I vår artikelserie om helgedomar nära Aten ska vi idag besöka Brauron/Βραυρώνα (uttalas: Vravrona), ett viktigt och väl bevarat tempelområde tillägnat Artemis – jaktens och naturens gudinna. Helgedomen ligger endast ett par kilometer från Atens internationella flygplats, precis vid mynningen av floden Erasinos.
Gudinnan Artemis, kult och helgedom
Helgedomen i Brauron är en av de mest betydelsefulla arkeologiska platserna i Attika. Den byggdes ut till sin slutliga form omkring 500-talet f.Kr. Här hölls en av antikens viktigaste festligheter, Βραυρώνια/Brauronia, som var tillägnade den olympiska gudinnan Artemis.
Festligheterna hölls vart femte år och ansågs nästan lika viktiga som de Eleusinska mysterierna, som vi har tittat på i tidigare artikel.
Artemis är en av de mest mångsidiga och fascinerande gudinnorna i den grekiska mytologin. Hennes kulter var spridda över hela den antika grekiska världen. Hon associerades inte bara med jakt och vildmark, utan också med förlossning, kvinnors hälsa, barn och ungdom, speciellt flickor innan de nått vuxen ålder. I Brauron verkar Artemis ha dyrkats mest i denna roll.
Ett viktigt inslag i Braurona-kulten var rituella ceremonier och processioner av unga flickor, som närmade sig giftasålder. Flickorna kallades άρκτοι (arktoi)/björnar, vilket symboliserade deras övergång från barndom till vuxenhet.
De hedrade Artemis genom heliga danser, klädda i saffransfärgade dräkter. De sprang lopp och offrade till gudinnan. Ibland var nakenhet en del av dessa övergångsriter, som symboliserade flickornas förberedelse inför vuxenlivet.
Innan de skulle gifta sig offrade flickorna också sina barndomsleksaker till Artemis, och många av dessa föremål har hittats i tempelområdet.
Under den senare klassiska tiden identifierades Artemis också med Σελήνη/Selene, månens personifikation. Hon sades ofta vandra i skogar och berg, åtföljd av sina nymfer. Den romerska motsvarigheten till Artemis är Diana.
Artemis tempel
Själva templet tillägnat Artemis var byggt på sluttningen av en 24 meter hög kulle där en källa som ansågs helig fortfarande flödar. Idag återstår bara grunderna av templet som med tidens gång har förstörts av krig och naturkatastrofer.
På samma plats uppfördes under 1400-talet det bysantinska kapellet Agios Georgios, som delvis är uthugget i klippan. Man har i närheten också hittat resterna av en fornkyrka daterad till 400-talet e.Kr.
Stoa – pelargången
Norr om templet byggdes omkring 400-talet f.Kr. det som idag dominerar fyndplatsen: en στοά/stoa – en pelargång eller öppen sal, i form av ett ”Π”. Den fungerade som central samlingsplats under de religiösa festerna, och främjade samhörighet bland de som hedrade Artemis. Här utfördes viktiga ceremonier och måltider hölls i gudinnans ära.
I anknytning fanns en mindre stoa som hyste flera rum där arktoi-flickorna bodde. Trots att denna mindre stoa aldrig blev helt färdigställd, användes den aktivt under festligheterna i klassisk tid. Flera av flickornas namn har återfunnits som inskriptioner på resterna av väggarna i denna stoa.
I båda pelargångarna placerades även gåvor och små statyer som föräldrar frambar som offer när de satte sina barn under gudinnans beskydd.
Ifigenias grav
Lämningarna av vad som sägs vara den mytologiska Ifigenias grav kan beskådas precis till öster om Artemis tempel. Graven var ursprungligen placerad inuti en grotta, vars tak raserade redan under klassisk tid.
Ifigenia var dotter till kung Agamemnon och drottning Klytaimnestra i den grekiska mytologin. Som berättas i Iliaden, innan grekerna kunde segla mot Troja, krävde gudinnan Artemis att Ifigenia skulle offras, för att säkra gynnsamma vindar för flottan.
I sista stund räddade Artemis Ifigenia och förde henne till landet Tauris, vid Svarta havets kust. Med hjälp av sin bror Orestes återvände hon senare till Grekland. Enligt en version av myten, som återberättats av Euripides, anlände Ifigenia till Brauron där hon blev översteprästinna åt Artemis.
Kultplats sedan stenåldern
Mängder av arkeologiska fynd har visat att området Brauron har varit bebott sedan urminnes tider. Kullen och den heliga källan verkar ha spelat en viktig roll för religiösa riter redan från yngre stenåldern och senare under hela bronsåldern. Artemis-kulten anses ha börjat uppstå och utvecklas ungefär vid 900-talet f.Kr.
Tyvärr förstördes mycket av helgedomen under den persiska invasionen 480 f.Kr., men platsen återuppbyggdes delvis senare under klassisk tid. Festligheterna i Brauron började avta efter 200-talet f.Kr.
Helgedomar nära Aten: museet i Brauron
Arkeologiska museet i Vravrona ligger bara ett par hundra meter från helgedomen. Den permanenta utställningen visar fynd från utgrävningarna av tempelområdet och andra närliggande arkeologiska platser.
Utställningen fokuserar på Braurons historia, från förhistoriska bosättningar till antika monument, samt traditioner kopplade till Artemis kult. Museet innehåller också antikviteter och fynd från närliggande kommuner.
Museet har fem utställningssalar, en innergård samt lager och verkstäder för bevarande och konservering av arkeologiska fynd.
Öppettider: Alla dagar, utom Tisdag, 08.00 – 15.30
Du kan ladda ner museiguiden i pdf här (engelska/grekiska) >>
Våtmarken i Brauron
Den naturliga flodbäddsmiljön som fortfarande dominerar området kring Erasinos mynning ger marken en riklig vattenförsörjning, och Brauron med omnejd utgör idag en viktig våtmark som skyddas under Natura 2000, ett europeiskt nätverk för biologisk mångfald.
Våtmarken i Brauron är hem för en mängd olika växter och djur, varav många är mycket sällsynta. Här finner många hägrar en tillflyktsort, medan sällsynta rovfåglar bygger sina bon på de omgivande kullarna. Denna ekologiska rikedom gör området till en central punkt för både historia och naturvård i regionen
Artemis – en mångsidig gudinna
Artemis var en komplex och mångsidig gudomlighet i grekisk mytologi. Hennes kulter varierade beroende på plats och lokala traditioner. I Ephesos, på Mindre Asiens kust, dyrkades hon som en moderlig fruktbarhetsgudinna. Hennes tempel, Artemision, var en av världens sju underverk och ett viktigt centrum för tillbedjan av gudinnan som beskyddare av moderskap och fertilitet.
I Sparta framträdde hon som Artemis Orthia, en sträng gudinna som övervakade unga spartaners utbildning och fysiska träning. Här var hennes roll nära knuten till disciplin och styrka, egenskaper som var viktiga i den spartanska kulturen.
På ön Delos, där enligt mytologin hon och hennes tvillingbror Apollon föddes, hölls stora festligheter till deras ära. Ön var ett viktigt religiöst centrum, och Artemis dyrkades här som en mäktig gudom förknippad med födelse och övergångsriter.
Artemis dyrkades på många olika sätt, men överallt förblev hon en kraftfull symbol för naturens vilda skönhet och den kvinnliga livscykeln. Hon var en central figur i det antika Greklands religiösa liv och en av de äldsta gudomligheterna som dyrkades.
Brauron – Βραυρώνα
Källor
Grekiska Kulturministeriet, grekiska Wikipedia, archaiologia.gr, Arkeologiska museet i Brauron