<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Fakta</title>
	<atom:link href="https://greekexpedition.com/sv/category/facts/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://greekexpedition.com</link>
	<description>- en alternative Odyssé</description>
	<lastBuildDate>Thu, 13 Aug 2026 06:23:44 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.5</generator>

<image>
	<url>https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/03/EXP_GR_LOGO-HOLE-e1685441315458.png</url>
	<title>Fakta</title>
	<link>https://greekexpedition.com</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
	<item>
		<title>Världsarv i Grekland 2026, hela UNESCO:s lista [uppdaterad]</title>
		<link>https://greekexpedition.com/sv/information/varldsarv-i-grekland/</link>
					<comments>https://greekexpedition.com/sv/information/varldsarv-i-grekland/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Georgios X]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 10 Aug 2026 11:54:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Information]]></category>
		<category><![CDATA[Fakta]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://greekexpedition.com/?p=1546</guid>

					<description><![CDATA[Listan över världsarv i Grekland speglar landets långa historia, rika kultur och varierade landskap. Fram till år 2026 har totalt 21 platser skrivits in på UNESCO:s världsarvslista. De senaste tillskotten är de minoiska palatscentren på Kreta, som skrevs in 2025, och det vidare området kring [&#8230;]]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p class="wp-block-paragraph">Listan över världsarv i Grekland speglar landets långa historia, rika kultur och varierade landskap. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Fram till år 2026 har totalt 21 platser skrivits in på UNESCO:s världsarvslista. De senaste tillskotten är de minoiska palatscentren på Kreta, som skrevs in 2025, och det vidare området kring Olympen, som tillkom 2026. Bland världsarven finns välkända turistmål som Akropolis i Aten, Olympia, Delfi och den historiska stadskärnan på Rhodos. Men det finns också mindre kända platser som är minst lika fascinerande.</p>



<div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-ce42b960 wp-block-columns-is-layout-flex" style="padding-top:0;padding-right:0;padding-bottom:0;padding-left:0">
<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img fetchpriority="high" decoding="async" width="1024" height="1024" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Image_of__ancient_remains_in_the_island_Delos_in_Greece__exact_copy_of_S1203290795_St50_G7.5-1024x1024.jpeg" alt="Fornlämningar på ön Delos" class="wp-image-1852" style="width:224px;height:224px" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Image_of__ancient_remains_in_the_island_Delos_in_Greece__exact_copy_of_S1203290795_St50_G7.5-1024x1024.jpeg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Image_of__ancient_remains_in_the_island_Delos_in_Greece__exact_copy_of_S1203290795_St50_G7.5-300x300.jpeg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Image_of__ancient_remains_in_the_island_Delos_in_Greece__exact_copy_of_S1203290795_St50_G7.5-150x150.jpeg 150w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Image_of__ancient_remains_in_the_island_Delos_in_Greece__exact_copy_of_S1203290795_St50_G7.5-768x768.jpeg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Image_of__ancient_remains_in_the_island_Delos_in_Greece__exact_copy_of_S1203290795_St50_G7.5-400x400.jpeg 400w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Image_of__ancient_remains_in_the_island_Delos_in_Greece__exact_copy_of_S1203290795_St50_G7.5-1536x1536.jpeg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Image_of__ancient_remains_in_the_island_Delos_in_Greece__exact_copy_of_S1203290795_St50_G7.5.jpeg 2048w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Helgedomar på ön Delos</figcaption></figure>
</div>



<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img decoding="async" width="1024" height="1024" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Image_of_Paleochristian_and_Byzantine_Monuments_of_Thessalonika__exact_S804416546_St100_G7.5-1024x1024.jpeg" alt="Bysantinska fornlämningar i Thessaloniki" class="wp-image-1851" style="width:225px;height:225px" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Image_of_Paleochristian_and_Byzantine_Monuments_of_Thessalonika__exact_S804416546_St100_G7.5-1024x1024.jpeg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Image_of_Paleochristian_and_Byzantine_Monuments_of_Thessalonika__exact_S804416546_St100_G7.5-300x300.jpeg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Image_of_Paleochristian_and_Byzantine_Monuments_of_Thessalonika__exact_S804416546_St100_G7.5-150x150.jpeg 150w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Image_of_Paleochristian_and_Byzantine_Monuments_of_Thessalonika__exact_S804416546_St100_G7.5-768x768.jpeg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Image_of_Paleochristian_and_Byzantine_Monuments_of_Thessalonika__exact_S804416546_St100_G7.5-400x400.jpeg 400w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Image_of_Paleochristian_and_Byzantine_Monuments_of_Thessalonika__exact_S804416546_St100_G7.5-1536x1536.jpeg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Image_of_Paleochristian_and_Byzantine_Monuments_of_Thessalonika__exact_S804416546_St100_G7.5.jpeg 2048w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Paleokristna och bysantiska monument i Thessaloniki</figcaption></figure>
</div>



<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img decoding="async" width="1024" height="768" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/meteora_horison1-1024x768.jpg" alt="Världsarv i Grekland: De spektakulära klipporna och klosterkomplexet i Meteora" class="wp-image-15478" style="width:231px;height:231px" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/meteora_horison1-1024x768.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/meteora_horison1-300x225.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/meteora_horison1-768x576.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/meteora_horison1-1536x1152.jpg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/meteora_horison1.jpg 1600w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">De spektakulära klipporna och klosterkomplexet i Meteora</figcaption></figure>
</div>
</div>



<p class="wp-block-paragraph" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--50)">Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av de platser som har skrivits in som världsarv i Grekland. Listan rymmer en stor historisk bredd, från förhistoriska och antika lämningar till bysantinska kloster, medeltida städer och kulturlandskap. Av de totalt 21 världsarven är 18 kulturarv. De återstående tre – Meteora, Athosberget och det vidare området kring Olympen – är kombinerade kultur- och naturarv.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Upptäck landets rika historia och fascinerande natur genom dessa betydelsefulla platser. Klicka på länkarna i tabellen nedan för att utforska UNESCO:s sidor om varje världsarv i Grekland.</p>



<h3 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--70);margin-bottom:var(--wp--preset--spacing--60)">Världsarv i Grekland 1 &#8211; 6</h3>



<figure class="wp-block-table has-medium-font-size"><table><thead><tr><th>Namn</th><th>Bild</th><th>Plats</th><th>Årtal för utnämning</th><th>Beskrivning</th></tr></thead><tbody><tr><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/404" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Akropolis, Aten</a></td><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/404" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><img loading="lazy" decoding="async" width="2500" height="1660" class="wp-image-1581" style="width: 2500px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/256px-The_Acropolis.jpg" alt=""></a></td><td>Aten</td><td>1987</td><td>En välkänd fornlämning som inkluderar Parthenon-templet och andra antika byggnader i hjärtat av Aten.</td></tr><tr><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/393" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Det arkeologiska området i Delfi</a></td><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/393" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><img loading="lazy" decoding="async" width="150" height="113" class="wp-image-1723" style="width: 150px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/256px-Columns_of_the_Temple_of_Apollo_at_Delphi_Greece.jpeg" alt="Delfi, Apollon-templet"></a></td><td>Delfi</td><td>1987</td><td>En antik helgedom och orakel tillägnade guden Apollon. Delfi ansågs vara världens<br>nav i den antika tron.</td></tr><tr><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/392" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Apollon Epikurius templet i Bassae</a></td><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/392" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><img loading="lazy" decoding="async" width="150" height="100" class="wp-image-1582" style="width: 150px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/256px-The_Temple_of_Apollo_Epikourios_at_Bassae_east_colonnade_Arcadia_Greece_14087181020.jpg" alt=""></a></td><td>Messenien, sydvästra Peloponnesos</td><td>1986</td><td>Ett välbevarat doriskt tempel tillägnat Apollon, känt för sin harmoniska arkitektur och magnifika utsikt över dalen.</td></tr><tr><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/493" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Rhodos medeltida staden</a></td><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/493" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><img loading="lazy" decoding="async" width="150" height="100" class="wp-image-1585" style="width: 150px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/320px-RhodesInterieurDuPalais.jpg" alt="" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/320px-RhodesInterieurDuPalais.jpg 320w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/320px-RhodesInterieurDuPalais-300x200.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px" /></a></td><td>Rhodos</td><td>1988</td><td>En imponerande medeltida stad med befästningar, palats och smala gränder.</td></tr><tr><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/455" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Klosterkomplexet i Meteora</a></td><td><img loading="lazy" decoding="async" width="1800" height="1198" class="wp-image-1761" style="width: 1800px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/320px-Monastery_of_St._Nicholas_Anapausas-1.jpg" alt="Kloster i Maeteora" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/320px-Monastery_of_St._Nicholas_Anapausas-1.jpg 320w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/320px-Monastery_of_St._Nicholas_Anapausas-1-300x200.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 1800px) 100vw, 1800px" /></td><td>Thessalien, centrala Grekland</td><td>1988</td><td>En samling av ortodoxa kloster byggda på de spektakulära, vertikala klippformationerna som reser sig flera hundra meter över marken.</td></tr><tr><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/454" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Athosberget</a></td><td><img loading="lazy" decoding="async" width="1800" height="1294" class="wp-image-1762" style="width: 1800px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/320px-Mount_Athos_7698222302.jpg" alt="Athosberget" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/320px-Mount_Athos_7698222302.jpg 320w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/320px-Mount_Athos_7698222302-300x216.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 1800px) 100vw, 1800px" /></td><td>Chalkidiki-halvön, norra Grekland</td><td>1988</td><td>En bergsregion som anses helig, med en ortodox, strikt manlig, klosterrepublik, vilken åtnjuter hög grad av autonomi sen 1000-talet e.Kr.</td></tr></tbody></table></figure>



<figure class="wp-block-image aligncenter size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="1536" height="1024" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/illus_dykin1.png" alt="Världsarv i Grekland: Få länder kan mäta sig med Grekland när det gäller det kulturella arvet, något som tydligt återspeglas i UNESCO:s världsarvslista." class="wp-image-15489" style="width:710px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/illus_dykin1.png 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/illus_dykin1-300x200.png 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/illus_dykin1-1024x683.png 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/illus_dykin1-768x512.png 768w" sizes="auto, (max-width: 1536px) 100vw, 1536px" /><figcaption class="wp-element-caption"><em>Världsarv i Grekland: Få länder kan mäta sig med Grekland när det gäller det kulturella arvet, något som tydligt återspeglas i UNESCO:s världsarvslista. Dessa extraordinära platser ger en fascinerande inblick i Greklands rika kulturella och naturliga arv</em></figcaption></figure>



<h3 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--60)">Världsarv i Grekland 7 &#8211; 12</h3>



<figure class="wp-block-table"><table><thead><tr><th>Namn</th><th>Bild</th><th>Plats</th><th>Årtal för utnämning</th><th>Beskrivning</th></tr></thead><tbody><tr><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/456" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Paleokristna och bysantiska monument i Thessaloniki</a></td><td><img loading="lazy" decoding="async" width="1800" height="1204" class="wp-image-1763" style="width: 1800px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/20160520_039_thessaloniki.jpg" alt="Paleokristna och bysantiska monument i Thessaloniki" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/20160520_039_thessaloniki.jpg 320w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/20160520_039_thessaloniki-300x201.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 1800px) 100vw, 1800px" /></td><td>Thessaloniki</td><td>1988</td><td>En samling av tidiga kristna och bysantinska monument, inklusive kyrkor och basilikor, som vittnar om regionens historiska betydelse.</td></tr><tr><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/491" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Asklepios helgedom i Epidaurus</a></td><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/491" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><img loading="lazy" decoding="async" width="1800" height="1193" class="wp-image-1765" style="width: 1800px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/320px-The_great_theater_of_Epidaurus_designed_by_Polykleitos_the_Younger_in_the_4th_century_BC_Sanctuary_of_Asklepeios_at_Epidaurus_Greece_14015010416.jpg" alt="Asklepios helgedom och Epidaurus teatern" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/320px-The_great_theater_of_Epidaurus_designed_by_Polykleitos_the_Younger_in_the_4th_century_BC_Sanctuary_of_Asklepeios_at_Epidaurus_Greece_14015010416.jpg 320w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/320px-The_great_theater_of_Epidaurus_designed_by_Polykleitos_the_Younger_in_the_4th_century_BC_Sanctuary_of_Asklepeios_at_Epidaurus_Greece_14015010416-300x199.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 1800px) 100vw, 1800px" /></a></td><td>Epidaurus, nordöstra Peloponnesos</td><td>1988</td><td>En välbevarad helgedom, med den berömda teatern och tempel tillägnade Asklepios, den antika grekiska guden för helande och medicin.</td></tr><tr><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/942" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Det historiska Chora, St Johannesklostret och Apokalypsgrottan på Patmos</a></td><td><img loading="lazy" decoding="async" width="4500" height="3375" class="wp-image-1583" style="width: 4500px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/Chora-of-Patmos.jpg" alt=""></td><td>Patmos, norra Dodekaneiska öarna</td><td>1999</td><td>En viktig religiös plats, som inkluderar klostret St. Johannes och Apokalypsgrottan, där Aposteln Johannes anses ha skrivit Uppenbarelseboken.</td></tr><tr><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/517" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Arkeologiska området i Olympia</a></td><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/517" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><img loading="lazy" decoding="async" width="1800" height="1350" class="wp-image-1587" style="width: 1800px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/256px-Olympie_Temple_Zeus.jpg" alt=""></a></td><td>Olympia, centrala Peloponnesos</td><td>1989</td><td>Platsen för de antika olympiska spelen med en monumental samling av grekisk arkitektur och skulptur.</td></tr><tr><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/530" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ön Delos</a></td><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/530" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><img loading="lazy" decoding="async" width="1800" height="1350" class="wp-image-1769" style="width: 1800px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Ancient_Delos.jpg" alt="Ön Delos" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Ancient_Delos.jpg 320w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Ancient_Delos-300x225.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 1800px) 100vw, 1800px" /></a></td><td>Delos, Kykladerna</td><td>1990</td><td>En betydelsefull ö, högaktad redan i förhistorisk mytologi, med välbevarade arkeologiska lämningar och tempel.</td></tr><tr><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/537" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Klostren Daphni, Hosios Loukas och Nea Moni of Chios</a></td><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/537" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><img loading="lazy" decoding="async" width="1800" height="1350" class="wp-image-1771" style="width: 1800px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/HosiosLukas.jpg" alt="Klostret Agios Loukas, utanför Aten" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/HosiosLukas.jpg 320w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/HosiosLukas-300x225.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 1800px) 100vw, 1800px" /></a></td><td>I Aten, Fokida  &#8211; nära Delfi och  ön Chios</td><td>1990</td><td>Tre bysantinska kloster med unik arkitektur och mosaikarbeten som representerar den bysantinska erans konstnärliga färdighet.</td></tr></tbody></table></figure>



<figure class="wp-block-image aligncenter size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="1254" height="1254" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/illus_zagori1.png" alt="Världsarv i Grekland: platser som vittnar om Greklands historiska och kulturella rikedom, men också om det unika naturliga arvet." class="wp-image-15486" style="width:636px;height:636px" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/illus_zagori1.png 1254w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/illus_zagori1-300x300.png 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/illus_zagori1-1024x1024.png 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/illus_zagori1-150x150.png 150w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/illus_zagori1-768x768.png 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/illus_zagori1-400x400.png 400w" sizes="auto, (max-width: 1254px) 100vw, 1254px" /><figcaption class="wp-element-caption"><em>Världsarv i Grekland: platser som vittnar om Greklands historiska och kulturella rikedom, men också om det unika naturliga arvet.</em></figcaption></figure>



<h3 class="wp-block-heading">Världsarv i Grekland 13 &#8211; 21</h3>



<figure class="wp-block-table"><table><thead><tr><th>Namn</th><th>Bild</th><th>Plats</th><th>Årtal för utnämning</th><th>Beskrivning</th></tr></thead><tbody><tr><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/595" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Pythagoreion och Heraion på Samos</a></td><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/595" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><img loading="lazy" decoding="async" width="1800" height="1339" class="wp-image-1773" style="width: 1800px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Heraion_of_Samos.jpg" alt="Heraion på Samos" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Heraion_of_Samos.jpg 320w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Heraion_of_Samos-300x223.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 1800px) 100vw, 1800px" /></a></td><td>Samos, nord-egeiska öarna</td><td>1992</td><td>Fornlämningar av en viktig antik stad av hög kulturell och religiös betydelse, med en imponerande helgedom tillägnad gudinnan Hera.</td></tr><tr><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/780" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Arkeologiska området i Aigai (nuvarande Vergina)</a></td><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/780" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><img loading="lazy" decoding="async" width="1800" height="1350" class="wp-image-1774" style="width: 1800px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Vergina_Tombs_Entrance.jpg" alt="Gravingång i Vergina" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Vergina_Tombs_Entrance.jpg 320w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Vergina_Tombs_Entrance-300x225.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 1800px) 100vw, 1800px" /></a></td><td>Vergina, grekiska Makedonien</td><td>1996</td><td>Platsen för de antika kungliga gravarna i Makedonien, där man har funnit imponerande gravskatter och artefakter.</td></tr><tr><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/941" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Arkeologiska området Mykene och Tiryns</a></td><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/941" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><img loading="lazy" decoding="async" width="1500" height="1002" class="wp-image-1588" style="width: 1500px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/Path_upto_the_Lion_Gate_Mycenae_28693130016.jpg" alt=""></a></td><td>Mykene, Tiryns, Peloponnesos</td><td>1999</td><td>Två betydelsefulla städer från den mykenska perioden, som visar på den äldre antika grekiska civilisationens storhetstid och arkitektur.</td></tr><tr><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/978" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Gamla staden på Korfu</a></td><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/978" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><img loading="lazy" decoding="async" width="1800" height="1394" class="wp-image-1776" style="width: 1800px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/310px-Corfu_Pinargenti_1573.jpg" alt="Gamla staden på Korfu" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/310px-Corfu_Pinargenti_1573.jpg 310w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/310px-Corfu_Pinargenti_1573-300x232.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 1800px) 100vw, 1800px" /></a></td><td>Korfu, Joniska öarna</td><td>2007</td><td>En välbevarad venetiansk stadskärna som bär spår av flera olika historiska kulturer och varierande arkitekturstilar.</td></tr><tr><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/1517" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Arkeologiska området Filippi</a></td><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/1517" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><img loading="lazy" decoding="async" width="1800" height="1350" class="wp-image-1777" style="width: 1800px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Basilique_B_a_Philippes.jpg" alt="Basilikan i Philippes" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Basilique_B_a_Philippes.jpg 320w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Basilique_B_a_Philippes-300x225.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 1800px) 100vw, 1800px" /></a></td><td>Filippi, nordöstra Grekland</td><td>2016</td><td>En antik stad med imponerande arkeologiska lämningar av stor historisk betydelse. Platsen där <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Filippi" target="_blank" rel="noreferrer noopener">slaget vid Filippi </a>utkämpades.</td></tr><tr><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/511" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Arkeologiska området Mystra</a>s<br><br><br><br><br></td><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/511" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><img loading="lazy" decoding="async" width="1800" height="1176" class="wp-image-1778" style="width: 1800px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/320px-Mystras_near_Sparta_c1850.jpg" alt="Antika staden Mystras" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/320px-Mystras_near_Sparta_c1850.jpg 320w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/320px-Mystras_near_Sparta_c1850-300x196.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 1800px) 100vw, 1800px" /></a></td><td>Nära Sparta, Peloponnesos</td><td>1989</td><td>Staden Mystras utvecklades runt fästningen som byggdes år 1249 på sluttningarna av berget Taygetos. Staden upplevde en stor blomstring under den senare bysantinska tiden och erövrades av både ottomaner och venetianer.</td></tr><tr><td><a href="https://whc.unesco.org/en/list/1695" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Zagoris kulturella landskap</a></td><td><img loading="lazy" decoding="async" width="150" height="226" class="wp-image-13355" style="width: 150px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/site_1695_0010-1000-1506-20230712140608.jpg" alt="Village Dilofo i Zagorochoria" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/site_1695_0010-1000-1506-20230712140608.jpg 1000w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/site_1695_0010-1000-1506-20230712140608-199x300.jpg 199w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/site_1695_0010-1000-1506-20230712140608-680x1024.jpg 680w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/site_1695_0010-1000-1506-20230712140608-768x1157.jpg 768w" sizes="auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px" /></td><td>Regionen Epirus, norra Grekland</td><td>2023</td><td>Ett avlägset landskap i nordvästra Grekland med små stenbyar, Zagorochoria, heliga skogar och ett nätverk av stenvalvsbroar, stenbelagda stigar och uthuggna trappor som förbinder byarna i Vikos- och Voïdomatisflodens dalgång.</td></tr><tr><td><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Minoan_palaces" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Minoiska palatsen</a></td><td><img loading="lazy" decoding="async" width="150" height="112" class="wp-image-15500" style="width: 150px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/Knossos_Thronsaal_04.jpg" alt="Minoan Palace Centres" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/Knossos_Thronsaal_04.jpg 1280w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/Knossos_Thronsaal_04-300x225.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/Knossos_Thronsaal_04-1024x767.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/Knossos_Thronsaal_04-768x575.jpg 768w" sizes="auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px" /></td><td>Kreta</td><td>2025</td><td>Sex arkeologiska områden, Knossos, Phaistos, Malia, Zakros, Zominthos och Kydonia. De vittnar om den minoiska civilisationens avancerade arkitektur, samhällsorganisation, handel och kulturliv.</td></tr><tr><td><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Mount_Olympus" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Olympos-området</a></td><td><img loading="lazy" decoding="async" width="150" height="113" class="wp-image-15506" style="width: 150px;" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/OlympMytikas.jpg" alt="" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/OlympMytikas.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/OlympMytikas-300x225.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/OlympMytikas-768x576.jpg 768w" sizes="auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px" /></td><td>Norra Grekland</td><td>2026</td><td>Greklands högsta berg, med ett dramatiskt landskap och en unik biologisk mångfald, starkt förknippat med den antika mytologin som de tolv olympiska gudarnas hem.</td></tr></tbody></table></figure>



<figure class="wp-block-image aligncenter size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="1024" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/illus_dykin2-minoa-1024x1024.png" alt="Världsarv i Grekland: dyk in i landets historiska skatter och enastående natur " class="wp-image-15492" style="width:804px;height:562px" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/illus_dykin2-minoa-1024x1024.png 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/illus_dykin2-minoa-300x300.png 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/illus_dykin2-minoa-150x150.png 150w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/illus_dykin2-minoa-768x768.png 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/illus_dykin2-minoa-400x400.png 400w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/06/illus_dykin2-minoa.png 1254w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption"><em>Världsarv i Grekland: dyk in i landets historiska skatter och enastående natur genom att besöka några av dessa betydelsefulla platser</em></figcaption></figure>



<div class="wp-block-uagb-container uagb-block-b945d5e1 alignwide uagb-is-root-container">
<h4 class="wp-block-heading has-ffffff-background-color has-background" style="margin-top:0;margin-right:0;margin-bottom:0;margin-left:0">Världsarv: kriterier och krav</h4>



<p class="has-ffffff-background-color has-background wp-block-paragraph" style="margin-top:0;margin-bottom:0;margin-left:0">För att komma med på UNESCO:s lista över världsarv måste ett objekt uppfylla <a href="https://whc.unesco.org/en/criteria/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">specifika kriterier.</a> För kulturarv inkluderar dessa: representativitet, integritet, autenticitet och värde. För naturarv inkluderar kriterierna: representativitet, integritet, biodiversitet och skyddsstatus. Kriterierna kan sammanfattas enligt: </p>



<ul style="margin-top:0" class="wp-block-list has-ffffff-background-color has-background">
<li><strong>Representativitet:</strong> Objektet måste vara ett representativt och distinkt exempel på någon viktig kulturell eller naturlig process, händelse eller annat  fenomen.</li>



<li><strong>Integritet:</strong> Objektet ska vara bevarat i sin helhet och inte allvarligt fragmenterat eller förändrat. Dess viktiga egenskaper och funktioner bör vara intakta.</li>



<li><strong>Autenticitet: </strong>Objektet bör behålla sin autenticitet och spegla dess sanna historiska, kulturella eller naturliga egenskaper, inklusive material, form, design och miljö.</li>



<li><strong>Värde:</strong> Objektet måste ha enastående universellt värde och vara av betydelse för mänskligheten som helhet.</li>



<li><strong>Biodiversitet:</strong> Objektet bör vara av särskild betydelse för bevarandet av biologisk mångfald och vara hem för unika arter eller ha hög ekosystemmångfald.</li>



<li><strong>Skyddsstatus:</strong> Objektet måste åtnjuta tillräckliga skyddsåtgärder ägnade att säkerställa dess långsiktiga bevarande. Objektet måste också vara skyddat genom lämpliga lagar och förvaltningsåtgärder.</li>
</ul>
</div>



<h3 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--60)">Relaterade artiklar</h3>



<p class="wp-block-paragraph"><a href="https://greekexpedition.com/sv/folklore/silkesstaden-soufli/">Om silkesstaden Soufli</a></p>



<figure class="wp-block-embed is-type-wp-embed is-provider-b-dda-in wp-block-embed-b-dda-in"><div class="wp-block-embed__wrapper">
<blockquote class="wp-embedded-content" data-secret="rXjHdZygwj"><a href="https://greekexpedition.com/sv/folklore/silkesstaden-soufli/">Silkesstaden Soufli &#8211; en av världens bästa turistorter, enligt UNWTO</a></blockquote><iframe loading="lazy" class="wp-embedded-content" sandbox="allow-scripts" security="restricted"  title="”Silkesstaden Soufli – en av världens bästa turistorter, enligt UNWTO” – " src="https://greekexpedition.com/sv/folklore/silkesstaden-soufli/embed/#?secret=XIR681TKZz#?secret=rXjHdZygwj" data-secret="rXjHdZygwj" width="600" height="338" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe>
</div></figure>



<p class="wp-block-paragraph"><a href="https://greekexpedition.com/sv/miljo/grekiska-on-amorgos-kallmurar/">Seminarier om bygge av kallmurar på Amorgos</a></p>



<figure class="wp-block-embed is-type-wp-embed is-provider-b-dda-in wp-block-embed-b-dda-in"><div class="wp-block-embed__wrapper">
<blockquote class="wp-embedded-content" data-secret="l0h9jF8Pfi"><a href="https://greekexpedition.com/sv/miljo/grekiska-on-amorgos-kallmurar/">Seminarier om kallmurar på den grekiska ön Amorgos 2024</a></blockquote><iframe loading="lazy" class="wp-embedded-content" sandbox="allow-scripts" security="restricted"  title="”Seminarier om kallmurar på den grekiska ön Amorgos 2024” – " src="https://greekexpedition.com/sv/miljo/grekiska-on-amorgos-kallmurar/embed/#?secret=vrAEezjdKI#?secret=l0h9jF8Pfi" data-secret="l0h9jF8Pfi" width="600" height="338" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe>
</div></figure>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://greekexpedition.com/sv/information/varldsarv-i-grekland/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Greklands nationaldag 28 oktober, dagen då folket sa nej till underkastelse</title>
		<link>https://greekexpedition.com/sv/historia/greklands-nationaldag-28-oktober/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Georgios X]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 28 Oct 2025 15:49:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Fakta]]></category>
		<category><![CDATA[Information]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://greekexpedition.com/?p=14077</guid>

					<description><![CDATA[Den 28 oktober firas som Greklands nationaldag eftersom det var dagen då landet 1940 sade nej till ett ultimatum från fascistiska Italien. Mussolini krävde fri passage för sina trupper – något som premiärminister Metaxas avvisade. Men det var folket som gjorde hans svar till något [&#8230;]]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p class="wp-block-paragraph">Den 28 oktober firas som Greklands nationaldag eftersom det var dagen då landet 1940 sade nej till ett ultimatum från fascistiska Italien. Mussolini krävde fri passage för sina trupper – något som premiärminister Metaxas avvisade. </p>



<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="1024" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/1080px-Greek-Italian_war_collage-1024x1024.jpeg" alt="Grekland slår tillbaka Italien 1940" class="wp-image-14080" style="width:547px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/1080px-Greek-Italian_war_collage-1024x1024.jpeg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/1080px-Greek-Italian_war_collage-300x300.jpeg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/1080px-Greek-Italian_war_collage-150x150.jpeg 150w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/1080px-Greek-Italian_war_collage-768x768.jpeg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/1080px-Greek-Italian_war_collage-400x400.jpeg 400w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/1080px-Greek-Italian_war_collage.jpeg 1080w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Men det var folket som gjorde hans svar till något större: det korta<em> Όχι (Ochi</em>) som betyder <em>Nej</em> spreds över hela landet och blev en kraftfull symbol för nationell självständighet och gemensam motståndsvilja. Därför uppmärksammas dagen än idag som en av Greklands två nationaldagar.</p>



<p class="wp-block-paragraph">När Italien den dagen invaderade Grekland vändes världens blickar mot det lilla landet i sydöstra Europa. Förstasidor från New York till Stockholm skildrade ett folk som vägrade böja sig.</p>



<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="404" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/Screenshot-2025-10-28-at-11-35-10-1940-foreign-press.pdf-1024x404.png" alt="Greklands Nationaldag 28 otkober. Förstasida på NYT denna dag 1940" class="wp-image-14085" style="width:773px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/Screenshot-2025-10-28-at-11-35-10-1940-foreign-press.pdf-1024x404.png 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/Screenshot-2025-10-28-at-11-35-10-1940-foreign-press.pdf-300x118.png 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/Screenshot-2025-10-28-at-11-35-10-1940-foreign-press.pdf-768x303.png 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/Screenshot-2025-10-28-at-11-35-10-1940-foreign-press.pdf-1536x605.png 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/Screenshot-2025-10-28-at-11-35-10-1940-foreign-press.pdf.png 1860w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Kl. 03:00 på morgonen 28 oktober 1940 lämnade Italiens ambassadör ett ultimatum till premiärminister Ioannis Metaxas. Grekland skulle överlämna kontrollen över strategiska punkter till italienska trupper &#8211; i praktiken en ren kapitulation. Metaxas ska då ha svarat kort &#8221;<em>Alors, c&#8217;est la guerre.&#8221; – &#8221;Då är det krig.&#8221;</em> Den folkliga versionen av svaret blev det numera klassiska: &#8221;Οχι!&#8221; – &#8221;Nej!&#8221;</p>



<h2 class="wp-block-heading">Invasionen och det grekiska motståndet</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Bara ett par timmar senare, kl. 05:30, anföll italienska styrkor från ockuperade Albanien. Luftlarm ljöd i Aten och allmän mobilisering utlystes. Mussolini hade räknat med ett snabbt övertag, men möttes av hårt motstånd. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Redan första veckan bröts den italienska framryckningen i <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Pindos" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Pindosbergen </a>&#8211; ett svårtillgängligt område där grekiska förband utnyttjade både terrängen och folkets uppslutning.</p>



<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="744" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/Screenshot-2025-10-28-at-11-38-19-1940-foreign-press.pdf-1024x744.png" alt="" class="wp-image-14100" style="width:628px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/Screenshot-2025-10-28-at-11-38-19-1940-foreign-press.pdf-1024x744.png 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/Screenshot-2025-10-28-at-11-38-19-1940-foreign-press.pdf-300x218.png 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/Screenshot-2025-10-28-at-11-38-19-1940-foreign-press.pdf-768x558.png 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/Screenshot-2025-10-28-at-11-38-19-1940-foreign-press.pdf.png 1139w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Under november gick grekerna till motoffensiv. Den grekiska armén drev fienden tillbaka över gränsen och intog delar av södra Albanien. Det blev andra världskrigets första allierade seger mot en axelmakt och väckte stort internationellt eko. Pressen i London, New York, Melbourne och Stockholm följde utvecklingen dag för dag.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Svensk press skrev samma morgon om flyglarm i Aten och ett ultimatum med tre timmars frist. I Aftonbladet löd huvudrubriken: &#8221;Krig Grekland–Italien. Ultimatum med 3 tim. frist. Flyglarm i Aten i morse.&#8221; </p>



<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="611" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/571194075_25046773431645361_4999866812729073889_n-1024x611.jpg" alt="" class="wp-image-14096" style="width:683px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/571194075_25046773431645361_4999866812729073889_n-1024x611.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/571194075_25046773431645361_4999866812729073889_n-300x179.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/571194075_25046773431645361_4999866812729073889_n-768x458.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/571194075_25046773431645361_4999866812729073889_n.jpg 1064w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Artiklar från Gotlands Allehanda återgav Metaxas löfte att &#8221;Grekland skall slåss till det yttersta&#8221; och kung Georg II:s förklaring att Grekland måste bekämpa Italien &#8221;som försöker förstöra landets oberoende&#8221;. </p>



<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="764" height="1024" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/571357537_25046941801628524_1451213111924551719_n-1-764x1024.jpg" alt="" class="wp-image-14098" style="width:535px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/571357537_25046941801628524_1451213111924551719_n-1-764x1024.jpg 764w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/571357537_25046941801628524_1451213111924551719_n-1-224x300.jpg 224w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/571357537_25046941801628524_1451213111924551719_n-1-768x1029.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/571357537_25046941801628524_1451213111924551719_n-1.jpg 995w" sizes="auto, (max-width: 764px) 100vw, 764px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Svensk Tidskrift noterade i en översikt dagen därpå: &#8221;MÅNDAGEN den 28 oktober 1940 klockan 3 på morgonen tillställde Italiens ambassadör Greklands premiärminister Metaxas ett ultimatum. Det förelades honom med tre timmars frist och innehöll krav på fri lejd för italienska trupper att besätta strategiska punkter i Grekland.&#8221;</p>



<h2 class="wp-block-heading">Ett krig som påverkade hela Europa</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Motståndet höll i sig hela vintern. I mars 1941 gjorde Mussolini ett personligt försök att vända utvecklingen genom en ny storoffensiv, men utan framgång. Först i april samma år, när Nazi-Tyskland gick in i Grekland från norr, kunde axelmakterna besegra det grekiska försvaret. Aten föll den 27 april. En lång och brutal ockupation följde &#8211; men Ochi-dagen fortsatte leva som symbol för motståndsvilja och nationell värdighet.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Det grekiska motståndet fick återverkningar långt utanför landets gränser. Segern över Italien stärkte moralen bland de allierade &#8211; för första gången hade en axelmakt lidit nederlag. Det sägs att Adolf Hitler betraktade Mussolinis äventyr i Grekland som en förödmjukelse. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Enligt vissa bedömare försenade det tyska Balkanfälttåget invasionen av Sovjetunionen (<a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Operation_Barbarossa" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Operation Barbarossa</a>), vilket senare visade sig få ödesdigra konsekvenser för Tysklands krigsplaner. I ett samtal lär Hitler ha sagt: &#8221;Om italienarna inte gått in i Grekland och fastnat där, hade vi haft sex veckor till för att hinna före vintern i Ryssland.&#8221;</p>



<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="1024" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/c33107ad-60f5-4f06-87dd-3e89ff6a960e.png" alt="Greklands NAtionaldag 28 okrober till minnet att när grekerna stoppade den italienska invasionen i Pindosbergen år 1040" class="wp-image-14093" style="width:683px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/c33107ad-60f5-4f06-87dd-3e89ff6a960e.png 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/c33107ad-60f5-4f06-87dd-3e89ff6a960e-300x300.png 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/c33107ad-60f5-4f06-87dd-3e89ff6a960e-150x150.png 150w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/c33107ad-60f5-4f06-87dd-3e89ff6a960e-768x768.png 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/10/c33107ad-60f5-4f06-87dd-3e89ff6a960e-400x400.png 400w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></figure>



<h2 class="wp-block-heading">Minnet av ett nej i modern tid</h2>



<p class="wp-block-paragraph">I Grekland firas ochi-dagen varje år med parader, skoluppträdanden, kransnedläggningar och militära ceremonier över hela landet. Särskilt i Thessaloniki, där den 28 oktober också nästan sammanfaller med stadens skyddshelgon Demetrios dag, 26/10.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Flygvapnet genomför årliga uppvisningar, med jaktflyg som passerar över folksamlingar och flaggor. Speciellt i år visade man också upp framtidens försvarsteknik &#8211; drönare, anti-drönarsystem och AI-baserade vapensystem som nu blivit en del av programmet. Kanske inte för att dominera, utan för att påminna om att motståndskraft också kräver förnyelse.</p>



<p class="wp-block-paragraph">28 oktober har kommit att bli landets andra nationaldag. För greker i diasporan är den också ett årligt tillfälle att samlas, minnas och förnya banden till ett arv där ett enkelt nej förändrade Europas karta.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Ovan artikel samlar några av de samtida tidningsurklipp som spreds den där måndagen 1940 – från New York Times och The Boston Post till Aftonbladet och Evening Standard. Tillsammans vittnar de om hur ett litet land stod upp mot övermakten – och hur Europas rubriker vände blicken mot Grekland.</p>



<h4 class="wp-block-heading">Källor</h4>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity"/>



<ol class="wp-block-list">
<li><strong>Gotlands Allehanda, 28 oktober 1940</strong><br><a href="https://www.tingstade.com/arkiv/70184" target="_blank" rel="noopener">https://www.tingstade.com/arkiv/70184</a></li>



<li><strong>Svensk Tidskrift (1941): Grekland–Italien-kriget – en översikt</strong><br><a href="https://www.svensktidskrift.se/grekland-italien-kriget-en-oversikt/#:~:text=MANDAGEN%20den%2028%20oktober%201940,30%20samma%20morgon" target="_blank" rel="noopener">https://www.svensktidskrift.se/grekland-italien-kriget-en-oversikt/#:~:text=MANDAGEN%20den%2028%20oktober%201940,30%20samma%20morgon</a></li>



<li><strong>Ypervorioi – Samtida pressurklipp &amp; grekisk historia</strong><br><a href="https://ypervorioi.blogspot.com/" target="_blank" rel="noopener">https://ypervorioi.blogspot.com/</a></li>



<li><strong>Wikimedia Commons – Greek Army during Primavera Offensive</strong><br><a href="https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=66986128" target="_blank" rel="noopener">https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=66986128</a></li>



<li><strong>Ioannis Metaxas Archive – 1940 Foreign Press (PDF)</strong><br><a href="https://ioannismetaxas.gr/1940%20foreign%20press.pdf" target="_blank" rel="noopener">https://ioannismetaxas.gr/1940%20foreign%20press.pdf</a></li>



<li><strong>Greek News Agenda – What is OXI Day?</strong><br><a href="https://www.greeknewsagenda.gr/topics/history-archeology/7218-oxi-day" target="_blank" rel="noopener">https://www.greeknewsagenda.gr/topics/history-archeology/7218-oxi-day</a></li>



<li><strong>SO-rummet.se – Grekland under andra världskriget</strong><br><a href="https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/grekland-under-andra-vaerldskriget" target="_blank" rel="noopener">https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/grekland-under-andra-vaerldskriget</a></li>
</ol>



<p class="wp-block-paragraph"></p>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity"/>



<h4 class="wp-block-heading">Relaterade artiklar</h4>



<p class="wp-block-paragraph"><a href="https://greekexpedition.com/sv/historia/naziflaggan-revs-fran-akropolis/">När Naziflaggan revs ned från Akrolopolis →</a></p>



<figure class="wp-block-embed is-type-wp-embed is-provider-b-dda-in wp-block-embed-b-dda-in"><div class="wp-block-embed__wrapper">
<blockquote class="wp-embedded-content" data-secret="gtTnqEUmW7"><a href="https://greekexpedition.com/sv/historia/naziflaggan-revs-fran-akropolis/">Natten då Nazitysklands flagga revs ner från Akropolis</a></blockquote><iframe loading="lazy" class="wp-embedded-content" sandbox="allow-scripts" security="restricted"  title="”Natten då Nazitysklands flagga revs ner från Akropolis” &ndash; " src="https://greekexpedition.com/sv/historia/naziflaggan-revs-fran-akropolis/embed/#?secret=2XyL4aW2cZ#?secret=gtTnqEUmW7" data-secret="gtTnqEUmW7" width="600" height="338" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe>
</div></figure>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Santorini och Amorgos – minnen från skalvet 1956</title>
		<link>https://greekexpedition.com/sv/historia/santorini-och-amorgos-1956/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Georgios X]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 05 Feb 2025 06:44:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Fakta]]></category>
		<category><![CDATA[Natur]]></category>
		<category><![CDATA[Nutid]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://greekexpedition.com/?p=12224</guid>

					<description><![CDATA[Santorini och Amorgos har den senaste tiden skakats av tusentals jordbävningar. Det kraftigaste skalvet hittills har uppmätts till 5,4 på Richter-skalan, och den seismiska aktiviteten fortsätter. Situationen har lett till att båda öarna förklarats i undantagstillstånd. På Santorini har massflykt präglat de senaste veckorna, med [&#8230;]]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p class="wp-block-paragraph">Santorini och Amorgos har den senaste tiden skakats av tusentals jordbävningar. Det kraftigaste skalvet hittills har uppmätts till 5,4 på Richter-skalan, och den seismiska aktiviteten fortsätter.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Situationen har lett till att båda öarna förklarats i undantagstillstånd. På Santorini har massflykt präglat de senaste veckorna, med extra färje- och flygturer för att möta den höga efterfrågan. Många har lämnat ön, och vissa områden beskrivs nu som närmast öde.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Myndigheterna har infört en rad försiktighetsåtgärder för båda öarna: skolor håller stängt, stora folksamlingar i inomhusmiljöer avråds, och vissa bebyggda områden samt hamnar har spärrats av. Om skalven tilltar ytterligare rekommenderas även att hålla sig borta från kustlinjen och klippiga områden.</p>



<figure class="wp-block-image size-full"><img loading="lazy" decoding="async" width="608" height="473" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/Seismossesmoi1.png" alt="Karta som visar seismisk aktivitet i Egeiska havet nära Santorini och Amorgos" class="wp-image-12273" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/Seismossesmoi1.png 608w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/Seismossesmoi1-300x233.png 300w" sizes="auto, (max-width: 608px) 100vw, 608px" /><figcaption class="wp-element-caption"><em>De senaste dagarnas seismiska aktivitet i området mellan Santorini och Amorgos. (Källa: Atens Universitet/Seismologiska avdelningen</em>)</figcaption></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Seismologer betonar att den nuvarande aktiviteten varken är kopplad till historiska händelser som den förödande jordbävningen 1956 eller till vulkanen vid Santorini. De pågående skalven följs noggrant av experter, och myndigheterna uppmanar till vaksamhet samtidigt som de avråder från spekulationer om större händelser.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Däremot är de pågående skalven en påminnelse om de krafter som ständigt är i spel i den Egeiska regionen, där den eurasiska och den afrikanska kontinentalplattan pressas mot varandra.</p>



<p class="wp-block-paragraph">För de som bor på Santorini och Amorgos eller har en djupare kännedom om Egeiska havets historia väcker de senaste skalven minnen av tidigare jordbävningar som förändrade öarna för alltid. En av de mest förödande i modern tid inträffade i mitten av 1900-talet och lämnade djupa sår efter sig. På Santorini förstördes 500 byggnader och över 3 200 skadades, medan 54 människor miste livet. På Amorgos var förödelsen omfattande, även om dokumentationen av skadorna är knapphändig.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Den dubbla katastrofen – jordbävningen och tsunamin – lämnade ett outplånligt avtryck i Greklands moderna historia och påminner om Egeiska havets obevekliga seismiska krafter.</p>



<div class="donation-box">
  <p><strong>🧭 Expeditionen expanderar – men behöver mer vind i seglen 🌊</strong></p>

  <p>I nära tre års tid har vi på Greek Expedition delat berättelser, guider och insikter om ett annorlunda Grekland – utan reklam, sponsorer eller betalväggar.</p>

  <p>Allt har hittills finansierats med egna medel och drivits av passionen att utforska, upptäcka och dela. Det är så vi har hållit kursen – oberoende, fördjupande och med hög kvalitet.</p>

  <p>Du kan läsa mer om varför vi har valt att förbli annonsfria <a href="https://greekexpedition.com/sv/information/greek-expedition-annonsfritt/">här↗</a>.</p>

  <p>Om du tycker att vårt arbete ger dig <strong>mervärde, hjälp oss få medvind i seglen</strong> för att ta Expeditionen vidare mot nya horisonter.</p>

  <p><strong>Varje bidrag – litet som stort – gör skillnad 🙏</strong></p>

  <ul>
    <li><strong>Swish: 0722 029 786</strong> – Georges Xyftilis, expeditionsledare</li>
    <li><strong>PayPal:</strong> <a href="https://paypal.me/georgesxyftilis" target="_blank" rel="noopener">paypal.me/georgesxyftilis</a></li>
    <li><strong>IBAN (NORDEA):</strong> SE98 3000 0000 0058 0828 9473</li>
  </ul>
</div>



<h2 class="wp-block-heading"><strong>Förödelsen i Egeiska havet – skalvet 195</strong>6</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Tidig morgon den 9 juli 1956 rämnade jorden under fötterna på invånarna i Egeiska havets hjärta. Markens skälvningar var brutala, men det var inte bara skalvet som lämnade outplånliga sår i landskapet – det var tsunamin som snart slog till, de fallande klipporna och den chock som etsade sig fast hos de som upplevde katastrofen.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Jordbävningens epicentrum låg söder om Amorgos, den östligaste av de Kykladiska öarna, i Egeiska havet. Den nådde en magnitud på 7,5 – en av de högsta som registrerats i Grekland under 1900-talet.  <br>Den officiella dödssiffran uppgick till drygt 50, medan hundratals skadades och ännu fler förlorade sina hem och sina tillgångar.</p>



<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="1024" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/seismos1956_3.webp" alt="Santorini och Amorgos , historisk bild baserad på ögonvittnesskildringar från katastrofen" class="wp-image-12260" style="width:630px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/seismos1956_3.webp 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/seismos1956_3-300x300.webp 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/seismos1956_3-150x150.webp 150w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/seismos1956_3-768x768.webp 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/seismos1956_3-400x400.webp 400w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph" style="font-size:16px"><em>📌 <strong>Notis:</strong> De historiska bilderna i denna artikel är AI-genererade, baserade på ögonvittnesskildringar, fotografiska arkiv och samtida beskrivningar av händelserna. De är skapade för att ge en visuell känsla av hur jordbävningen och tsunamin 1965 påverkade Santorini och Amorgos.</em></p>



