenom allt mellan skären Άλφα/Alfa och Ωμέγα/Omega.

Men ett språk är inte bara tal och skrift. Enligt lingvistisk forskning sker faktiskt endast en bråkdel av mänsklig kommunikation genom muntligt tal. Resten sker genom kroppsgester.

I samma avsnitt lotsade vi också våra passagerare igenom arkipelagen av färgstarka och roliga idiom som ger en glimt av Greklands humor och vardagsliv. Lyssna nu för att se! 😃

Expedition Greklands kulinariska landmärken

Expeditionen genomförde under året som gått flera spännande smakresor genom landets rika kulinariska landskap. Vi stakade ut en välsmakande färdrutt från enkla traditionella rätter fram till mer moderna gastronomiska kompositioner. Med hjälp av besättningen utforskades på djupet många av de autentiska smakerna som gör det grekiska köket så speciellt. I kabyssen har vi tillrett grekisk husmanskost med de bästa av olivoljor, seglat i hav av aromatiska örter och smakat på de näringsrika bladgrönsakerna χόρτα.

Anslut – helt kostnadsfritt – till Expeditionen och följ med oss på framtida resor och äventyr!

I musikens lastrum

Musik är en central del av den grekiska kulturen och speglar landets rika historia och djuprotade traditioner. Den utgör därför en stor och viktig del av Expeditionens båtlast. Midskepps under däck kan man ta del av inspelningsmaterial från olika grekiska genrer, som landsbygdsmusik, storstadsmusik, internationella succéer och, sist men inte minst, rebetiko.

I serien ”Grekisk musik på svenska” bekantar vi oss med svensk-grekiska gästartister som förenar två kulturer genom sina verk. Längs Expeditionens fartygsskott presenterar våra gäster unika samlingar av handgjorda instrument som bouzouki, laouto, tzoura och baglama. De lotsar oss också i labyrinten av grekiska musikskalor och traditionella rytmer.

Uffes irrfärder och reseloggar

I denna del av resan bjuder vi in våra passagerare att utan karta och kompass följa Ulf Björkmans reseskildringar från Grekland under 1970- och 80-talen. Det rika analoga fotomaterialet från denna tid tar oss tillbaka till en epok av frihet, äventyr, upptäckter och kulturella möten. Uffes reseskildringar fångar essensen av begreppet öluffa i den grekiska arkipelagen och ger en unik inblick i hur resandet såg ut för flera decennier sedan. De grekiska irrfärderna har fått enorm respons från våra läsare på sociala medier. De har väckt starka minnen och skapat stort engagemang.

Sidenvägen till Soufli

Staden Soufli, belägen vid Evros-floden i norra Grekland, har en rik historia och tradition inom silkesproduktion. Inspirationen till denna långa färd kom från Svenska Institutet i Aten, som uppmärksammade oss på den lilla stadens unika kulturarv. Vi utforskade Souflis roll som historiskt centrum för grekisk silkesindustri och följde hela processen av både modern och traditionell produktion av sidentyger. Vi förtöjer även vid den närliggande 45 miljoner år gamla fossilskogen där flera förhistoriska megalitmonument kan beskådas.

Expeditionen kastar loss mot nya horisonter

Expedition Grekland kommer att fortsätta sina spännande färder på mindre kända grekiska farvatten. Framöver planerar vi bland annat besök hos en grekisk bouzoukimakare, där vi på djupet utforskar hantverket bakom detta ikoniska instrument.

Vi kommer även att bege oss till Atens observatorium för att lära oss mer om den grekiska astronomins historia och stjärnhimlen över Grekland. Vi kommer bland annat att bekanta oss med den för oss mindre kända stjärnbilden Ophiuchus – Ormbäraren, som dock var en av de viktigaste under antiken.

Dessutom kommer Expedition Grekland inom snar framtid att undersöka det traditionella silversmidet i Giannena/Γιάννενα, en stad historiskt känd för sina skickliga hantverkare. Och detta är bara början – mycket, mycket mer väntar på att utforskas, upptäckas och delas.

Anslut – helt kostnadsfritt – till Expeditionen och följ med oss på framtida resor och äventyr!

Var med och aktivt stöd vår vision

Vi har märkt att många av våra besökare har uttryckt intresse av att stödja Expedition Grekland. Nu erbjuder vi möjligheten att enkelt och säkert donera valfri summa via Swish.
Varje liten summa, hur liten den än är, betyder allt för vår fortsatta verksamhet just nu. Genom att swisha ett valfritt bidrag säkrar du Expeditionens framtid så att vi kan fortsätta utforska och dela med oss av det fantastiska annorlunda Grekland.
Skanna QR-koden nedan eller Swisha till 0722 029786 – Georges Xyftilis, expeditionsledare.
🙏 Stort tack för ditt stöd! 🙏

Vi ska idag lära känna Karagiozis – en fattig men uppfinningsrik folksjäl som i nära 200 år har roat och engagerat generationer av greker.

