Greklandsquiz nr 3 – en riktig utmaning

Testa dina kunskaper med vårt nya Greklandsquiz

Det är nu dags för ett nytt Greklandsquiz, det tredje i vår serie. De tidigare quizen har uppskattats av många, och nu bjuder vi på en ny omgång med tio färska frågor.

Detta Greklandsquiz bjuder på en rejäl utmaning. Frågorna är mer avancerade än tidigare och kräver både kunskap, nyfikenhet och en känsla för Grekland bortom det självklara. Vi gör en djupdykning genom landets historia och samtid – från politik och kultur till musik, film, natur och mat.

Greklandsquiz - avancerad. Bild från grotta i Kefalonia

10 färska frågor

Du kommer att mötas av tio frågor med flera svarsalternativ, varav endast ett är rätt. När du har valt ett svar visas det korrekta svaret tillsammans med en kort förklaring. När du har svarat på alla tio får du en sammanställning av ditt resultat – och kanske inspiration till nästa resa söderut.

Följ med på ännu en liten upptäcktsresa genom Grekland och se hur mycket du egentligen vet om landet, människorna och kulturen. Kanske lär du dig något nytt – eller så bekräftar du bara att du redan är en rutinerad Grekonaut!


 

#1.

Från film till politik

Melina Mercouri blev världsberömd som sångerska, skådespelerska och senare kulturminister i Grekland. Hon fick sitt stora internationella genombrott i en film som fick många priser, bl.a. i Cannes och på Oscarsgalan. Vilken film var det?

Melina Mercouri blev internationellt känd genom filmen ”Never on a Sunday”, som belönades både vid filmfestivalen i Cannes och på Oscarsgalan 1960.
Hon fortsatte sin karriär som skådespelerska och sångerska men engagerade sig senare i politiken och blev Greklands kulturminister på 1980-talet.
Mercouri var en stark röst för grekisk kultur och blev en symbol för kampen om att återföra Parthenonskulpturerna till Aten.

#2.

Porto Leone – Lejonhamnen

I flera århundraden bar en grekisk stad namnet Porto Leone, inspirerat av ett stenlejon som en gång vaktade hamnen. Även under den osmanska tiden kallades platsen Aslan Liman – lejonens hamn. Vilken stad handlar det om?

Namnet Porto Leone, lejonens hamn, användes i flera århundraden om Pireus – Atens hamnstad.
Namnet kom från ett stort stenlejon som en gång stod vid hamninloppet och var en välkänd symbol för sjöfarare i hela Medelhavet.
Under den osmanska tiden kallades platsen Aslan Liman, med samma betydelse.
Lejonstatyn fördes till Venedig på 1600-talet, där den fortfarande står utanför Arsenalets port.

#3.

Euron införs i Grekland

Drachman hade använts i olika former sedan antiken och var i modern tid Greklands nationella valuta i över 150 år. Vid millennieskiftet tog landet steget in i den europeiska valutaunionen och ersatte drachman med euron som officiell valuta. Vilket år skedde det?

Grekland gick med i den europeiska valutaunionen år 2001, då euron infördes som landets officiella valuta och ersatte drachman i finansiella transaktioner.
Drachman hade använts i olika former sedan antiken och var en stark symbol för landets ekonomiska självständighet.
Året därpå, 2002, började eurosedlar och mynt användas av allmänheten, och drachman upphörde att gälla som betalningsmedel.

#4.

Euphrosyne i Sverige

Hon hette Euphrosyne Rizo-Rangabé, dotter till en framstående atensk familj, och räknas som den första dokumenterade grekiska kvinnan i Sverige. Hon kom till Stockholm på 1840-talet och ligger begravd på Galärvarvskyrkogården. Men – vem var hennes make?

Euphrosyne Rizo-Rangabé kom från en framstående atensk familj och räknas som den första dokumenterade grekiska kvinnan i Sverige.Hon flyttade till Stockholm på 1840-talet efter sitt giftermål med den svenske ingenjören och järnvägspionjären Adolf Eugène von Rosen. Euphrosyne blev en del av den tidens kulturella kretsar, och hennes närvaro i Sverige uppmärksammas än i dag. Hon och hennes make ligger begravda tillsammans på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.

#5.

Vindar över Kykladerna

De nordliga sommarvindarna kan göra Kykladerna riktigt hårda för både sjöfarare och besökare. De kan blåsa kraftigt dagtid i flera veckor i sträck och påverka både färjetrafik och strandliv. Vad kallas dessa vindar?

Meltemia är de nordliga sommarvindar som sveper över Egeiska havet, särskilt kring Kykladerna.
De uppstår under varma högtrycksperioder och kan blåsa kraftigt dagtid i flera veckor i sträck.
Vindarna ger svalka under heta sommardagar men kan också göra sjöfarten besvärlig och ibland stoppa färjetrafiken mellan öarna.

#6.

UNESCO:s lista över världsarv

De minoiska palatsen på Kreta har nyligen lagts till i UNESCO:s lista över världsarv. Hur många platser i Grekland finns nu på listan?