<h3 class="wp-block-heading">Jordens vrede – sekunder av förödelse</h3>



<p class="wp-block-paragraph">Skalven förvandlade byggnader till rasmassor och chocken spreds långt bortom Kykladerna. Markens rörelser påverkade inte bara öarna utan hela den Egeiska regionen, ända till Turkiets kust.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Dagstidningen <a href="https://www.tovima.gr/2025/02/03/istoriko-arxeio/santorini-o-polynekros-seismos-ton-75-rixter-to-1956/" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><em>To Vima</em> rapporterade </a>dagen efter händelsen om skräckscenerna som utspelat sig på Santorini:</p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Scener av skräck och panik bredde ut sig på det drabbade Santorini, bara några minuter efter det första skalvet. Invånarna flydde i panik från sina hem och rusade genom de smala gatorna i ett försök att nå stranden. Samtidigt ekade ljudet av kollapsande hus, det dova mullret från markens rörelser och svart rök som verkade stiga från vulkanen. Damm täckte allt och förvandlade morgonen till en mardröm.</em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Mitt i förödelsen kämpade människor desperat för att rädda sina nära och kära. En kvinna lyckades gripa tag i sina tre spädbarn och skyddade dem med sin egen kropp när hon flydde ut på gatan, för att undvika de fallande stenarna.</em></p>



<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="1024" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/seismos1956_1.webp" alt="" class="wp-image-12266" style="width:660px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/seismos1956_1.webp 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/seismos1956_1-300x300.webp 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/seismos1956_1-150x150.webp 150w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/seismos1956_1-768x768.webp 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/seismos1956_1-400x400.webp 400w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph" style="font-size:16px"><em>📌 <strong>Notis:</strong> De historiska bilderna i denna artikel är AI-genererade, baserade på ögonvittnesskildringar, fotografiska arkiv och samtida beskrivningar av händelserna. De är skapade för att ge en visuell känsla av hur jordbävningen och tsunamin 1965 påverkade Santorini och Amorgos.</em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Andra var mindre lyckosamma – en kaféägare fastnade i en dörröppning och dog av kvävning. På ett annat håll tog en farmor sina två barnbarn i famnen och lyckades, vacklande och krypande, ta sig ut oskadd. Men barnens mor, hennes egen dotter, miste livet under rasmassorna.</em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Sex till åtta sekunder – så lång tid varade skalvet enligt de första officiella rapporterna. Ett ögonblick som kändes som en evighet för dem som upplevde det. Santorini, redan märkt av historiska katastrofer, drabbades återigen av ödeläggelse. Efter huvudskalvet avtog skakningarna gradvis men fortsatte att kännas av i flera dagar. Av rädsla för fler skalv stannade invånarna utomhus, ingen vågade återvända till sina hem.</em></p>



<h3 class="wp-block-heading">Tsunamin – den från havet annalkande faran</h3>



<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="1024" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/tsunami1.webp" alt="" class="wp-image-12263" style="width:692px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/tsunami1.webp 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/tsunami1-300x300.webp 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/tsunami1-150x150.webp 150w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/tsunami1-768x768.webp 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/tsunami1-400x400.webp 400w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph" style="font-size:16px"><em>📌 <strong>Notis:</strong> De historiska bilderna i denna artikel är AI-genererade, baserade på ögonvittnesskildringar, fotografiska arkiv och samtida beskrivningar av händelserna. De är skapade för att ge en visuell känsla av hur jordbävningen och tsunamin 1965 påverkade Santorini och Amorgos.</em></p>



<p class="wp-block-paragraph">Som om själva jordbävningen inte vore nog kom nästa slag från havet. En våldsam tsunami föddes ur skalvet och vräkte sig in över öarna. Santorini och Amorgos drabbades särskilt hårt. Vattenmassorna, med vågor upp till 30 meter, svepte bort hus, båtar och människor – de som inte omkom i rasmassorna hade nu havet själv att värja sig emot. Vågorna spreds i alla riktningar och drabbade inte bara de södra öarna i Kykladerna utan även Kretas norra kust och Dodekanisa – Tolvöarna.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Historiska vittnesmål beskriver hur havet vid Katapola på Amorgos drog sig tillbaka helt, så att människor kunde gå på den blottlagda havsbottnen – innan vågorna slog tillbaka med förödande kraft.</p>



<h3 class="wp-block-heading"><strong>Ryktena om vulkanen</strong></h3>



<p class="wp-block-paragraph">Under de första timmarna av paniken som utbröt rapporterade många invånare att de såg vulkanen få ett utbrott och att stora mängder svart rök kom från kratern. Det visade sig dock vara ett missförstånd.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Seismologerna utesluter att jordbävningen hade något samband med ett vulkanutbrott. Skalvet var av rent tektonisk natur och orsakades av rörelser i jordskorpan, inte av vulkanisk aktivitet. Närvaron av vulkanen i området och det svarta dammet som virvlade runt kan ha skapat illusionen av ett utbrott, men detta saknar grund, säger experterna.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Det senaste bekräftade vulkanutbrottet i Santorini inträffade 1950, sex år tidigare än det stora skalvet och ingen ovanlig seismisk aktivitet registrerades vid de aktiva kraterna i samband med skalvet 1956.</p>



<h2 class="wp-block-heading"><strong>Santorini, den vulkaniska aktivitetens historia</strong></h2>



<p class="wp-block-paragraph">Santorini har haft många vulkanutbrott genom historien, med varierande kraft och explosivitet. Minst tolv stora explosiva utbrott har dokumenterats, varav fyra var så kraftiga att de skapade en ny <em>caldera </em>– det vill säga en kollaps av vulkanens krater, vilket helt förändrade landskapet.</p>



<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="845" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/caldera3-e1738666409437.webp" alt="volcano eruption Santorini" class="wp-image-12286" style="width:645px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/caldera3-e1738666409437.webp 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/caldera3-e1738666409437-300x248.webp 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/caldera3-e1738666409437-768x634.webp 768w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption"><em>Bilden är en AI-tolkning av Santorinis vulkaniska historia, inspirerad av forskningsresultat och geologiska rekonstruktioner.</em></figcaption></figure>



<p class="wp-block-paragraph">De äldsta utbrotten skedde för mellan 650 000 och 550 000 år sedan, och många av dem skedde under vatten. Under de senaste 360 000 åren har vulkanen genomgått två stora cykler, där varje cykel kulminerade i två gigantiska caldera-bildande utbrott som omformade hela ön.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Under bronsåldern inträffade det minoiska utbrottet på Santorini – ett av de största vulkanutbrotten i mänsklighetens historia. Utbrottet hade sitt epicentrum i det område som idag utgör den stora calderan.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Innan dess hade Santorini formen av en nästan sluten ring, med en enda smal passage in till den inre lagunen. Det minoiska utbrottet var så kraftigt att stora delar av denna ring försvann och två nya kanaler skapades, vilket gav ön dess nuvarande form.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Denna händelse var en av de mest avgörande i det Egeiska havets tidiga historia och tros ha bidragit till den minoiska civilisationens nedgång.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Efter det minoiska utbrottet har den vulkaniska aktiviteten varit koncentrerad till Kameni-öarna i lagunens mitt. Dessa öar har bildats successivt sedan bronsåldern, och den första av dem reste sig över havsytan år 197 f.Kr.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Sedan dess har nio utbrott dokumenterats. År 1707 bröt en undervattensvulkan genom havsytan och skapade Nea Kameni, som sedan dess har varit centrum för den vulkaniska aktiviteten i området. Under 1900-talet skedde tre utbrott, det sista inträffade 1950, utan några större konsekvenser.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Även om vulkanen idag betraktas som vilande, avges fortfarande ånga och koldioxid från den nuvarande aktiva kratern på Nea Kameni, medan flera äldre kratrar ligger utspridda över ön.</p>



<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="768" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/Nea_Kameni_-_Krater.jpeg" alt="" class="wp-image-12283" style="width:745px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/Nea_Kameni_-_Krater.jpeg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/Nea_Kameni_-_Krater-300x225.jpeg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/02/Nea_Kameni_-_Krater-768x576.jpeg 768w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption"><em>Kratern Nea Kameni som den ser ut i våra dagar. Foto: Rolfsteinar, via <a href="http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/," target="_blank" rel="noreferrer noopener">Wikimedia Commons</a></em></figcaption></figure>



<h3 class="wp-block-heading">Santorini: utbrottet 1925</h3>



<p class="wp-block-paragraph">Historiskt filmklipp från utbrottet 1925 på Nea Kameni, filmat av professor Georgios Georgalas. Videon skapades för utbildningssyften och innehåller material från ERT:s dokumentärserie &#8221;<em>Ταξιδεύοντας στην Ελλάδα/På resa i Grekland</em>&#8221;. Publicerad på YouTube av <a href="https://www.youtube.com/@triantafyllossoldatos" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Trantafyllos Soldatos.</a></p>



<figure class="wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-block-embed-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio"><div class="wp-block-embed__wrapper">
<iframe loading="lazy" title="Σαντορίνη: Η έκρηξη του 1925 | Santorini: The eruption of 1925" width="954" height="537" src="https://www.youtube.com/embed/9cuSpUvlfFk?feature=oembed" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share" referrerpolicy="strict-origin-when-cross-origin" allowfullscreen></iframe>
</div></figure>



<h2 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--60)">Egeiska havet – skärningspunkten mellan tre kontinenter</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Egeiska havet har genom årtusendena burit både liv och förödelse. Santorini och Amorgos, två öar formade av havets och jordens krafter, har gång på gång fått bevittna naturens obevekliga styrka.</p>



<p class="wp-block-paragraph">De hundratals skalv som nu skakar Santorini och Amorgos är en påminnelse om regionens geologiska verklighet. För öarnas invånare är jordbävningar inte avlägsna historiska händelser, utan en del av vardagen. Precis som 1956 års överlevare lärde sig att återuppbygga sina samhällen, fortsätter dagens öbor att anpassa sig &#8211; med modern teknik, bättre byggnader och välutvecklade varningssystem. Men under ytan är naturkrafterna lika oberäkneliga nu som då.</p>



<h2 class="wp-block-heading">De mest förödande jordbävningarna</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Tabellen nedan visar de mest förödande jordbävningarna i Grekland, ordnade efter magnitud. De kraftigaste skalven listas högst och inkluderar antal dödsoffer.</p>