Grekisk skuggteater: Karagiozis historia

Karagiozis härstammar från den turkiska skuggteaterns Karagöz och Hacivat. På turkiska betyder Karagöz den Svartögde. Konstformen populariserades under den Osmanska perioden och spreds sedan till de flesta folk under det stora rikets styre. Karagöz and Hacivat ingår numera i UNSECOS lista över immateriella kulturarv.

När skuggteatern kom till Grekland på 1800-talet gavs Karagöz en ny tappning.

I grekisk skuggteater anpassades figurerna och formades efter de inhemska traditionerna och villkoren. Karagiozis blev nu en representant för det förtryckta grekiska folket under Osmanska rikets tid. Han blev puckelryggig, urfattig, med trasiga eller lappade kläder, barfota och boende i ett ruckel.

Karagiozis blev snabbt en älskad folkhjälte eftersom hans humor och uppfinningsrikedom speglade den grekiska folksjälen med alla dess egenskaper och brister. Hans pjäser spelas flitig än idag i städer och byar över hela Grekland och är populära både bland barn och vuxna.

Scenen och handlingen

Pjäserna utspelar sig mest på gatan mellan Karagiozis ruckel och paschans ståtliga Serai/palats. Ofta får Karagiozis, via sin vän Hatziavatis, i uppdrag av paschan att utföra något mot betalning, vilket sällan slutar väl. Pjäserna är fyllda av absurda ordlekar, överraskningar och humoristiska förvecklingar.

Huvudfigurer

Karagiozis – den urfattige folkhjälten

Karagiozis är skuggspelens hjärta och muntra komiker. Han är för det mesta hungrig, skojar och driver med folk och gör allt för att få mat eller pengar. Han är intelligent och en riktig diplomat när det gäller att klara sig.

Karagiozis är för det mesta glad i hågen, kvick i sina repliker, oftast med helt absurd humor. Han försöker ständigt hitta på klipska och listiga knep för att försörja sig och sin familj. Karagiozis har tre busiga barn: Kolitiris, Kopritis och Birikongos

Hatziavatis – den lismande utroparen

Hatziavatis är vän till Karagiozis, en fjäskande figur som vanligtvis tjänstgör hos Pashan, bl.a. som utropare. Han försöker gärna ge sken av att vara bildad, men är likväl ständigt utblottad. Han medlar ofta för att Karagiozis ska få ett jobb, som han själva kan tjäna pengar på. Men det brukar för det mesta sluta illa och båda får stryk.

Barba-Giorgos – den råbarkade bergsbon

Barba-Giorgos är Karagiozis morbror. Han kommer från de vilda trakterna i Roumeli-regionen. Han pratar en grov bondsk dialekt och kan vara både godhjärtad och hotfull. Barba-Giorgos är klädd i traditionell grekisk folkdräkt, med vit plisserad kilt och karaktäristiska tsarouchia-skor, med tofs på. Han bär alltid med sig sin herdestav, mest för att puckla på andra.

Barba-Giorgos är mestadels tuff och bufflig. Han vågar utmana till och med hela paschans följe. Alla fruktar honom, men Karagiozis lurar honom ofta med spratt. Barba-Giorgos blir lätt ursinnig men Karagiozis lyckas alltid lugna ner honom till slut.

Pachan – makthavaren

Paschan utgör den högsta lokala auktoriteten och representerar landets styresmän. Han talar både turkiska och grekiska och kan skifta sinnelag från en stund till en annan. Han kan vara väldigt from men också obarmhärtig. Pachan har en dånande röst och ger sina order på blandad turk-grekiska. Han stoltserar med sin makt, men blir många gånger lurad av den sluge Karagiozis. Pachan är en makthavare med omväxlande humör, någon att både frukta och skoja med.

Aglaia – Karagiozis högljudda hustru

Aglaia är Karagiozis högljudda, skvallrande och lata hustru som ständigt hamnar i käbbel med maken. Hon speglar den typiska lite gnälliga grannfrun. Men trots allt älskar Aglaia sin man och sina barn över allt annat. Hon brukar förlåta Karagiozis vad han än hittar på.

Sir Dionysios – snobben från Zakynthos

Dionysios från Zakynthos spelar gentleman och går snobbigt klädd i fina västeuropeiska plagg. Han försöker verka smart och bildad och vill gärna framstå som kärlekskarl. Han vill också ge sken av att han är en en mycket lärd man som kan många språk.