Grekland har i dag 20 platser på UNESCOs världsarvslista.
De minoiska palatsen på Kreta har nyligen tagits upp på listan och förstärker bilden av den kretensiska bronsålderns betydelse.
Kända exempel på världsarv är Akropolis i Aten, Delfi, Mykene och Olympia.
Listan omfattar både kultur- och naturarv och spänner från arkeologiska lämningar och antika stadslandskap till bysantinska kloster, natursköna områden och historiska kulturmiljöer.

#7.

Instrumentet som bär Kretas själ

Vi söker ett instrument som också är en symbol för den kretensiska identiteten. Det har en melankolisk ton – lite gnisslande enligt vissa – och används i många olika musikaliska former och danser, från mantinades till syrtos och pentozali. Vad heter instrumentet?

Den kretensiska lyran är ett av Greklands mest karakteristiska instrument och en stark symbol för Kretas identitet. Den har tre strängar och spelas stående mot knät med stråke, ofta tillsammans med laouto som ackompanjemang. Lyrans klang är vemodig men kraftfull och förknippas med danser som syrtos och pentozali. Musiker som Psarantonis har gjort dess uttryck världsberömt och gett instrumentet en central plats i den grekiska folkmusiken.

#8.

Den historiska folkomröstningen 1974

Varför anses folkomröstningen 1974 vara ett historiskt ögonblick i Greklands moderna historia?

Folkomröstningen 1974 markerade slutet på den politiska turbulensen efter militärdiktaturen.
Det grekiska folket röstade då bort monarkin och valde att införa republiken som statsskick.
Resultatet bekräftade övergången till demokrati och lade grunden för den moderna grekiska staten.

#9.

Demokratins fader

När den atenska stadsstaten växte fram under 500-talet f.Kr. gjordes flera försök att begränsa adelns makt och ge folket inflytande. En reformator genomförde en stor politisk omdaning som bröt adelns dominans och gav medborgarna en mer aktiv roll i stadens styre. Demokratin föddes inte över en natt, men hans reformer blev ett avgörande steg på vägen. Vem kallas därför ofta den atenska demokratins fader?

Kleisthenes räknas som den man som lade grunden till den atenska demokratin.
Genom att reformera det rådande politiska systemet och införa principer som likhet inför lagen och yttrandefrihet gav han medborgarna en aktiv roll i styret av Aten.
Han införde även möjligheten att landsförvisa makthavare genom omröstning, den så kallade ostracismen.
Reformerna begränsade aristokratins inflytande och väckte motstånd bland den tidens oligarker, men banade väg för ett nytt demokratiskt tänkande.

#10.

Greklands nationalrätt

Du har säkert smakat dig igenom det grekiska gastronomiska spektrumet – grillspett, gratänger, färska sallader och långkok med olivolja och örter. Men det finns en rätt som historiskt har setts som själva symbolen för den grekiska vardagsmaten, kallad av grekerna själva för landets nationalrätt. Vilken rätt är det?

Fasolada räknas som Greklands verkliga nationalrätt – enkel, näringsrik och djupt rotad i den folkliga traditionen.
Den lagas över hela landet med vita bönor, tomat, lök, morot, selleri och rikligt med olivolja, ofta som vardagsrätt och under fastetider.
Rätter som moussaka och pastitsio är moderna skapelser av kocken Nikos Tselementes från 1900-talet, men fasolada anses vara äkta grekisk husmanskost – okonstlad, närande och gemensam för hela landet.

Previous
Finish

Results

Stort grattis, du är verkligen en eminent Grekonaut!

Du har navigerat igenom quizet och visat prov på imponerande kunskaper om Grekland. Hoppas du samtidigt har haft roligt och lärt dig något nytt. Tveka inte att fortsätta utforska vår blogg – fler äventyr väntar!

Bra kämpat, Grekonaut!

Du har tagit dig igenom äventyret, men kanske var några frågor svårare än du trott. Oroa dig inte, äventyr handlar inte främst om resultat, utan om att lära sig! Det finns alltid mer att upptäcka om Grekland. Återkom gärna till vår blogg för att fördjupa dina kunskaper och förbereda dig på nästa äventyr. Fler portar väntar på att öppnas!


Greklandsquiz nr 3 – epilog

Tack för att du återigen testade dina kunskaper om Grekland med oss! Vi hoppas att du har lärt dig något nytt och haft roligt samtidigt. Landet har en rik kultur och historia som är värd att utforska.

Vi hoppas att quizet har inspirerat dig att lära dig ännu mer. Fortsätt gärna att följa vår blogg >> för ständigt nya upptäcktsfärder bakom de sedvanliga kulisserna och bli en sann Grekonaut! Du kan också helt gratis ansluta till expeditionen via formen på vår hemsida.

Kom ihåg, det finns alltid mer att upptäcka och lära sig!

Lämna gärna en kommentar med ditt resultat och vad du tyckte om quizet i fältet nedan

Föregående quiz

Det allra första quizet hittar du här→

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen