Greklands superfood nr 1: de vilda bladgrönsakerna

Det brukar sägas att samerna har mer än två hundra ord för snö. Motsvarande gäller nog för grekerna när det kommer till alla varianter av vilda eller odlade bladgrönsaker, Greklands superfood, som växer vilt eller odlas över hela landet.

Bladgrönsaker, eller horta/χόρτα, har i Grekland fyllt magar samt helat kroppar och själar sedan antiken. Den djupt rotade folkliga kunskapen om deras fördelar har frodats genom generationer och har utan tvekan bidragit till överlevnad och hälsa under svåra perioder i landets historia. I millennier har dessa välsmakande och nyttiga gröna blad utgjort en värdefull och kraftfull resurs som hjälpt att upprätthålla både fysisk styrka och själslig balans i det grekiska samhället.

Superfood högt uppe i de grekiska bergen

1992 var första gången jag besökte byn där min då blivande man föddes. Jag blev genast hänförd, trots att jag hade besökt Grekland otaliga gånger och just hade avslutat ett års studier i grekiska på Atens universitet. Theriakisi (Θεριακήσι) ligger i länet Aitolien-Akarnanien, 750 m öh och hade då runt två hundra invånare, tre kafenion och en telefon.

Rekommendation: Boka mysigt boende i byn Menidi, Aitolien-Akarnanien. Perfekt för de som älskar fina sandstränder, magnifika landskap och långa vandringar. Boka här >>

Notera: att boka genom våra länkar innebär absolut ingen extra kostnad för dig. Däremot är det ett sätt att stödja expeditionens fortsatta arbete, eftersom vi erhåller liten provision på varje bokning.

Lambros, min man, var det yngsta barnet i en skara av nio. Pappa Alexandros var fåraherde och var borta under långa perioder under barnens uppväxt medan mamma Yppapadi, tillsammans med barnen, tog hand om olivlundarna, grönsakslandet, hönorna och en gris. I det lilla källarutrymmet fanns det tunnor med oliver, fetaost, bönor, kikärtor, inlagda grönsaker, linser, grisfett, saltat griskött och en vävstol där fårens hår förvandlades till täcken som värmde familjen under vintermånaderna. Samtidigt samlade de alltid bladgrönsaker, särskilt när de rensade olivlundarna från tidig vår till sen höst, och de förtärdes nästan dagligen.

Svärfar Alexandros med sina får i byn Θεριακήσι. — Svärfar Alexandros med sina får, i bergsbyn Theriakisi / Θεριακήσι. Han blev 99 år gammal

Pia med dotter på svärföräldrarnas altan, år 1992 — Jag med dotter, njuter av den hänförande utsikten på svärföräldrarnas altan

Mina svärföräldrar hade ett tufft liv, de upplevde krig, misär och fattigdom, men levde tills de blev nästan hundra år. Jag är helt övertygad om att deras levnadssätt och kostvanor spelade en betydande roll för deras långa liv. Familj, kärlek, en närhet till natur och djur, men också mat och en balanserad diet med mycket bladgrönsaker.

Lite om mig själv: Jag heter Pia Jörhall Polyzou. Född och uppvuxen i Vänersborg, flyttade till Göteborg där jag läste sociologi. Tog en socionomexamen och jobbade som frivårdsinspektör inom kriminalvården. Därefter läste jag grekiska på Atens universitet, träffade min blivande grekiska man och arbetade som översättare och nyhetsuppläsare på den statliga radion ERA, i programmet Φωνή της Ελλάδας/Voice of Greece. Numera bor vi i en förort till Washington DC, har tre vuxna barn och djupa rötter i både Grekland och Sverige.

Den lärde Theofrastos och örterna

Theofrastos (371-287 BC) nämns ofta som örternas fader och dyker ständigt upp i litteraturen om bladgrönsakerna. Han föddes på Lesbos, men flyttade som ung till Aten för att studera på Platons Akademi. Efter Platons död blev Aristoteles hans mentor och de åkte tillbaka till Lesbos för att studera djur-och växtlära under några år. Theofrastos återvände senare till Aten och bidrog till ett samarbete mellan Lyceum och Platons Akademi. Under Aristoteles ledning skapade de senare den Peripatiska Skolan. Namnet betyder den promenerande skolan därför att Aristoteles hade en idé att studenter lär sig bättre om de promenerar (περιπατώ/peripato). Det var på sådana sätt han applicerade filosofiska teorier i det vardagliga livet.

Theofrastos var en mycket lärd och respekterad person som undervisade om växtlära och skrev flera böcker under sin livstid. De mest inflytelserika var ”Peri fyton historia (Περί Φυτών Ιστορίας, Om växternas historia)”, samt ”Peri fyton aition (Περί Φυτών Αιτιών, Om växternas upphov)”. Dessa skrifter lade grunden för klassificering av växter, något som Carl von Linné prisade honom för långt senare.

Rekommendation: Beställ en av de mest omtalade och prisade böckerna om grekiska växter och plantor: Green Plants & Herbs of Greece. Innehåller riklig och saklig information om örter, kryddor och vilda bladgrönsaker. Notera: att beställa genom våra länkar innebär absolut ingen extra kostnad för dig. Däremot är det ett sätt att stödja expeditionens fortsatta arbete, eftersom vi erhåller liten provision på varje köp. Beställ boken här >>

🥬 Greklands superfood, lista på några vanliga bladgrönsaker

Bladgrönsaker kan med rätta kallas Greklands superfood nr 1. De nyttjas på många sätt, både som föda, dryck och i helande syfte. De kan ätas råa, kokta, i maträtter, smoothies, te och hälso-shots. Rötterna, liksom fröna, används också, speciellt inom alternativ medicin. Nedan presenterar vi några av de vanligaste bladgrönsakerna.

Rekommenderas: Gillar du att laga grekisk mat? Du kan välja mellan många utvalda kokböcker till förmånliga priser genom att klicka här >>

grekiska kokböcker — Klicka på bilden för att hitta de bästa recepten

Notera: att beställa genom våra länkar innebär absolut ingen extra kostnad för dig. Däremot är det ett sätt att stödja expeditionens fortsatta arbete, eftersom vi erhåller liten provision på varje köp.

🌿 Åkersenap/βρούβες (vrouves). Sinapis arvensis

Greklands superfood: Vrouves med sina gula blommor på en äng.

Det finns ett ordspråk i Grekland som fritt översatt lyder ”Letar du efter åkersenap?” Det betyder att någon letar efter något som är uppenbart och som finns överallt. Man kan alltså inte se eller förstå något som är egentligen är självklart.

Vrouves är bland de vanligaste bladgrönsakerna i Grekland och är ett samlingsnamn för många olika arter i senapssläktet. Som ordspråket beskriver, växer de överallt. De är inte så pjoskiga, det enda de behöver är sol, så bli inte överraskad om du ser gula små blommor växa på murar eller mellan stenar. Blommorna är gula och spetsiga och blommar från april till oktober. I många byar används den också i maträtter och fröna mals ner med olja för att tillverka senap (från det grekiska ordet σινάπι/sinapi).

Åkersenap nämns också av Theofrastos som beskrev den som ”helande” och innehåller vitamin A, C, B, E, D, K, B6, B12, magnesium, järn, kalcium och fosfor.

🌱 Lila Amarant/ βλήτα (vlitta). Amaranthus blitum

Greklands superfood: Råa vlita, i kastrull färdiga att kokas

Greklands superfood: Vlita, en av de vanligaste bladgrönsakerna i det grekiska köket

Under sommarhalvåret finns amarant/vlita ofta på det grekiska matbordet och serveras flitigt på tavernor. Den anses vara drottningen av bladgrönsaker, sannerligen Greklands superfood nr1. Vlita kombineras utmärkt med fisk eller skaldjur. Det finns ungefär 75 olika sorter lila amaranter runtom i världen.

Under antiken ansågs dess blommor heliga och beskyddade av gudinnan Artemis. De var en symbol för evigt liv och placerades ofta på gravar.