Dionysios, eller Nionios – som han också kallas, är ofta lyrisk i sina formuleringar, men också mycket formell och ganska kaxig. Han pratar grekiska med italiensk klingande dialekt från de Joniska öarna. Dionysios dyker upp i pjäserna som brudgum, älskare, gudfader eller läkare. En mångsidig men också stursk rollfigur med rötter i den Joniska övärlden.

Andra figurer och karaktärer

Rollgalleriet i grekisk skuggteater berikades så småningom med otaliga regionala influenser som speglade landets lokala mångfald. Pjäserna befolkades snart av en brokig skara bipersoner från Greklands alla olika delar.

• Hamnstaden Pireus lånade ut sina magges till rollistan. De är halvkriminella tuffingar som gärna lyssnar på rebetiko-musik. Stavrakas är den mest kända av dem.
• Den kosmopolitiska staden Thessaloniki stod för karaktärer med judiska rötter.
• Från Kreta plockades Manolios och Manousos
• Morfonios, en storstadsbo, har gigantisk näsa, är ful men väldigt fåfäng, tror han är vackrast i världen. Han är naiv och inte speciellt intelligent, säger ofta stora dumheter

Spyropoulos skuggteater

Spyropoulos startade sin skuggteater år 1955 och har sedermera blivit en av Greklands mest kända och populära ensembler. Teatern grundades av Thanasis Spyropoulos (1930 – 2023). Idag fortsätter hans son, Kostas Spyropoulos (född 1985), verksamheten med stor framgång. Spyropoulos ensemble ger året runt otaliga föreställningar över hela Grekland.

Nästa gång du besöker Grekland, kanske du kan få uppleva den älskade Karagiozis på någon föreställning. De annonseras ut flitigt. Du lär garanterat skratta gott – och kanske även få en glimt in i grekernas sätt att se på sig själva. Kontakta oss på Expedition Grekland för mer information om föreställningarna.

Källor/bilder: Från boken ”Karagiozis konst”, av Thanasis och Kostas Spyropoulos

Vi kommer idag att ta oss från det tjusiga Kolonaki, via Atens kommersiella affärscentrum, ända bort till Plakas utkanter och Ilissos-flodens dolda valvbro. Hela rutten genom dessa mindre kända sevärdheter i Aten är på ca 3 km och kan med fördel göras till fots.

Vi börjar vid torget Dexameni/Δεξαμενή, beläget på västra sluttningen av Lykabettos-kullen, inte långt från Kolonakis centrala torg.

Dexameni/Δεξαμενή, Hadrians vattenreservoar

En av de mindre kända men ändå högst intressanta sevärdheterna i Aten, Hadrians vattenreservoar, finns belägen här. Reservoaren var en del av det imponerande akvedukt-systemet som byggdes under 100-talet e.Kr. av de romerska kejsarna Hadrian och Antoninus Pius- Systemet slingrade sig 25 km underjord och försedde i många århundraden staden med dricksvatten, hämtad från berget Parnithas källor. Under Osmanska tiden övergavs viadukten, men togs åter i bruk under 1800-talet.

I över ett århundrade stod akvedukten återigen för den huvudsakliga försörjningen av huvudstadens dricksvatten. Den övergavs slutligiltigt år 1940, till förmån för mer moderna system. Idag leds vattnet bort från akvedukten för att endast användas för konstbevattning.

Dexameni-torget, som fått sitt namn av reservoaren, var under första delarna av 1900-talet en viktg träffpunkt för Greklands kulturella och intellektuella elit. Hit drogs många berömda författare, målare och andra artister, som t.ex. Kazantzakis, Papadiamantis, Sikelianos, mfl.

Hadrians vattenreservoar är för närvarande stängd pga restaurering, men besökare kan beskåda interiören genom stora glasfönster som omsluter byggnadens fasader. I skrivande stund öppnar den bara en gång om året, under Epifania-dagen, som firas den 6 januari, då kyrkan helgar stadens vatten. Mer om Epifania-dagen kan läsas här>>
Enligt sajtens ägare, Grekiska Vattenverket (EYDAP), kommer reservoaren att öppnas för allmänheten senast år 2025.

Vid Dexameni-torget finns även idag flera populära caféer och ouzerier, som är välbesökta, speciellt av studenter. På själva cisternens takterrass kan man i månaderna maj – september, avnjuta bioföreställningar under öppen himmel. Den lilla biografen Cine Dexameni drivs i regi av EYDAPs kulturförening. Program för sommaren kan du hitta på deras hemsida här >>

Parken vid Kluvna Klippan eller Lilla Lykabettos

Det låter antagligen overkligt för den som har njutit av en svalkande promenad vid Lykabettos, men sanningen är att hela området – som egentligen omfattar två kullar, en större och en mindre – utgjordes vid mitten av 1800-talet av ett ytterst kalt och kargt landskap, med väldigt sparsam vegetation, om ens någon, där endast några få herdar bodde. Det var inte konstigt att hela distriktet kallades Katsikadika – getternas land. När den nya huvudstaden planerades, föddes den vinstdrivande affärsidén att anlägga stenbrott vid den mindre av de två kullarna, sedermera kallad Lilla Lykabettos.