<figure class="wp-block-table"><table class="has-fixed-layout"><tbody><tr><td><strong>Datum</strong></td><td><strong>Plats</strong></td><td><strong>Magnitud (Richter)</strong></td><td><strong>Dödsoffer</strong></td></tr><tr><td>12 oktober 1856</td><td>Rhodos</td><td>8.2</td><td>618</td></tr><tr><td>16 februari 1810</td><td>Kreta</td><td>7.8</td><td>2500</td></tr><tr><td>26 juni 1926</td><td>Rhodos</td><td>7.7 eller 8.0</td><td>12</td></tr><tr><td>27 juni 1886</td><td>Filiatra</td><td>7.5</td><td>326</td></tr><tr><td>9 juli 1956</td><td>Amorgos</td><td>7.5</td><td>53</td></tr><tr><td>4 februari 1867</td><td>Kefalonia</td><td>7.2</td><td>224</td></tr><tr><td>11 augusti 1903</td><td>Kythira</td><td>7.2 till 8.0</td><td>14</td></tr><tr><td>12 augusti 1953</td><td>Argostoli</td><td>7.2</td><td>476</td></tr><tr><td>25 april 1957</td><td>Rhodos</td><td>7.2</td><td>18</td></tr><tr><td>19 februari 1968</td><td>Agios Efstratios</td><td>7.1</td><td>20</td></tr><tr><td></td><td></td><td></td><td></td></tr></tbody></table></figure>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<p class="wp-block-paragraph">Källor: <a href="https://www.tovima.gr/2025/02/03/istoriko-arxeio/santorini-o-polynekros-seismos-ton-75-rixter-to-1956/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">To Vima</a>, <a href="https://www.tovima.com/science/santorini-on-edge-why-the-amorgos-quake-of-1956-still-haunts-greece" target="_blank" rel="noreferrer noopener">tovima.com</a>, <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/1956_Amorgos_earthquake" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Wikipedia,</a> <a href="https://www.ekriti.gr/ellada/santorini-i-istoria-tis-ifaisteiakis-drastiriotitas-sto-nisi" target="_blank" rel="noreferrer noopener">ekriti.gr</a>, <a href="https://www.in.gr/2023/07/09/moments/seismos-stin-amorgo-otan-75-rixter-sygklonisan-tis-kyklades/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ta Nea</a>, <a href="https://www.iefimerida.gr/ellada/seismos-tis-amorgoy-ta-75-rihter-tsoynami-kai-oi-53-nekroi" target="_blank" rel="noreferrer noopener">iefimerida.gr</a></p>



<p class="wp-block-paragraph" style="font-size:16px"><em>📌 <strong>Notis:</strong> De historiska bilderna i denna artikel är AI-genererade, baserade på ögonvittnesskildringar, fotografiska arkiv och samtida beskrivningar av händelserna. De är skapade för att ge en visuell känsla av hur jordbävningen och tsunamin 1965 påverkade Santorini och Amorgos.</em></p>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<h4 class="wp-block-heading">Äldre artiklar om Amorgos: </h4>



<p class="wp-block-paragraph" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--60)"><a href="https://greekexpedition.com/sv/upptacktsfarder/amorgos-det-stora-bla/">Amorgos &#8211;  en pärla i det stora blå</a></p>



<figure class="wp-block-embed is-type-wp-embed is-provider-b-dda-in wp-block-embed-b-dda-in"><div class="wp-block-embed__wrapper">
<blockquote class="wp-embedded-content" data-secret="XIPsKGQXCA"><a href="https://greekexpedition.com/sv/upptacktsfarder/amorgos-det-stora-bla/">Amorgos &#8211; en pärla i det stora blå</a></blockquote><iframe loading="lazy" class="wp-embedded-content" sandbox="allow-scripts" security="restricted"  title="”Amorgos &#8211; en pärla i det stora blå” &ndash; " src="https://greekexpedition.com/sv/upptacktsfarder/amorgos-det-stora-bla/embed/#?secret=7hNi4QYtuQ#?secret=XIPsKGQXCA" data-secret="XIPsKGQXCA" width="600" height="338" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe>
</div></figure>



<p class="wp-block-paragraph" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--60)"><a href="https://greekexpedition.com/sv/miljo/grekiska-on-amorgos-kallmurar/">Seminarier om kallmurar på Amorgos</a></p>



<figure class="wp-block-embed is-type-wp-embed is-provider-b-dda-in wp-block-embed-b-dda-in"><div class="wp-block-embed__wrapper">
<blockquote class="wp-embedded-content" data-secret="Ec2ExiijzW"><a href="https://greekexpedition.com/sv/miljo/grekiska-on-amorgos-kallmurar/">Seminarier om kallmurar på den grekiska ön Amorgos 2024</a></blockquote><iframe loading="lazy" class="wp-embedded-content" sandbox="allow-scripts" security="restricted"  title="”Seminarier om kallmurar på den grekiska ön Amorgos 2024” &ndash; " src="https://greekexpedition.com/sv/miljo/grekiska-on-amorgos-kallmurar/embed/#?secret=InE08lUcgV#?secret=Ec2ExiijzW" data-secret="Ec2ExiijzW" width="600" height="338" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe>
</div></figure>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Greklands väder: extrem värme och iskalla fakta, del 2</title>
		<link>https://greekexpedition.com/sv/facts/greklands-vader-iskalla-fakta-2/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Georgios X]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 04 Aug 2024 09:03:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Fakta]]></category>
		<category><![CDATA[Information]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://greekexpedition.com/?p=9432</guid>

					<description><![CDATA[Greklands väder är i rubrikerna igen, med en ny varning om extrem värme nästa vecka, enligt landets nationella meteorologiska tjänst. Mitt i högsommarhettan, när den stekande solen får oss att söka skugga, är det kanske svårt att föreställa sig att Grekland också har en annan, [&#8230;]]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p class="wp-block-paragraph">Greklands väder är i rubrikerna igen, med en ny varning om extrem värme nästa vecka, enligt landets nationella meteorologiska tjänst. Mitt i högsommarhettan, när den stekande solen får oss att söka skugga, är det kanske svårt att föreställa sig att Grekland också har en annan, mycket kyligare sida.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Landet, känt för sina soliga stränder, kan också skryta med snötäckta berg och historiska köldrekord. Så medan vi förbereder oss för ännu fler intensiva värmeböljor, låt oss ta en titt på några annorlunda och framför allt svalkande fakta om Greklands vinterklimat.</p>



<figure class="wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-block-embed-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio"><div class="wp-block-embed__wrapper">
<iframe loading="lazy" title="Meteo.gr: Δορυφορική πτήση πάνω από την χιονισμένη Πίνδο • 28/01/2023" width="954" height="537" src="https://www.youtube.com/embed/YrwG33nSTNU?feature=oembed" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share" referrerpolicy="strict-origin-when-cross-origin" allowfullscreen></iframe>
</div><figcaption class="wp-element-caption"><em>Satellitflygning över snötäckta <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Pindos" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Pindos</a>, en video från Meteo.gr, en del av det Nationella Observatoriet i Aten</em></figcaption></figure>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity"/>



<h2 class="wp-block-heading">Greklands väder: <strong>Köldrekord</strong></h2>



<p class="wp-block-paragraph">Greklands <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_extreme_temperatures_in_Greece" target="_blank" rel="noreferrer noopener">kallaste dag någonsin</a> registrerades den <strong>27 januari 1963</strong>, i staden <a href="https://maps.app.goo.gl/hNYnWNYWqEGnxyaL8" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ptolemaida</a> i regionen Makedonien. Temperaturen nådde då så lågt som -27,8 °C.</p>



<p class="wp-block-paragraph">1963 var en extrem vinter över hela Europa. Hamnar frös, snön föll i mängder och hundratals människor dog av kylan över hela kontinenten.</p>



<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="681" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/thermometericy-1024x681.jpg" alt="Greklands väder: termometer visar munisgrader" class="wp-image-9498" style="width:629px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/thermometericy-1024x681.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/thermometericy-300x200.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/thermometericy-768x511.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/thermometericy-1536x1022.jpg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/thermometericy.jpg 1920w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Det är värt att nämna att enligt sajten<a href="https://www.meteo.gr/article_view.cfm?entryID=488" target="_blank" rel="noreferrer noopener"> meteo.gr</a> &#8211; som tillhör det Grekiska Nationella Observatoriet  &#8211; registrerades en extrem temperatur på <strong>-35,3 °C i januari 2012.  </strong></p>



<p class="wp-block-paragraph">Denna temperatur uppmättes inuti en så kallad <em>karstdepression</em>, som är en naturlig bergs-sänka, i <a href="https://maps.app.goo.gl/MMJu92jSRTKxhP2E7" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Kechroti-området på berget Mainalo i Arkadien</a>.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Sänkan ligger på en höjd av 1 613 meter med omgivande toppar på 1 700-1 800 meter och är känd för sina extrema köldförhållanden på grund av sitt isolerade läge från den bredare atmosfäriska cirkulationen. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Sedan november 2010 har en obemannad väderstation från Grekiska Nationella Observatoriet varit i drift där, vilket gör det möjligt att dokumentera dessa extrema temperaturer. </p>



<p class="wp-block-paragraph">I tabellen nedan är det värt att notera att denna sänka uppvisar minusgrader även på somrarna.</p>



<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="548" height="675" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/kechroti_table_s2.jpg" alt="Tabell över extrem köld i sänkan Kechropi, Mainalos-berget" class="wp-image-9500" style="width:442px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/kechroti_table_s2.jpg 548w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/kechroti_table_s2-244x300.jpg 244w" sizes="auto, (max-width: 548px) 100vw, 548px" /><figcaption class="wp-element-caption"><em>Meteo.gr:s tabell över temperaturerna i Kechroti åren 2011 &#8211; 2017</em></figcaption></figure>



<h4 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--60)">Sammanfattning &#8211; grekiska köldrekord</h4>



<ul class="wp-block-list">
<li><strong>Ptolemaida</strong>: Officiellt grekiskt rekord med -27,8 °C (1963, Wikipedia).</li>



<li><strong>Kechroti</strong>: Extrem temperatur på -35,3 °C (2012, meteo.gr)</li>
</ul>



<p class="wp-block-paragraph"><strong>Jämförelse:</strong> För Sverige är enligt SMHI den <a href="https://www.smhi.se/bloggar/vaderleken-2-3336/44-6-i-vittangi-arhundradets-hittills-lagsta-temperatur-i-sverige-1.203639" target="_blank" rel="noopener">lägsta temperatur som uppmätts</a> &#8211;<strong>52,6° i Vuoggatjålme, den 2 februari 1966.</strong></p>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<p class="wp-block-paragraph">Är du intresserad av fler spännande fakta om Grekland? Följ <a href="https://www.facebook.com/greekexp" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Expeditionen på Facebook</a> för exklusiva uppdateringar och unika insikter om grekisk kultur, historia och mycket mer:</p>



<ul class="wp-block-social-links aligncenter has-visible-labels has-icon-color is-style-default is-horizontal is-content-justification-center is-layout-flex wp-container-core-social-links-is-layout-cbcdc57d wp-block-social-links-is-layout-flex"><li style="color:var(--ast-global-color-5)" class="wp-social-link wp-social-link-facebook has-ast-global-color-5-color wp-block-social-link"><a href="https://www.facebook.com/greekexp" class="wp-block-social-link-anchor" target="_blank" rel="noopener"><svg width="24" height="24" viewBox="0 0 24 24" version="1.1" xmlns="http://www.w3.org/2000/svg" aria-hidden="true" focusable="false"><path d="M12 2C6.5 2 2 6.5 2 12c0 5 3.7 9.1 8.4 9.9v-7H7.9V12h2.5V9.8c0-2.5 1.5-3.9 3.8-3.9 1.1 0 2.2.2 2.2.2v2.5h-1.3c-1.2 0-1.6.8-1.6 1.6V12h2.8l-.4 2.9h-2.3v7C18.3 21.1 22 17 22 12c0-5.5-4.5-10-10-10z"></path></svg><span class="wp-block-social-link-label">Facebook</span></a></li></ul>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<h4 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--60)">När är det bäst att åka till Grekland?</h4>



<p class="wp-block-paragraph">Greklands väder är förstås som behagligast vanligtvis  innan och efter sommarmånaderna. Vår- och höstmånaderna bjuder på njutbara temperaturer, vilket gör dem till utmärkta tider att besöka landet. Vintrarna kan vara överraskande kalla, särskilt i de norra och bergiga regionerna, medan somrarna kan bli intensivt heta, särskilt i städer som Aten. Nedan kan du se snittemperaturerna för varje månad i hela Grekland..</p>



