Santorini och Amorgos har under de senaste dagarna skakats av hundratals jordbävningar. I skrivande stund har det registrerats magnituder upp till 5,0 på Richter-skalan
Den intensiva seismiska aktiviteten har fått myndigheterna att vidta åtgärder och uppmana till försiktighet. Det har beslutats att skolorna ska hålla stängda tills vidare. De boende uppmanas att undvika stora folksamlingar i stängda utrymmen och att hålla sig borta från vissa bebyggda områden och hamnar. Om starkare skalv uppmäts, är rekommendationen att även undvika klippområden och hålla sig borta från kusten.
Seismologer betonar att den nuvarande aktiviteten varken är kopplad till historiska händelser som den förödande jordbävningen 1956 eller till vulkanen vid Santorini. De pågående skalven följs noggrant av experter, och myndigheterna uppmanar till vaksamhet samtidigt som de avråder från spekulationer om större händelser.
Däremot är de pågående skalven en påminnelse om de krafter som ständigt är i spel i den Egeiska regionen, där den eurasiska och den afrikanska kontinentalplattan pressas mot varandra.
För de som bor på Santorini och Amorgos eller har en djupare kännedom om Egeiska havets historia väcker de senaste skalven minnen av tidigare jordbävningar som förändrade öarna för alltid. En av de mest förödande i modern tid inträffade i mitten av 1900-talet och lämnade djupa sår efter sig. På Santorini förstördes 500 byggnader och över 3 200 skadades, medan 54 människor miste livet. På Amorgos var förödelsen omfattande, även om dokumentationen av skadorna är knapphändig.
Den dubbla katastrofen – jordbävningen och tsunamin – lämnade ett outplånligt avtryck i Greklands moderna historia och påminner om Egeiska havets obevekliga seismiska krafter.
Förödelsen i Egeiska havet – skalvet 1956
Tidig morgon den 9 juli 1956 rämnade jorden under fötterna på invånarna i Egeiska havets hjärta. Markens skälvningar var brutala, men det var inte bara skalvet som lämnade outplånliga sår i landskapet – det var tsunamin som snart slog till, de fallande klipporna och den chock som etsade sig fast hos de som upplevde katastrofen.
Jordbävningens epicentrum låg söder om Amorgos, den östligaste av de Kykladiska öarna, i Egeiska havet. Den nådde en magnitud på 7,5 – en av de högsta som registrerats i Grekland under 1900-talet.
Den officiella dödssiffran uppgick till drygt 50, medan hundratals skadades och ännu fler förlorade sina hem och sina tillgångar.
📌 Notis: De historiska bilderna i denna artikel är AI-genererade, baserade på ögonvittnesskildringar, fotografiska arkiv och samtida beskrivningar av händelserna. De är skapade för att ge en visuell känsla av hur jordbävningen och tsunamin 1965 påverkade Santorini och Amorgos.
Jordens vrede – sekunder av förödelse
Skalven förvandlade byggnader till rasmassor och chocken spreds långt bortom Kykladerna. Markens rörelser påverkade inte bara öarna utan hela den Egeiska regionen, ända till Turkiets kust.
Dagstidningen To Vima rapporterade dagen efter händelsen om skräckscenerna som utspelat sig på Santorini:
Scener av skräck och panik bredde ut sig på det drabbade Santorini, bara några minuter efter det första skalvet. Invånarna flydde i panik från sina hem och rusade genom de smala gatorna i ett försök att nå stranden. Samtidigt ekade ljudet av kollapsande hus, det dova mullret från markens rörelser och svart rök som verkade stiga från vulkanen. Damm täckte allt och förvandlade morgonen till en mardröm.
Mitt i förödelsen kämpade människor desperat för att rädda sina nära och kära. En kvinna lyckades gripa tag i sina tre spädbarn och skyddade dem med sin egen kropp när hon flydde ut på gatan, för att undvika de fallande stenarna.
📌 Notis: De historiska bilderna i denna artikel är AI-genererade, baserade på ögonvittnesskildringar, fotografiska arkiv och samtida beskrivningar av händelserna. De är skapade för att ge en visuell känsla av hur jordbävningen och tsunamin 1965 påverkade Santorini och Amorgos.
Andra var mindre lyckosamma – en kaféägare fastnade i en dörröppning och dog av kvävning. På ett annat håll tog en farmor sina två barnbarn i famnen och lyckades, vacklande och krypande, ta sig ut oskadd. Men barnens mor, hennes egen dotter, miste livet under rasmassorna.
Sex till åtta sekunder – så lång tid varade skalvet enligt de första officiella rapporterna. Ett ögonblick som kändes som en evighet för dem som upplevde det. Santorini, redan märkt av historiska katastrofer, drabbades återigen av ödeläggelse. Efter huvudskalvet avtog skakningarna gradvis men fortsatte att kännas av i flera dagar. Av rädsla för fler skalv stannade invånarna utomhus, ingen vågade återvända till sina hem.
Tsunamin – den från havet annalkande faran
📌 Notis: De historiska bilderna i denna artikel är AI-genererade, baserade på ögonvittnesskildringar, fotografiska arkiv och samtida beskrivningar av händelserna. De är skapade för att ge en visuell känsla av hur jordbävningen och tsunamin 1965 påverkade Santorini och Amorgos.
Som om själva jordbävningen inte vore nog kom nästa slag från havet. En våldsam tsunami föddes ur skalvet och vräkte sig in över öarna. Santorini och Amorgos drabbades särskilt hårt. Vattenmassorna, med vågor upp till 30 meter, svepte bort hus, båtar och människor – de som inte omkom i rasmassorna hade nu havet själv att värja sig emot. Vågorna spreds i alla riktningar och drabbade inte bara de södra öarna i Kykladerna utan även Kretas norra kust och Dodekanisa – Tolvöarna.
Historiska vittnesmål beskriver hur havet vid Katapola på Amorgos drog sig tillbaka helt, så att människor kunde gå på den blottlagda havsbottnen – innan vågorna slog tillbaka med förödande kraft.
Ryktena om vulkanen
Under de första timmarna av paniken som utbröt rapporterade många invånare att de såg vulkanen få ett utbrott och att stora mängder svart rök kom från kratern. Det visade sig dock vara ett missförstånd.
Seismologerna utesluter att jordbävningen hade något samband med ett vulkanutbrott. Skalvet var av rent tektonisk natur och orsakades av rörelser i jordskorpan, inte av vulkanisk aktivitet. Närvaron av vulkanen i området och det svarta dammet som virvlade runt kan ha skapat illusionen av ett utbrott, men detta saknar grund, säger experterna.
Det senaste bekräftade vulkanutbrottet i Santorini inträffade 1950, sex år tidigare än det stora skalvet och ingen ovanlig seismisk aktivitet registrerades vid de aktiva kraterna i samband med skalvet 1956.
Santorini, den vulkaniska aktivitetens historia
Santorini har haft många vulkanutbrott genom historien, med varierande kraft och explosivitet. Minst tolv stora explosiva utbrott har dokumenterats, varav fyra var så kraftiga att de skapade en ny caldera – det vill säga en kollaps av vulkanens krater, vilket helt förändrade landskapet.
De äldsta utbrotten skedde för mellan 650 000 och 550 000 år sedan, och många av dem skedde under vatten. Under de senaste 360 000 åren har vulkanen genomgått två stora cykler, där varje cykel kulminerade i två gigantiska caldera-bildande utbrott som omformade hela ön.
Under bronsåldern inträffade det minoiska utbrottet på Santorini – ett av de största vulkanutbrotten i mänsklighetens historia. Utbrottet hade sitt epicentrum i det område som idag utgör den stora calderan.