Stenen som bröts användes främst för konstruktionen av de många neoklassiska husen som blev allt fler och allt vanligare i den växande unga huvudstaden. Även om medvetenheten om områdets estetiska och ekologiska värde gradvis ökade med tiden, pågick utbrytningen av sten ända fram till 1960, då den slutligen förbjöds helt.

Parken vid den Kluvna Klippan är det som återstår av ett sådant gammalt stenbrott. Pga av höghusen som byggts runtomkring kan man inte längre ens urskilja att det rör sig om en kulle, Lykabettos lillebror. Men besökaren kommer att bli belönad för sin möda att ta sig dit, för väl uppe i parken, som liknar en naturlig balkong, är utsikten enastående. Man kan se bortom Akropolis, ända till Pireus och över besökarens huvud reser sig ståtligt storebror Lykabettos, prydd av den lilla kyrkan Agios Georgios på toppen.

Även om några hävdar annorlunda, finns det inget belägg för att den Kluvna Klippan är något annat än en geologisk formation. Men många fantasifulla legender och myter om dess mystiska krafter florerar och cirkulerar sedan gammalt, i vissa kretsar.

Zillers herrgård/Loverdos museum

Vi fortsätter några hundra meter nedför Lykabettos-kullens västra sluttningar emot stadscentrum. Vid odos Akadimias nr 58 möter oss en anspråkslös och undanskymd gammal husfasad. Sliten och nedklottrad som den är blir den sällan uppmärksammad av de mångtaliga fotgängarna som skyndar förbi.

Zillers herrgård/Loverdos musem upptar hela kvarteret i hörnet odos Akadimias/Mavromichali. Museets hemsida: http://loverdosmuseum-bma.gr/ . Inträde: gratis.

Byggnaden utgörs av ett s.k. neoklassiskt trevåningshus från förra sekelskiftet, snillrikt byggt i flera olika plan och nivåer. Interiören är ett virrvarr av stora salar, mindre rum, korridorer, inre trappor, stora marmorgolv, stiliga pelargångar, mosaikprydda väggar, rymliga verandor och balkonger som vetter mot en stor innergård, med tillhörande privat ortodoxt kapell och liten trädgård.

Ernst Ziller (1837 – 1923) var en tysk professor, arkitekt och arkeolog. Han var en av de främsta och mest betydelsefulla arkitekterna i Grekland, som ritade och övervakade uppförandet av hundratals offentliga och privata byggnader över hela landet. Ziller satte sin prägel på den grekiska stadsbebyggelsen i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Hans privata herrgård togs slutligen över av bankiren och konstsamlaren Dionysios Loverdos som gjorde om byggnaden för att kunna husera sina samlingar, vilka idag kan beskådas i museet. De utgörs bl.a. av träsniderier, glasmålningar, tavlor, skulpturer, ikoner och sällsynta manuskript, samt diverse andra hantverksföremål.

Historisk minnesplats: 1941-1944, Gestapos häkte

Vi förflyttar oss ännu närmare centrum, till odos Korai, en tvärgata som korsar de två stora vägarna odos Stadiou och Panepistimiou. I källarlokalerna vid odos Korai nr 6 finns bevarat och restaurerat den tyska kommandaturens häkte under ockupationsåren 1941 – 1944.

I lokalerna finns det rikt med graffiti och klotter, skrifter och inskriptioner som pryder väggar, metalldörrar, rör, galler och gluggar. De tar formen av korta texter eller teckningar, ofta bittra och sarkastiska, många av dem signerade med namn och datum.
Dessutom har ett betydande antal föremål av papper, metall och glas hittats undangömda i olika skrymslen, flera ev dem funna i avloppsrören där de fastnat. I de utställande montrarna kan man studera ett stort antal objekt, såsom anteckningar, tidningsurklipp, kuponger och andra vardagsföremål, ofta cigarettpaket, tändsticksaskar och godisförpackningar som vittnar om den tiden.

Themistocles mur i trapphuset

I själva hjärtat av Aten, nära torget Klauthmonos/Κλαυθμώνος och närmare bestämt vid odos Dragatsaniou, finns en gammal arkadgång, nedlagd och övergiven antagligen redan från efterkrigstiden. Om man dristar sig ned för det ödsliga trapphuset möts man av något besynnerligt, minst sagt. Plötsligt uppenbarar sig en del av det antika Atens försvarsmur, harmoniskt sammanvävd med det moderna höghusets fundament. En liten suddig skylt på väggen intill informerar att det vi ser är en av de få kvarvarande delarna av den berömda Themistocles-muren, från 500-talet f.Kr.

