Den 28 oktober firas som Greklands nationaldag eftersom det var dagen då landet 1940 sade nej till ett ultimatum från fascistiska Italien. Mussolini krävde fri passage för sina trupper – något som premiärminister Metaxas avvisade.
Men det var folket som gjorde hans svar till något större: det korta Όχι (Ochi) som betyder Nej spreds över hela landet och blev en kraftfull symbol för nationell självständighet och gemensam motståndsvilja. Därför uppmärksammas dagen än idag som en av Greklands två nationaldagar.
När Italien den dagen invaderade Grekland vändes världens blickar mot det lilla landet i sydöstra Europa. Förstasidor från New York till Stockholm skildrade ett folk som vägrade böja sig.
Kl. 03:00 på morgonen 28 oktober 1940 lämnade Italiens ambassadör ett ultimatum till premiärminister Ioannis Metaxas. Grekland skulle överlämna kontrollen över strategiska punkter till italienska trupper – i praktiken en ren kapitulation. Metaxas ska då ha svarat kort ”Alors, c’est la guerre.” – ”Då är det krig.” Den folkliga versionen av svaret blev det numera klassiska: ”Οχι!” – ”Nej!”
Invasionen och det grekiska motståndet
Bara ett par timmar senare, kl. 05:30, anföll italienska styrkor från ockuperade Albanien. Luftlarm ljöd i Aten och allmän mobilisering utlystes. Mussolini hade räknat med ett snabbt övertag, men möttes av hårt motstånd.
Redan första veckan bröts den italienska framryckningen i Pindosbergen – ett svårtillgängligt område där grekiska förband utnyttjade både terrängen och folkets uppslutning.
Under november gick grekerna till motoffensiv. Den grekiska armén drev fienden tillbaka över gränsen och intog delar av södra Albanien. Det blev andra världskrigets första allierade seger mot en axelmakt och väckte stort internationellt eko. Pressen i London, New York, Melbourne och Stockholm följde utvecklingen dag för dag.
Svensk press skrev samma morgon om flyglarm i Aten och ett ultimatum med tre timmars frist. I Aftonbladet löd huvudrubriken: ”Krig Grekland–Italien. Ultimatum med 3 tim. frist. Flyglarm i Aten i morse.”
Artiklar från Gotlands Allehanda återgav Metaxas löfte att ”Grekland skall slåss till det yttersta” och kung Georg II:s förklaring att Grekland måste bekämpa Italien ”som försöker förstöra landets oberoende”.
Svensk Tidskrift noterade i en översikt dagen därpå: ”MÅNDAGEN den 28 oktober 1940 klockan 3 på morgonen tillställde Italiens ambassadör Greklands premiärminister Metaxas ett ultimatum. Det förelades honom med tre timmars frist och innehöll krav på fri lejd för italienska trupper att besätta strategiska punkter i Grekland.”
Ett krig som påverkade hela Europa
Motståndet höll i sig hela vintern. I mars 1941 gjorde Mussolini ett personligt försök att vända utvecklingen genom en ny storoffensiv, men utan framgång. Först i april samma år, när Nazi-Tyskland gick in i Grekland från norr, kunde axelmakterna besegra det grekiska försvaret. Aten föll den 27 april. En lång och brutal ockupation följde – men Ochi-dagen fortsatte leva som symbol för motståndsvilja och nationell värdighet.
Det grekiska motståndet fick återverkningar långt utanför landets gränser. Segern över Italien stärkte moralen bland de allierade – för första gången hade en axelmakt lidit nederlag. Det sägs att Adolf Hitler betraktade Mussolinis äventyr i Grekland som en förödmjukelse.
Enligt vissa bedömare försenade det tyska Balkanfälttåget invasionen av Sovjetunionen (Operation Barbarossa), vilket senare visade sig få ödesdigra konsekvenser för Tysklands krigsplaner. I ett samtal lär Hitler ha sagt: ”Om italienarna inte gått in i Grekland och fastnat där, hade vi haft sex veckor till för att hinna före vintern i Ryssland.”
Minnet av ett nej i modern tid
I Grekland firas ochi-dagen varje år med parader, skoluppträdanden, kransnedläggningar och militära ceremonier över hela landet. Särskilt i Thessaloniki, där den 28 oktober också nästan sammanfaller med stadens skyddshelgon Demetrios dag, 26/10.
Flygvapnet genomför årliga uppvisningar, med jaktflyg som passerar över folksamlingar och flaggor. Speciellt i år visade man också upp framtidens försvarsteknik – drönare, anti-drönarsystem och AI-baserade vapensystem som nu blivit en del av programmet. Kanske inte för att dominera, utan för att påminna om att motståndskraft också kräver förnyelse.
28 oktober har kommit att bli landets andra nationaldag. För greker i diasporan är den också ett årligt tillfälle att samlas, minnas och förnya banden till ett arv där ett enkelt nej förändrade Europas karta.
Ovan artikel samlar några av de samtida tidningsurklipp som spreds den där måndagen 1940 – från New York Times och The Boston Post till Aftonbladet och Evening Standard. Tillsammans vittnar de om hur ett litet land stod upp mot övermakten – och hur Europas rubriker vände blicken mot Grekland.
Källor
- Gotlands Allehanda, 28 oktober 1940
https://www.tingstade.com/arkiv/70184 - Svensk Tidskrift (1941): Grekland–Italien-kriget – en översikt
https://www.svensktidskrift.se/grekland-italien-kriget-en-oversikt/#:~:text=MANDAGEN%20den%2028%20oktober%201940,30%20samma%20morgon - Ypervorioi – Samtida pressurklipp & grekisk historia
https://ypervorioi.blogspot.com/ - Wikimedia Commons – Greek Army during Primavera Offensive
https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=66986128 - Ioannis Metaxas Archive – 1940 Foreign Press (PDF)
https://ioannismetaxas.gr/1940%20foreign%20press.pdf - Greek News Agenda – What is OXI Day?
https://www.greeknewsagenda.gr/topics/history-archeology/7218-oxi-day - SO-rummet.se – Grekland under andra världskriget
https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/grekland-under-andra-vaerldskriget
Relaterade artiklar
När Naziflaggan revs ned från Akrolopolis →