Amarant är ganska lättodlad även i Sverige, speciellt i de södra delarna, och innehåller vitamin C, A, B, calcium, niacin, riboflavin,järn, och magnesium. Vissa studier antyder att den bidrar till förstärkning av immunförsvaret, sänker blodtrycket och minskar risken för osteoporos.

🌱Maskros /ραδίκια (radikia). Taraxacum officinale

Maskrosblad på våren, även den räknas till Greklands superfood

Ραδίκια/radikia är näst efter vlita den vanligaste bladgrönsaken som serveras på grekiska restauranger. Man kan kanske kalla den Greklands superfood nr2? Radikia skördas antingen vilt eller odlas i liten skala som en bladgrönsak. Bladen kan ätas antingen kokta eller råa i olika former, t.ex. i soppa eller sallad.

Radikia eller maskros är nog också den mest förekommande vilda bladgrönsaken i Sverige och den är väldigt god när den kan plockas tidigt och är en hälsobomb som innehåller vitamin K, A, C, B, och E.

Theofrastos och andra efter honom kallade maskrosen ”leverns bästa vän”. Det anses ännu idag att den rensar blodet, sänker blodtryck, blodsocker och kolesterol.

Radikia kan appliceras i alla recept med bladgrönsaker

En stor mängd av organiska hälsoprodukter gjorda på maskros kan du hitta här >>

🌱Portlak/γλιστρίδα (glistrida). Portulaca oleracea

Greklands superfood: Portlak/γλιστρίδα i trädgård

Portlak/γλιστρίδα är en välkänd salladsväxt som växer rikligt, främst i grönsaksträdgårdar, utan att behöva speciell omvårdnad. Den används som förfriskning i sallader och som helande ört. Den har varit känd som medicinalväxt i över 2000 år. De små löven är mörkgröna, frasiga och tjocka.

Theofrastos introducerade den som en tidig form av antibiotika som kunde bota feber, magont, halsont, huvudvärk och skörbjugg. Glistrida innehåller höga halter av järn, fosfor, magnesium och kalcium.

🌱Portlak/γλιστρίδα kallas på många ställen i Grekland också för andrakla/αντράκλα .

🌱Nässla/τσουκνίδα (tsouknida). Urtica dioica

Greklands superfood: Brännässla - närbild på blad och frön

Nässlor behöver nog ingen introduktion för oss svenskar. Även i Grekland äts de som sallad, soppa och ersätter ibland spenat. Brännhåren neutraliseras genom att koka bladen och pressa ut vattnet.

I Expeditionens artikel om de grekiska örterna tas nässlan upp som landets främsta helande ört, top number one.

Det sägs att de antika grekerna började ofta sin dag med en nässeldrink som kunde förstärka immunförsvaret, förhindra förkylning och lindra krämpor.

Nässlan innehåller bl.a. vitamin C, K, B, järn och kalcium.

Rekommenderas: många olika sorter av naturligt och organiskt nässelte kan du hitta här >>

🌱Rödmalva/ μολόχα (molocha). Malva sylvestris

Rödmalva med blomma i frodig äng, sannerlligen Greklands superfood nr1

Rödmalvan är en mycket vanlig växt över Medelhavsområdet och på många andra platser runt om i världen. Den är väldigt anpassningsbar och växer inte bara vid kustzonerna utan även på höga altituder. Man kan njuta av dess färgprakt och skönhet oavsett om man befinner sig vid havet eller uppe bland bergen.

I det antika Grekland var malvan högt värderad och beundrades av framstående filosofer som Pythagoras och Platon. Det är känt att malvan användes som profylaktiskt medel mot arterioskleros och som ett effektivt botemedel för inflammerade sår och lindring av insektsbett. Dess främjande egenskaper för hälsa och välbefinnande gjorde den till en viktig del av antikens medicinska och kulturella värld. Kan vara den viktigaste sorten genom tiderna av Greklands superfood.