Några ord om Atens arkadgångar

Om du har spatserat i centrala Aten, har du säkert lagt märke till det omfattande nätverket av karaktäristiska gallerior eller arkadgångar i bottenvåningarna av de höga moderna byggnaderna. Man kan säga att arkaderna fungerar som små köpcentra, som sammanbinder de stora centrala vägarna. På grekiska kallas de εμπορικές στοές, som betyder kommersiella gallerior.

Arkaderna hyser inte bara butiker, utan även caféer, kontor, verkstäder och ibland även teatrar eller biografer. Arkadgångarna fungerar utmärkt som genvägar mellan stadscentrets olika delar, undan trängseln på gatorna, till skydd mot regn på vintern och behagligt svala på sommaren. De utgör på något sätt en egen liten stad i staden.

Många av arkadgångarna, speciellt de senaste decennierna, har förfallit och utgör inte längre de pulserande kommersiella och sociala knutpunkter, som de en gång i tiden varit . Men de utgör definitivt fortfarande en integrerad och viktig del av stadsbilden. Några av dessa kan, som vi har sett, bjuda på rejäla överraskningar.

Katakomberna under Ryska Kyrkan

Vi förflyttar oss vidare till utkanterna av stadsdelen Plaka. Där ligger den i folkmun kallade Ryska Kyrkan belägen. Under en metallucka i kyrkans marmorgolv uppenbarar sig en beundransvärd och undangömd värld, okänd även för de flesta Atenare. En värld som sannerligen ruvar på ovärderliga arkeologiska fynd.

Källarutrymmena upptäcktes vid restaureringen av kyrkan år 1855 och har sedermera givit upphov till otaliga myter och legender. Det bör noteras att Ryska Kyrkan (officiellt Den Heliga Treenighetens kyrka), som drivs av Atens ryska samfund, utgör en av de äldsta och största bysantinska monumenten i Aten.

De underjordiska valven bär tydliga spår av flera tidsepoker och civilisationer, av fornlämningar som lagrats och staplats på varandra. Källarutrymmena, som egentligen inte är katakomber i klassisk mening, har använts på olika sätt under århundradenas lopp, av olika religioner och kulturer.

Man kan skönja en helgedom från den grekiska antiken, antagligen tillägnad guden Apollon. Fortsättningsvis byggde romarna badinrättningar på samma plats och ovanpå dem uppfördes långt senare ett bysantinskt kloster, där utrymmena användes som kryptor och benkammare.

Civilingenjören och speleologen Panagiotis Deuteraios, som har undersökt och utforskat valven i detalj, informerar oss om att den bild vi ser idag, med de arkeologiska fynden staplade på varandra, egentligen är resultatet av restaureringen av kyrkan år 1855. De underjordiska utrymmena återuppbyggdes visserligen, men verkar inte ha tjänat något annat syfte sedan dess, än att vara ett provisoriskt museum för den perioden, menar han.

Nästa rundtur bland mindre kända sevärdheter i Aten

I nästa rundtur kommer vi att kika på flera hemligheter som gömmer sig i den grekiska huvudstaden. Vi kommer bl.a. att göra en utforskning av Grodön/Βατραχονήσι och Ilissos-flodens fåra – en okänd vildvuxen oas, undangömd mitt i stadscentrum, precis i korsningen där flera stora motorleder strålar samman. I dess närhet kommer vi också att beskåda, om vi har tur, en sällsam relief av guden Pan, en relief som är synlig … bara ibland.

Därnäst kommer vandringen att leda oss förbi två små, men för grekisk historia inte obetydliga, kapell: Den Heliga Kraften och Lilla Metropolis. Vi kommer också att kliva ned för de trånga medeltida trapporna till den centrala Metropolis-katedralens skattkammare, för att sedan följa vattendraget Hiridanos – det antika Atens aorta, som porlar under marken där man minst anar det. Vidare ska vi ta oss upp för kullen Filopappou på den konstfulla gångstigen skapad av den berömde arkitekten Dimitris Pikionis, för att slutligen göra några kortare uppehåll på mindre kända museer, verkligen värda ett besök.

Följ Expeditionen på Facebook, Instagram och Linkedin, för uppdateringar och vidare information.

Bortom Ilissos-bron

Från stenvalvbron kan man följa floden Ilissos fåra underjord ända till mynningen i Faliron, nära Pireus. Som syns i videon nedan, följde Expedition Grekland med på den imponerande och spännande turen, under den grekiska huvudstadens trafikleder och tätbebyggelse.

Hela artikelserien om Atens hemligheter är baserad på turer som gjorts tillsammans med gruppen Terra Incognita Team, under ledning av speleologen och civilingenjören Panagiotis Deuteraios.