Innan dess hade Santorini formen av en nästan sluten ring, med en enda smal passage in till den inre lagunen. Det minoiska utbrottet var så kraftigt att stora delar av denna ring försvann och två nya kanaler skapades, vilket gav ön dess nuvarande form.
Denna händelse var en av de mest avgörande i det Egeiska havets tidiga historia och tros ha bidragit till den minoiska civilisationens nedgång.
Efter det minoiska utbrottet har den vulkaniska aktiviteten varit koncentrerad till Kameni-öarna i lagunens mitt. Dessa öar har bildats successivt sedan bronsåldern, och den första av dem reste sig över havsytan år 197 f.Kr.
Sedan dess har nio utbrott dokumenterats. År 1707 bröt en undervattensvulkan genom havsytan och skapade Nea Kameni, som sedan dess har varit centrum för den vulkaniska aktiviteten i området. Under 1900-talet skedde tre utbrott, det sista inträffade 1950, utan några större konsekvenser.
Även om vulkanen idag betraktas som vilande, avges fortfarande ånga och koldioxid från den nuvarande aktiva kratern på Nea Kameni, medan flera äldre kratrar ligger utspridda över ön.
Santorini: utbrottet 1925
Historiskt filmklipp från utbrottet 1925 på Nea Kameni, filmat av professor Georgios Georgalas. Videon skapades för utbildningssyften och innehåller material från ERT:s dokumentärserie ”Ταξιδεύοντας στην Ελλάδα/På resa i Grekland”. Publicerad på YouTube av Trantafyllos Soldatos.
Egeiska havet – skärningspunkten mellan tre kontinenter
Egeiska havet har genom årtusendena burit både liv och förödelse. Santorini och Amorgos, två öar formade av havets och jordens krafter, har gång på gång fått bevittna naturens obevekliga styrka.
De hundratals skalv som nu skakar Santorini och Amorgos är en påminnelse om regionens geologiska verklighet. För öarnas invånare är jordbävningar inte avlägsna historiska händelser, utan en del av vardagen. Precis som 1956 års överlevare lärde sig att återuppbygga sina samhällen, fortsätter dagens öbor att anpassa sig – med modern teknik, bättre byggnader och välutvecklade varningssystem. Men under ytan är naturkrafterna lika oberäkneliga nu som då.
De mest förödande jordbävningarna
Tabellen nedan visar de mest förödande jordbävningarna i Grekland, ordnade efter magnitud. De kraftigaste skalven listas högst och inkluderar antal dödsoffer.
| Datum | Plats | Magnitud (Richter) | Dödsoffer |
| 12 oktober 1856 | Rhodos | 8.2 | 618 |
| 16 februari 1810 | Kreta | 7.8 | 2500 |
| 26 juni 1926 | Rhodos | 7.7 eller 8.0 | 12 |
| 27 juni 1886 | Filiatra | 7.5 | 326 |
| 9 juli 1956 | Amorgos | 7.5 | 53 |
| 4 februari 1867 | Kefalonia | 7.2 | 224 |
| 11 augusti 1903 | Kythira | 7.2 till 8.0 | 14 |
| 12 augusti 1953 | Argostoli | 7.2 | 476 |
| 25 april 1957 | Rhodos | 7.2 | 18 |
| 19 februari 1968 | Agios Efstratios | 7.1 | 20 |
Källor: To Vima, tovima.com, Wikipedia, ekriti.gr, Ta Nea, iefimerida.gr
📌 Notis: De historiska bilderna i denna artikel är AI-genererade, baserade på ögonvittnesskildringar, fotografiska arkiv och samtida beskrivningar av händelserna. De är skapade för att ge en visuell känsla av hur jordbävningen och tsunamin 1965 påverkade Santorini och Amorgos.
Äldre artiklar om Amorgos:
Amorgos – en pärla i det stora blå
Seminarier om kallmurar på Amorgos