Kallikatzaroi, den grekiska julens ondsinta varelser

Bild på en Kallikatzaros, en av de många skrämmande varelser som kommer fram under den grekiska julen

Kallikantzaroi är enligt grekisk folklore illvilliga varelser som under den grekiska julen kommer fram ur underjorden och ställer till det för människorna

Under vintersolståndet, när solens rörelse verkar avstanna, kryper de fram: de ondsinta, skadelystna, fula och busiga varelserna Kallikantzaroi – Καλικάτζαροι. De kan kanske liknas vid leprechauns, hämndlystna goblins, småfolk eller pysslingar i annan europeisk folklivstro.

I Grekland framställs Kallikantzaroi som hemska och skrämmande människoliknande varelser, ofta med starka djuriska drag. Många av dem har betar, svansar och getklövar till fötter. De är håriga, fula, smutsiga och illaluktande, oftast småväxta men ibland också stora som åsnor eller hästar.

Kallikatzaroi, skrämmande varelser som kommer fram under den grekiska julen

Kallikantzaroi framställs också som extremt viga med slingrande kroppar och tentakelliknande lemmar. De har förmågan att nattetid krypa in i husen genom skorstenar, dörrar på glänt, små springor i väggar eller till och med genom nyckelhål.

Ställer till det för människorna

Väl inomhus ställer de till stort förtret. De krossar möbler och tar sönder husgeråd, de äter glupskt upp julmaten, de för oväsen, bullrar och skrålar, de skräms, lurar av barnen godis, urinerar i kokkärlen, rapar högljutt och släpper fjärtar över glas och tallrikar. I mörkret antastar de kvinnor, de stjäl människors röst och orsakar all sorts missöden och olyckor.

Kallikantzaroi har karaktäristiska namn som på grekiska språket klingar kufiska, men också komiska, besynnerliga och bisarra. Malaganas, Triklopodis, Mandrakoukos, Magaras, Malaperdas, Planitaros, Katahanas, Vatrakoukos, Kolovelonis, Paganos heter några av dem.

Människorna försöker skydda sig emot Kallikatzaroi främst genom att utnyttja deras svagheter. Eftersom de är extremt ljusskygga ska man under jultiden inte låta elden i spisen och andra ljuskällor slockna. Eftersom de skyr religiösa (kristna) symboler ska man se till att teckna ett kors på dörrar, fönster och skorstenar. Man kan också använda speciella besvärjelser som skrämmer dem. Rökelser och helgat vatten håller de också på avstånd.


Traditionell grekisk julmat

En viktig del av julfirandet i Grekland är förstås den traditionella maten. Allt från de klassiska julkakorna, μελομακάρονα/melomakarona, κουραμπιέδες/kourabiedes, till otaliga recept på lamm, fågel eller vilt. För att få smakprov på äkta grekiska delikatesser, kolla in utbudet av olivolja, honung och mycket mer online här >>

OBS! Genom att handla via våra länkar stödjer du oss ekonomiskt, utan extra kostnad för dig, så att Expedition Grekland kan fortsätta leverera kvalitativt innehåll. Mer om sponsrade länkar i vår integritetspolicy. Du kan också väja att aktivt stödja Expedition Grekland här >>
Vi uppskattar verkligen ditt stöd – det gör skillnad!


Dodekaimeron och Epifania – Jesu dop

Kallikantzaroi stannar överjord under hela Jultolften, Dodekaimeron/Δωδεκαήμερον, som i Grekland varar mellan Julafton (24 December) och Trettondagen (6 Januari).

Den 6 Januari, då man i Grekland firar Jesu dop – Epifania (se nedan), försvinner Kallikantzaroi tillbaka ned i underjorden. De återvänder då till sin huvudsakliga årliga syssla som är att försöka såga ned Världsträdet eller Världspelaren. Men på Epifania-dagen har solen redan återfått sin rörelse på himlavalvet och Världsträdet har hunnit växa sig stort igen. Kallikantzaroi  har därför ett omöjligt uppdrag som aldrig kan slutföras, det upprepas ständigt i cirklar, år efter år.

För att vara säkra på att alla Kallikantzaroi har flytt tillbaka till sina hålor brukar man i Grekland på Epifania-kvällen skjuta av små fyrverkerier eller smällare på tak och i skorstenar.

Planerar på att besöka Grekland 2024?

Är du fascinerad av grekiska folklore och folktro som Kallikantzaroi? Då är en resa till Grekland det perfekta sättet att uppleva landets mystik och traditioner på nära håll. Börja redan nu att utforska och planera din nästa Greklandsresa på Tripadvisor. Där hittar du tips på sevärdheter, guidade turer och boenden för att få ut så mycket som möjligt av din semester.

Motsvarigheten till de grekiska Kallikantzaroi finns även i andra Balkanländer. I Bulgarien nämns de som Karakondjul (Караконджул), i Serbien som Karakondžula (Караконџула) och som Kukudhi eller Karkanxholji i Albanien.

Kallikatzaroi, skrämmande varelser som kommer fram under den grekiska julen

Epifaniadagen är en storhelg i Grekland då man firar Jesu dop i Jordanfloden och den Helige Andens uppenbarelse. Då helgar den grekisk-ortodoxa kyrkan vattnen i sjöar, floder och hav. Prästerna brukar sedan med basilika-kvistar stänka helgat vatten på de troende. De kastar också ett träkors i vattnet som ungdomar hoppar i för att fånga. Den som först når fram och tar upp korset bär sedan med sig det till varje hushåll och får ta emot rika gåvor. De troende tar också hem helgat vatten från kyrkorna för att under året använda det i olika beskyddande syften.


Idéer för vidare grekisk matlagning


Jul- och nyårstraditioner i Grekland

Vi har i denna artikel endast snuddat vid ytan på några av de otaliga grekiska traditionerna runt jul och nyår. Folklivsforskare har dokumenterat hundratals olika seder, sånger, danser och annat som varierar kraftigt beroende på var i Grekland man geografiskt befinner sig.

Det finns stora olikheter på seder och bruk mellan till exempel Kykladerna och norra Thrace, Peloponnesos, Kreta eller grekiska Makedonien. Det kan till och med finnas skillnader mellan kustområden och inland inom samma landsdel. Det kan röra sig om särpräglade mattraditioner, speciella ceremonier, sånger och danser, eller andra seder som ter sig väldigt olika mellan öar och fastland, eller mellan bergsbygd och slättland.

Här följer några vanliga traditioner i samband med den nya året, vilka förekommer över hela landet:

  • Höger fot först. När man för första gången på året stiger in i ett hus bör man göra det med höger fot. På detta sätt tillför man lycka och tur till huset och till de som bor där, för hela det kommande året.
  • Den av alla efterlängtade kakan Βασιλόπιτα/Vasilopitta, vari ett (guld)mynt göms innan den bakas. Den som får kakbiten med myntet kommer att ha lyckan och turen med sig under hela det nya året.
  • Att krossa ett granatäpple framför dörren. Ju fler kärnor som sprids desto mer tur får huset under det nya året. Granatäpplet har sedan antiken varit en symbol för lycka och överflöd.

Har du bevittnat någon speciell ritual, maträtt eller annan sedvänja under juletider i Grekland? Vi skulle verkligen uppskatta mycket om du delade med dig av dina upplevelser i kommentarsfältet!

728*90


Bilder from Wikipedia under the Creative Commons Public Domain

Rulla till toppen