Källor:

• http://urbanspeleology.blogspot.com
• http://www.mixanitouxronou.gr
• https://exploringgreece.tv
• https://geomythiki.blogspot.com/
• https://athensbylocals.com/
• https://www.athensvoice.gr
• Wikipedia

Dessutom, erbjuder Soufli med omnejd en imponerande mångfald av attraktioner, såsom en enastående nationalpark, en 45 miljoner år gammal fossilskog, flera förhistoriska megalitmonument, samt mängder av både muslimska och kristna religiösa sevärdheter.
En annan aspekt som lyfts fram av UNWTO är Souflis utmärkta vin- och köttproduktion, biodlingar och andra lokala traditioner och hantverk. Soufli har precis rätt förutsättningar att utveckla ett alternativ till massturism, genom att fokusera på att erbjuda unika upplevelser med lokal prägel, avslutar UNWTO.

Svenska Institutets närvaro i Soufli

Svenska Institutet i Athen, som i år firar 75-års­ju­bi­le­um, har sedan flera år tillbaka varit aktiva i Soufli. Från deras hemsida: ”Souflis tra­di­tions­ri­ka mil­jö sam­man­för årligen det Svenska Institutet i Athen stu­den­ter från Konst­fack i Stock­holm och stu­den­ter från mot­sva­ran­de in­sti­tu­tion i Aten, Athens School of Fine Arts. Stu­den­ter­na och de­ras lä­ra­re möts un­der en vec­ka i ett ge­men­samt pro­jekt om si­den, vil­ket re­sul­te­rar i en ut­ställ­ning. Stu­den­ter­na bor till­sam­mans i Sou­fli. Ge­nom stu­die­be­sök och se­mi­na­ri­er lär de sig att för­stå pro­duk­tion och ma­te­ri­al och in­spi­re­ras av en unik mil­jö och dess avan­ce­ra­de hant­verk”.
Resultatet presenteras i en utställning, Si­den & Sou­fli, som i år har vernissage den 23 november. Plats: Grekiska kulturhuset i Stockholm. Inträde till utställningen är gratis och alla är välkomna!

Silkesstaden Soufli växer fram

Soufli stad och kommun ligger i nordöstra Grekland och är utsträckta på den östra sidan av de mäktiga Rhodopibergen. Stadskärnan ligger på bara 500 meters avstånd från floden Evros, vilken utgör den naturliga gränsen mellan Grekland och Turkiet.

Området har en lång historia som sträcker sig tillbaka till forntiden. Megalitiska monument, klippmålningar, offerplatser och inskriptioner tyder på mänsklig närvaro redan från förhistorien. Antika gravar och andra viktiga arkeologiska fynd bekräftar en blomstrande civilisation under den hellenistiska perioden.

Enligt Dr Athanassios Gouridis, civilingenjör och arkeolog i Soufli kommun, omnämns staden för första gången år 1401-1402, (som Sofular Mehmedi) när den befriades från skatt för att invånarna skulle kunna fungera som ledsagare över floden Evros.
En annan tidig dokumentation är daterad till 1667 då den turkiske resenären Evliya Çelebi nämner att “Sofulu är en huvudby som inte betalar skatt till den Sublima Porten” (Osmanska Riket). Så småningom utvecklades Soufli till en viktig knutpunkt för handel och kulturellt utbyte. På 1800-talet blev staden administrativt centrum för en rik provins som sträckte sig på båda sidor om Evros-dalen.

Utvecklingen av nya metoder för silkesproduktion och utbyggandet av det nationella järnvägsnätet i slutet av 1800-talet, bidrog väsentligt till en imponerande ekonomisk utveckling de följande årtiondena. Stadens ekonomi blomstrade och välståndet ökade avsevärt i kölvattnet av den expanderande silkesindustrin. Samtidigt skedde en social och kulturell renässans. Silkesstaden Souflis befolkning nästan tredubblades vid sekelskiftet och invånarnas utbildningsnivå höjdes avsevärt. Vid sidan av de många silkesfabrikerna uppfördes nya skolor, kyrkor och teatrar som än idag präglar stadsbilden.

Under senare delen av 1900-talet märks emellertid en påtaglig försämring av det ekonomiska välståndet och en avmattning av den tidigare blomstrande utvecklingen. Denna nedgång kan tillskrivas en mängd olika faktorer. Det grek-turkiska kriget 1919-22, när Soufli förlorade tiotusentals hektar mark med mullbärsträd öster om floden Evros, samt introduktionen av syntetiskt silke, utgör kanske de främsta orsakerna till denna försämring. Under senare delen av 1900-talet drabbades Soufli av flera förödande översvämningar i sina lågvattenområden. Sommaren 2023 förstörde de katastrofala skogsbränderna som härjade i hela Grekland stora delar av Nationalparken i Dadia.