Malva har bitter smak. Inom samtida alternativ medicin anses den vara antiinflammatorisk och ordineras mot magproblem, bronkit, hosta och halsont.

Greklands superfood, några mindre kända bladgrönsaker:

🌱 Kålmolke/ ζοχιά (zochia). Sonchus oleraceus.
Kålmolke är känd sedan antiken pga sina helande effekter. Den användes som blodrenare och
mot hög feber. Den är ganska bitter som rå men bitterheten går bort om den den kokas. Kålmolke innehåller vitamin C, kalcium, fosfor, magnesium och järn.

🌱 Krusskräppa/ λάπαθο, λαπάθα (lápatho, lapátha). Rumex crispus
Lapatha tillhör familjen slideväxter och det finns över 25 olika arter i Grekland. Bladen har en syrlig smak, är mörkgröna med stråk av gult och används ofta i pajer eller kokas med kötträtter. Lapatha associeras med många möjliga hälsofördelar och anses lindra osteoporos, sänka blodtrycket och hjälpa mot insektsbett. Den innehåller vitamin C,A, B1, B2 och järn.

Min trädgård i USA

Pias trädgårdsland i en förort till Washington DC — Trädgårdslandet, i en förort till Washington DC. Där odlar vi flera av bladgrönsakerna som tas upp i texten

Grönsaker från trädgårdslandet — Egna och bra råvaror är guld att ha tillgång till när man älskar att lagar mat

Gillar du att laga grekisk mat? Du kan välja mellan många utvalda kokböcker till förmånliga priser genom att klicka här >>

Idéer till recept med Greklands superfood:

Vinägrett. En del syra (vinäger, citron, balsamvinäger eller äppelcidervinäger), två delar olivolja, salt och peppar. Jag gillar att tillsätta finhackad vitlök, dijonsenap, lite honung och örter. Om vinägretten blir lite tjock i konsistensen, häll i lite vatten.

Pajdeg och phyllo lagas ofta med bladgrönsaker och variationerna är oändliga. Phyllo finns numera i frysdisken i de flesta mataffärer. Tina den långsamt i kylskåpet, men arbeta snabbt eftersom de torkar fort. Jag täcker dem med fuktiga kökshanddukar. Mitt standardrecept för pajdeg är tre deciliter mjöl, 100 gr mjukt smör i små tärningar och några matskedar vatten. Forma till en boll och låt vila i kylskåpet en halvtimme. Därefter fixa fyllningen med att vispa ihop ägg och mjölk, salt, peppar och en nypa muskotnöt.

Spenatris är en populär vardagsrätt i Grekland och en favorit i vår familj. Hacka och blötlägg en stor purjolök, finhacka färsk lök, dill och mint. Fräs allt på medelvärme med lite olivolja, tillsätt två dl ris och låt det svettas lite. Lägg i spenat och fyra dl vatten och två grönsaksbuljonger.

Nässeldrink på Sokrates sätt kan du fixa lätt. Koka upp 1 liter vatten och blanda in 2 matskedar torkade nässlor. Sjud under lock i tio minuter, mixa med citronjuice och honung. Drick varmt eller kallt.

Senap är ganska lätt att göra, men behöver några dagar innan den är färdig. Blanda ihop 1⁄2 dl bruna och 1⁄2 dl gula senapsfrön med 1⁄2 dl öl eller vatten med 1 dl vitvinsvinäger i en burk med lock och förvara i kylskåpet minst 8 timmar. Blanda till en smet med en tesked salt i en mixer tills du får den konsistens du vill ha. Förvara senapen i en glasburk med lock i rumstemperatur en till två dagar.

Har du egna recept på bladgrönsaker eller andra grekiska rätter? Vi ta gärna emot idéer i kommentarsfältet nedan!

Källor: Wordreference.com, itrofi.gr, eatweeds.co.uk, vita.gr, Wikipedia.org, votaniki.gr, nikosfountas.gr, medlar.gr, mixanitouxronou.gr, ennallaktikidrasi.gr, bodyinbalance.gr, peacehealth.org, nih.gov, academic.our.com, culinaryhill.com.