<figure class="wp-block-table"><table class="has-fixed-layout"><thead><tr><th>Månad</th><th>Snittemperatur (°C)</th></tr></thead><tbody><tr><td>Januari</td><td>8.7</td></tr><tr><td>Februari</td><td>9.4</td></tr><tr><td>Mars</td><td>11.5</td></tr><tr><td>April</td><td>14.6</td></tr><tr><td>Maj</td><td>19.1</td></tr><tr><td>Juni</td><td>23.6</td></tr><tr><td>Juli</td><td>26.0</td></tr><tr><td>Augusti</td><td>26.2</td></tr><tr><td>September</td><td>22.5</td></tr><tr><td>Oktober</td><td>18.3</td></tr><tr><td>November</td><td>14.0</td></tr><tr><td>December</td><td>10.2</td></tr></tbody></table><figcaption class="wp-element-caption"><em>Siffrorna representerar genomsnittliga temperaturer över hela Grekland, och kan variera beroende på varje specifik region. Uppgifterna är hämtade från <a href="https://www.climatestotravel.com" target="_blank" rel="noopener">Climates to Travel</a> och <a href="https://www.weather-atlas.com" target="_blank" rel="noopener">Weather Atlas</a>.</em></figcaption></figure>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<h4 class="wp-block-heading">Specialerbjudande för våra följare</h4>



<p class="wp-block-paragraph">De som är anslutna till Expeditionen erhåller<strong> 25% rabatt </strong>på våra svenskspråkiga guidade turer i Aten, som startar igen 4 september 2024.<br>Upptäck hemliga valv, underjordiska gångar, kryptor och katakomber som gömmer sig under affärsgatorna i centrum. Vandra på outforskade stigar, kliv in i underjordiska skattkammare, se staden med nya ögon, på ett annorlunda sätt.<br><a href="https://greekexpedition.com/sv/guidad-tur-i-aten-denhemligastaden-2024/#om-vandringen"><strong>Boka plats här&gt;&gt;</strong></a></p>



<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><a href="https://greekexpedition.com/sv/guidad-tur-i-aten-denhemligastaden-2024/"><img loading="lazy" decoding="async" width="600" height="800" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/03/GuidadTur_Banner_mobile_2.png" alt="Guidad tur IRL i Aten" class="wp-image-6901" style="width:485px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/03/GuidadTur_Banner_mobile_2.png 600w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/03/GuidadTur_Banner_mobile_2-225x300.png 225w" sizes="auto, (max-width: 600px) 100vw, 600px" /></a></figure>



<p class="wp-block-paragraph"><strong>Anslut -helt gratis -till <a href="https://greekexpedition.com/sv/anslut/">Expedition Grekland här &gt;&gt;</a> </strong></p>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<h2 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--70)">Mina egna grekiska vintrar</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Undertecknad har upplevt många iskalla grekiska vintrar. Jag framhåller ofta att jag faktiskt fryser mer där än i Sverige under vintern. Detta beror främst på att husen i Grekland, av förståeliga skäl, inte är byggda för att hantera extrem kyla. Livet spenderas ju mestadels utomhus, vilket gör att isoleringen inte är prioriterad på samma sätt som i Sverige. Det är också ofta väldigt fuktigt i de grekiska husen, vilket förvärrar situationen.</p>



<p class="wp-block-paragraph" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--60)">Att gå och lägga sig innebär att dra på sig tjocka kläder och krypa ner under flera lager med filtar och täcken. Morgnarna är en utmaning – det krävs mycket mod att lämna den varma sängen och möta den bitande kylan.</p>



<div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-3a8a1933 wp-block-columns-is-layout-flex" style="padding-top:0;padding-right:0;padding-bottom:0;padding-left:0">
<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-large"><a href="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082416-scaled.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="768" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082416-1024x768.jpg" alt="snötäckt gård i Aten 2021" class="wp-image-9448" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082416-1024x768.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082416-300x225.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082416-768x576.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082416-1536x1152.jpg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082416-2048x1536.jpg 2048w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></a><figcaption class="wp-element-caption"><em>Vår snötäckta trädgård i Aten, vinter 2021</em></figcaption></figure>
</div>



<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-large"><a href="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082408-scaled.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="768" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082408-1024x768.jpg" alt="snötäckt gård i Aten 2021" class="wp-image-9452" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082408-1024x768.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082408-300x225.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082408-768x576.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082408-1536x1152.jpg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082408-2048x1536.jpg 2048w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></a></figure>
</div>
</div>



<p class="wp-block-paragraph" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--50)">Under den senaste ekonomiska krisen i Grekland tvingades dessutom många hushåll att spara in på uppvärmning och slutade använda olja på grund av de höga kostnaderna. Det blev märkbart kallare inomhus, och familjer fick göra sitt bästa för att hålla värmen.</p>



<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="768" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210217_083242-1024x768.jpg" alt="bilkörning i Aten i snöoväder" class="wp-image-9460" style="width:592px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210217_083242-1024x768.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210217_083242-300x225.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210217_083242-768x576.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210217_083242-1536x1152.jpg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210217_083242-2048x1536.jpg 2048w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption"><em>Att köra bil i Aten under snöstorm är en utmaning</em></figcaption></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Flera gånger har jag övervintrat på den lilla kykladiska ön Amorgos. Där är kylan ännu mer påtaglig,  särskilt när de isiga nordanvindarna härjar. Jag minns fortfarande många nätter när sängkläderna varit kalla och så gott som genomblöta av fukt när det blev läggdags.</p>



<p class="wp-block-paragraph">En annan speciell tid jag minns är från min barndom när familjen samlades i vardagsrummet runt kaminen, den enda värmekällan i huset. Vi satt nära varandra för att hålla värmen, och mina föräldrar rostade kastanjer på kaminen. Alla andra rum var isande kalla, men trots detta skapades det en speciell mysig atmosfär i att vara tillsammans och höra vinden tjuta utanför fönsterna.</p>



<div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-5b5a8f15 wp-block-columns-is-layout-flex" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--70);padding-top:0;padding-right:0;padding-bottom:0;padding-left:0">
<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-large"><a href="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082503-scaled.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" width="768" height="1024" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082503-768x1024.jpg" alt="Snötäckt trädgård i Aten vinter 2021" class="wp-image-9457" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082503-768x1024.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082503-225x300.jpg 225w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082503-1152x1536.jpg 1152w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082503-1536x2048.jpg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_082503-scaled.jpg 1920w" sizes="auto, (max-width: 768px) 100vw, 768px" /></a><figcaption class="wp-element-caption"><em>Snöovädret varade ovanligt länge under vintern 2021 i Aten</em></figcaption></figure>
</div>



<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-large"><a href="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_104516-scaled.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" width="768" height="1024" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_104516-768x1024.jpg" alt="citronträd i snön" class="wp-image-9454" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_104516-768x1024.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_104516-225x300.jpg 225w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_104516-1152x1536.jpg 1152w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_104516-1536x2048.jpg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/IMG_20210216_104516-scaled.jpg 1920w" sizes="auto, (max-width: 768px) 100vw, 768px" /></a></figure>
</div>
</div>



<p class="wp-block-paragraph" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--50)">Vad gäller Attika, så kan vintrarna vara stränga, med de kyliga perioderna är ofta korta. Efter några dagar återvänder den skinande solen, och man kan njuta av värmen utomhus igen, ibland till och med i kortärmad tröja, speciellt under de återkommande behagliga <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Kungsfiskare#Folktro_och_s%C3%A4gner" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Halkyons dagarna </a>i januari.</p>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<p class="wp-block-paragraph">Vill du lära dig mer om Grekland? Prenumerera på vår <a href="https://www.youtube.com/@greekexpedition" target="_blank" rel="noreferrer noopener">YouTube-kanal </a>för att få insiktsfulla videor om grekisk kultur, historia och vardagsliv:</p>



<ul class="wp-block-social-links has-visible-labels has-icon-color has-icon-background-color is-content-justification-center is-layout-flex wp-container-core-social-links-is-layout-3e41869c wp-block-social-links-is-layout-flex"><li style="color:var(--ast-global-color-5);background-color:#cf2e2e" class="wp-social-link wp-social-link-youtube has-ast-global-color-5-color has-vivid-red-background-color wp-block-social-link"><a href="https://www.youtube.com/@greekexpedition" class="wp-block-social-link-anchor" target="_blank" rel="noopener"><svg width="24" height="24" viewBox="0 0 24 24" version="1.1" xmlns="http://www.w3.org/2000/svg" aria-hidden="true" focusable="false"><path d="M21.8,8.001c0,0-0.195-1.378-0.795-1.985c-0.76-0.797-1.613-0.801-2.004-0.847c-2.799-0.202-6.997-0.202-6.997-0.202 h-0.009c0,0-4.198,0-6.997,0.202C4.608,5.216,3.756,5.22,2.995,6.016C2.395,6.623,2.2,8.001,2.2,8.001S2,9.62,2,11.238v1.517 c0,1.618,0.2,3.237,0.2,3.237s0.195,1.378,0.795,1.985c0.761,0.797,1.76,0.771,2.205,0.855c1.6,0.153,6.8,0.201,6.8,0.201 s4.203-0.006,7.001-0.209c0.391-0.047,1.243-0.051,2.004-0.847c0.6-0.607,0.795-1.985,0.795-1.985s0.2-1.618,0.2-3.237v-1.517 C22,9.62,21.8,8.001,21.8,8.001z M9.935,14.594l-0.001-5.62l5.404,2.82L9.935,14.594z"></path></svg><span class="wp-block-social-link-label">YouTube</span></a></li></ul>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<h3 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--70)">Greklands väder: värmeböljor:</h3>



<p class="wp-block-paragraph">När någon nämner Greklands väder och extrema temperaturer, tänker man kanske först på de imponerande värmerekorden snarare än de kalla vinterdagarna. Den högsta temperaturen som någonsin registrerats i Grekland är <strong><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_extreme_temperatures_in_Greece" target="_blank" rel="noreferrer noopener">48,0 °C, uppmätt i Elefsina och Tatoi den 10 juli 1977. </a></strong></p>



<p class="wp-block-paragraph">Dessa områden, som ligger nära Aten, är kända för sina heta somrar, vilket beror på specifika geografiska och meteorologiska förhållanden.</p>



<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="683" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/heat-wave-1024x683.jpg" alt="heat wave thermometer" class="wp-image-9480" style="width:646px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/heat-wave-1024x683.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/heat-wave-300x200.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/heat-wave-768x512.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/heat-wave-1536x1024.jpg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/08/heat-wave.jpg 1920w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Under de senaste decennierna har Grekland upplevt flera perioder av extrem värme. Sommaren 2007 var särskilt minnesvärd då temperaturen nådde 46,0 °C i flera delar av landet, inklusive Argos och Astros på Peloponnesos samt Ilion och Elefsina nära Aten. Dessa höga temperaturer har ofta orsakat betydande påfrestningar på både människor och infrastruktur.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Greklands väder varierar avsevärt beroende på region, men den generella trenden är att somrarna är mycket varma och torra, särskilt i de södra delarna av landet och på öarna. Fenomenet med <a href="https://miljobarometern.stockholm.se/klimat/klimatanpassning/varmeboljor-och-varmestress/urbana-varmeoar-urban-heat-island/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">urbana värmeöar</a> gör att stora städer som Aten kan bli särskilt heta, vilket ytterligare förstärker de extrema temperaturerna under sommarmånaderna.</p>



<p class="wp-block-paragraph">För mer detaljerad information besök Wikipedias <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_extreme_temperatures_in_Greece" target="_blank" rel="noreferrer noopener">lista över extrema temperaturer i Grekland.</a></p>