Kokonghus – koukoulospita

I UNWTOs motivation prisades också Souflis historiska lokala arkitektur, speciellt de karaktäristiska kokonghusen (κουκουλόσπιτα/koukoulospita eller μπιτζικλίκια/bitziklikia). De utgörs av imponerande tegelbyggnader på två eller tre våningar, i industriell stil, med symmetriska fasader och stora öppna interiörer. I dessa byggnader uppföddes silkeslarven i stora bäddar av mullbärslöv där de spann på sina värdefulla kokonger. Byggnaderna fungerade även som bostäder åt silkesodlarnas familjer. Det finns flera dussin kokonghus kvar i silkesstaden Soufli. De flesta är idag övergivna men en del har renoverats och rustats om. Ett av de mest kända är Kalesis kokonghus, som har omvandlats till ett litet hotell, hotel Koukouli.

I kokonghusen utövade silkeslarven under många årtionden sin enastående konst. Det är för oss nästan ofattbart att en pytteliten mask som kläcks ur ett ägg på knappt en millimeter, frossar på kilovis av mullbärslöv tills den blir tusentals gånger större och samtidigt spinner en kokong av silkestråd som kan bli 2500meter lång!

Senaste tidens återhämtning

UNWTOs val av silkesstaden Soufli som en av världens främsta turistbyar återspeglar den återhämtning som skett på senare år med de lokala myndigheterna som drivande kraft. Odling av silke har kommit igång igen och produktion av sidentyger har återupptagits. Samtidigt har nya sätt att skapa och använda sidenprodukter utvecklats. Även andra traditionella hantverk har lyfts fram för att belysa regionens rika kulturella arv. Kommunen har med stöd av EU-medel även anordnat storskaliga evenemang och festivaler för att locka besökare. Satsningar på innovativ teknik såsom VR och digitala guider bidrar till ett modernt och hållbart turistutbud. I Soufli förenas det gamla och nya på ett kreativt sätt.

Det är inte heller konstigt att silkesstaden Soufli ibland kallas museernas stad. Här finns flera imponerande museer som erbjuder unika samlingar och utställningar om allt som rör silke och siden. De ordnar även guidade turer där besökare har en fantastisk möjlighet att fördjupa sig i hela processen bakom silkesproduktion och sidenbearbetning:

• Museet för sidenkonst (Art of Silk Museum)
• Folkloremuseet Soufli – Gnafala (Soufli Folklore Museum)
• Silk Museum of the Piraeus Bank Group Cultural Foundation (PIOP) network
• Kommunalt museum för folkkultur (Municipal Folklore Museum)

Besökare kan också utforska vackra och högkvalitativa sidenprodukter, inte enbart i stadens museer, utan även i de talrika butikerna som präglar stadsbilden

Smakupplevelser i silkesstaden Soufli

Eftersom hela regionen Thrace och Evrosdalen allltid har utgjort en korsning och en smältdeg av folk och kulturer, är det ingen överraskning att Soufli erbjuder en gastronomisk mångfald som är rik på influenser från alla håll. Staden är känd för sitt enastående vin, den kryddiga tsipouro-drycken och sina traditionella delikatesser, inklusive smakfulla örtkryddade korvar, kavurma och framför allt babo-korven – den berömda thrakiska delikatessen. I mataffärerna kan man också hitta produkter från lokala mejerier och biodlingar, samt utsökta torkade frukter och nötter.

Detaljerad information om det lokala utbudet av produkter och tjänster i Soufli kan hittas här: https://www.visitsoufli.com/

Relaterad artikel: Eleusina – kulturhuvudstad i Europa 2023

Källor: Soufli kommun, UNWTO, Wikipedia, Svens­ka In­sti­tu­tet i Athen

Det är vårt intresse och vår kärlek för Grekland som ger vind i seglen och leder oss som en kompass genom ständigt nya farvatten och emot fler spännande färdmål.

Även om Maj månad i år har varit ganska kall och regnig i landet, har det inte hindrat expeditionen från att fortsätta utforska den grekiska kulturens och naturens mångskiftande landskap.

Om du missat våra senaste poster så har ges nu tillfälle att uppleva, upptäcka, njuta och ta del av expeditionens resor under månaden som gått. Nedan följer länkar till flera artiklar som kan vara av intresse. Du jan hitta många fler i vårt bloggarkiv.

Grekiska örter: En doftande resa till ön Lefkas

I en liten by högt uppe i Lefkas berg träffade vi Aris Kokotsis som har arbetat med örter i mer än 30 år och fördjupat sig i örtmedicin. Vi fick följa med på en resa… >>

Intressanta fakta om Grekland

I vår artikelserie Hellas Allehanda utforskar vi olika aspekter av kulturen, historien, språket och sedvänjorna. Ett försök att bidra till en fördjupad förståelse av landet och invånarna… >>

Världsarv i Grekland 2023, hela UNESCOs lista

Greklands världsarv väcker global beundran, med totalt 18 platser som har fått den prestigefyllda utmärkelsen fram till år 2023. Bland dessa finns välkända turistmål, men det finns också mindre kända juveler som väcker… >> 

Grekiska alfabetet – lär dig avkoda de 24 bokstäverna

Det grekiska alfabetet är en central del av Greklands kulturella arv. Liksom språket har alfabetet uråldriga anor och är bland de äldsta i världen som fortfarande är i bruk. Många bokstäver ser identiska ut med
våra latinska, andra påminner oss om dem, medan det finns… >>

Delta aktivt i Expedition Grekland

Det ligger i expeditionens ursprungliga vision att alla Grekonauter aktivt ska kunna delta i forskningsresorna och vara med och påverka färdrutterna. Vi välkomnar därför varje uppslag, idé eller tanke om samverkan eller vad som bör utforskas härnäst. Bli en del av besättningen på Expedition Grekland genom att mejla dina tankar till contact@greekexpedition.com (eller svara på detta mejl) och bli en aktiv deltagare i våra äventyr. 

Var med och aktivt stöd vår vision

Vi har märkt att många av våra besökare har uttryckt intresse av att stödja Expedition Grekland. Nu erbjuder vi möjligheten att enkelt och säkert donera valfri summa via Swish.
Varje liten summa, hur liten den än är, betyder allt för vår fortsatta verksamhet just nu. Genom att swisha ett valfritt bidrag säkrar du Expeditionens framtid så att vi kan fortsätta utforska och dela med oss av det fantastiska annorlunda Grekland.
Skanna QR-koden nedan eller Swisha till 0722 029786 – Georges Xyftilis, expeditionsledare.
🙏 Stort tack för ditt stöd! 🙏

Kommande stationer att besöka

Under sommaren 2023 drar Expedition Grekland vidare på nya upptäcktsfärder. Några av de hamnar där vi planerar att lägga till är följande:

– Grekisk skuggteater, Καραγκιόζης.

Karagiozis är en fiktiv figur i den folkkära grekiska skuggteatern. De små pjäserna handlar om den fattiga greken Karagiozis som driver med folk och gör det mesta för att få mat och pengar.

– Aten underjord, lär känna staden under staden

Följ med på en fascinerande resa i Atens myllrande virrvarr av underjordiska gångar, kryptor och katakomber. Upptäck valven som gömmer sig under de kommersiella gatorna i centrum

– Musik, instrument, rytmer och skalor

En liten workshop där vi presenterar de viktigaste instrumenten och musikskalorna i grekisk folkmusik. Vi lär oss om instrumenten bouzouki, baglama och tzoura. Vi får även förklarat vad en taqsim är, samt får ett smakprov av de vanligaste  musikskalorna, såsom nihavend/νιγιαβέντ, sabah/σαμπάχ

Väcker färdplanen ditt intresse? Hålla utkik på hemsidan eller våra sociala medier för mer exakta kommande avgångstider. Till dess…

Καλό Καλοκαίρι! 🌞 😎

Ha en underbar sommar! ☀️ ⛱️

För din Greklandsresa

Boka boende

Hitta bästa ställena att bo. Rum, familjelägenheter, semesterhus, med lockande rabatter och unika erbjudanden.
Boka här>>

Utforska

Djupdyk i den fascinerande grekiska kulturen, fängslande historien och mångskiftande naturen.
Se och upplev här>>

Notis: Vi vill här först informera att webbplatsen använder sig av s.k. affiliate-länkar. Det innebär att om du väljer att köpa något genom dessa kan Expedition Grekland få en liten provision. Observera att användningen av våra länkar innebär ingen extra kostnad för dig. Tvärtom hjälper ditt köp oss att stödja och driva expeditionen, så att vi kan fortsätta erbjuda förstklassigt innehåll och spännande digitala äventyr. Mer om affiliate-länkar i vår integritetspolicy.
Vi uppskattar verkligen ditt stöd!

Ta hand om dig

Visa omsorg om din hud och vår omvärld. Utforska Korres populära sortiment av skonsamma och naturliga hudvårdsprodukter

Att läsa på resan

Staffan Stolpes bok:
I skuggan av en liten ouzo, är
en charmig, humoristisk och fängslande resa genom soliga grekiska öar med äventyr, kärlek och gastronomiska upplevelser.

Laga mat

Traditionella recept och tips om vin. Läs för en heltäckande upplevelse av det grekiska köket>>
(på engelska)