<p class="wp-block-paragraph"></p>



<h2 class="wp-block-heading">Kontraster och ytterligheter</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Greklands väder, med extrema temperaturer, oavsett om de handlar om brännande hetta eller isig kyla, är kraftfulla påminnelser om naturens mångfald och oförutsägbarhet. Vi har sett att landet, som vi ofta förknippar med varma somrar, också har upplevt några av Europas mest extrema vintertemperaturer.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Det är inte bara rekorden som imponerar, utan också de unika geografiska formationerna och mikroklimaten som skapar dessa extrema värden. Djupa <em>karstdepressioner</em>, avlägsna byar vid skyhöga bergstoppar och snabbt växande storstäder, varje plats bär på en egen fascinerande bakgrund och meteorologisk historia. Att förstå och dokumentera dessa extrema väderhändelser är inte bara en vetenskaplig prestation utan också avgörande för att förbereda oss inför framtida klimatutmaningar.</p>



<p class="wp-block-paragraph">När jag själv tänker tillbaka på mina vintrar där, är det förstås inte bara kylan jag minns. Det är mycket mer än så – det är värmen från människorna, gemenskapen som skapas och de små stunderna av glädje mitt i allt det tuffa och iskalla. De kalla vinterkvällarna där vi samlades runt kaminen, visade mig värdet av enkelhet och närhet. Det är sådana minnen som gör Grekland till mitt hjärtas hem, oavsett var i världen jag befinner mig.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Relaterad äldre artikel: <a href="https://greekexpedition.com/sv/facts/nagra-iskalla-fakta-om-grekland-test/">Några iskalla fakta om Grekland</a></p>



<p class="wp-block-paragraph" style="font-size:16px"><strong>Källor</strong>: <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Climate_of_Greece" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Wikipedia</a>, <a href="https://www.meteo.gr/index-en.cfm" target="_blank" rel="noopener">meteo.gr</a>, <em><a href="https://www.climatestotravel.com" target="_blank" rel="noopener">Climates to Travel</a> och <a href="https://www.weather-atlas.com" target="_blank" rel="noopener">Weather Atlas</a>.</em></p>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<h2 class="wp-block-heading">Expeditionens senaste inlägg</h2>


<ul class="wp-block-latest-posts__list wp-block-latest-posts is-layout-flow wp-block-latest-posts-is-layout-flow"><li><a class="wp-block-latest-posts__post-title" href="https://greekexpedition.com/sv/antika-grekland/hades-och-underjordens-geografi-del-4-i-serien-sidospar-i-mytologin/">Hades och underjordens geografi, del 4 i serien &#8221;Sidospår i mytologin&#8221;</a></li>
<li><a class="wp-block-latest-posts__post-title" href="https://greekexpedition.com/sv/historia/kykladernas-byar-skydd-pirater/">Kykladernas byar – byggda för skydd mot pirater</a></li>
<li><a class="wp-block-latest-posts__post-title" href="https://greekexpedition.com/sv/information/greek-expedition-annonsfritt/">Därför väljer Greek Expedition bort annonser och betalväggar</a></li>
<li><a class="wp-block-latest-posts__post-title" href="https://greekexpedition.com/sv/mytologi/herakles-gyreon-orthros-del-3/">Två Herakles, en trekroppad jätte och en tvåhövdad hund – del 3 i vår serie &#8221;Sidospår i mytologin&#8221;</a></li>
<li><a class="wp-block-latest-posts__post-title" href="https://greekexpedition.com/sv/historia/vem-malade-kykladernas-hus-vita/">Vem målade Kykladernas hus vita?</a></li>
</ul>


<p class="wp-block-paragraph"></p>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity"/>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Natten då Nazitysklands flagga revs ner från Akropolis</title>
		<link>https://greekexpedition.com/sv/historia/naziflaggan-revs-fran-akropolis/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Georgios X]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 28 May 2024 09:58:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Fakta]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://greekexpedition.com/?p=7634</guid>

					<description><![CDATA[Natten 30-31 maj 1941 klättrade två unga greker, Manolis Glezos och Lakis Santas, upp på Akropolis och tog ner den nazistiska flaggan. Det var ett modigt och viktigt symboliskt slag mot den mäktiga ockupationsmakten. Hjältedådet kom att bli början på den stora grekiska motståndskampen emot [&#8230;]]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p class="wp-block-paragraph">Natten 30-31 maj 1941 klättrade två unga greker, <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Manolis_Glezos" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Manolis Glezos</a> och <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Apostolos_Santas" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Lakis Santas</a>, upp på Akropolis och tog ner den nazistiska flaggan. Det var ett modigt och viktigt symboliskt slag mot den mäktiga ockupationsmakten. Hjältedådet kom att bli början på den stora <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Greek_resistance" target="_blank" rel="noreferrer noopener">grekiska motståndskampen</a> emot tyskarna. Aktionen höjde grekernas moral och fick dem att tro på att det faktiskt fanns sätt att utmana övermakten.</p>



<p class="wp-block-paragraph">En månad tidigare, den 28 april 1941, hade inte bara Grekland utan hela mänskligheten förödmjukats när hakkorsflaggan hissades på Akropolis &#8211; symbolen för demokrati och västerländsk civilisation. Aten hade kapitulerat och <em>Wehrmachts</em> trupper marscherade stolt in i de historiska kvarteren.</p>



<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="506" height="800" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/05/Bundesarchiv_Bild_101I-164-0368-04_Athen_Hakenkreuzflagge_auf_der_Akropolis.jpeg" alt="Nazitysklands flagga hissas på Akropolis 28 April 1941. " class="wp-image-7646" style="width:413px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/05/Bundesarchiv_Bild_101I-164-0368-04_Athen_Hakenkreuzflagge_auf_der_Akropolis.jpeg 506w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/05/Bundesarchiv_Bild_101I-164-0368-04_Athen_Hakenkreuzflagge_auf_der_Akropolis-190x300.jpeg 190w" sizes="auto, (max-width: 506px) 100vw, 506px" /><figcaption class="wp-element-caption"><em>Nazitysklands flagga hissas på Akropolis den 28 April 1941. <br>Foto: Bundesarchiv, Bild 101I-164-0389-23A / Theodor Scheerer / CC-BY-SA 3.0, CC BY-SA 3.0 de, <a href="https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=5476326" target="_blank" rel="noopener">https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=5476326</a></em></figcaption></figure>



<h2 class="wp-block-heading">Bedriften faller i skugga</h2>



<p class="wp-block-paragraph">De två unga männen gjorde sin handling känd genom oberoende parallella uttalanden 1945. Men under de svåra årtiondena som följde, med inbördeskrig, förföljelser, militärdiktatur mm, föll den hjältemodiga bedriften i skugga. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Först år 1982 fick aktionen publicitet igen när Glezos och Santas blev intervjuade i ett känt och populärt TV-program om hur det gick till när de tog ned flaggan. Programledare var den i Grekland välkände journalisten Freddy Germanos och det är denna <a href="https://www.ert.gr/ert-arxeio/i-nazistiki-simaia-katevainei-apo-tin-akropoli-30-ma-oy-1941/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">legendariska intervju</a> (på grekiska) som de flesta källor refererar till i samband med hjältedådet.</p>



<figure class="wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-block-embed-youtube wp-embed-aspect-4-3 wp-has-aspect-ratio"><div class="wp-block-embed__wrapper">
<iframe loading="lazy" title="Manolis Glezos on Greece in WWII (english sub)" width="954" height="716" src="https://www.youtube.com/embed/enCkU2WNPIQ?feature=oembed" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share" referrerpolicy="strict-origin-when-cross-origin" allowfullscreen></iframe>
</div><figcaption class="wp-element-caption"><em>Video med engelska undertexter: Manolis Glezos berättar om aktionen med flaggan och om Aten, hungersnöden och svälten under ockupationstiden</em></figcaption></figure>



<h2 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--70)">Akropolis hemliga kryptor</h2>



<p class="wp-block-paragraph">När de två 19-åriga studenterna gick omkring i Atens gator och såg svastikan vaja över den heliga klippan, bestämde de sig för att agera. Den djärva planen började ta form i deras huvuden. Men de insåg snabbt att en noggrann förberedelse var nödvändig innan de kunde sätta sin plan i verket.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Glezos och Santas började genast studera kartor och litteratur om den heliga klippan på Nationalbiblioteket. I den <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Great_Greek_Encyclopedia" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Stora Grekiska Encyklopedin</a> läste de om de många tunnlar och grottor som fanns under den antika klippan. De insåg att deras enda väg förbi de tyska vakterna var genom en av dessa dolda ingångar. Efter ingående studier av terrängen beslutade de sig för en särskild krypta som skulle bli deras väg upp den ödesdigra natten.</p>



<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="1021" height="576" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/05/SHMAIA_GLEZOSSANDAS_ERT.jpg" alt="Foto av Manolis Glezos och Lakis Sandas." class="wp-image-7655" style="width:707px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/05/SHMAIA_GLEZOSSANDAS_ERT.jpg 1021w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/05/SHMAIA_GLEZOSSANDAS_ERT-300x169.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/05/SHMAIA_GLEZOSSANDAS_ERT-768x433.jpg 768w" sizes="auto, (max-width: 1021px) 100vw, 1021px" /><figcaption class="wp-element-caption"><em>Manolis Glezos och Lakis Santas. Credit: Public Domain</em></figcaption></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Den exakta grottöppningen som Glezos och Santas använde för att ta sig upp på klippan har varit något oklar genom åren. De refererade själva till den som Σπήλαιο της Αγραύλου/<em>Agravlou-grottan</em>. Men flera lokala namn har förändrats sedan 1941 och deras egna minnen har också varit något tvetydiga vid olika tillfällen.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Genom att studera deras vittnesmål och uttalanden har dock arkeologer på senare år börjat identifiera ingången som Mykenska Källan (<a href="http://odysseus.culture.gr/h/2/eh251.jsp?obj_id=19817" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Mycenaean Fountain</a>), på klippans norra sida, en öppning som är känd sedan antiken. Bland annat har <em>Manolis Korres</em>, professor emeritus vid Greklands Tekniska Högskola och ordförande i Akropolis bevarandekommitté, uttalat sig till förmån för <a href="https://www.liberal.gr/apopsi/apo-edo-anebikan-stin-akropoli-oi-glezos-santas" target="_blank" rel="noreferrer noopener">denna teori.</a> Utan att helt avfärda hjältarnas egna benämningar framstår alltså <em>Mykenska Källan</em> som den mest sannolika platsen varifrån den modiga aktionen inleddes.</p>



<iframe src="https://www.google.com/maps/embed?pb=!1m18!1m12!1m3!1d3145.210589277596!2d23.72331127622699!3d37.97221447193639!2m3!1f0!2f0!3f0!3m2!1i1024!2i768!4f13.1!3m3!1m2!1s0x14a1bded1af6fa69%3A0x4379d2b0e6d25a13!2sMycenaean%20Fountain!5e0!3m2!1sen!2sse!4v1716894931238!5m2!1sen!2sse" width="600" height="450" style="border:0;" allowfullscreen="" loading="lazy" referrerpolicy="no-referrer-when-downgrade"></iframe>



<h2 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--60);margin-bottom:var(--wp--preset--spacing--40)">Planen verkställs</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Den 30 maj 1941 hörde Glezos och Santas i radion att även Kreta hade fallit i tyskarnas händer. Detta blev upptakten för dem att sätta sin djärva plan i verket.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Samma midnatt tog de sig upp på klippan för att försöka ta ner den 4&#215;2 meter stora nazistflaggan. Efter tre ansträngande försök lyckades de slutligen få ner den. De klippte av en bit runt hakkorset som minne och slängde resten av flaggan i en närliggande torrbrunn.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Det var först nästa morgon som den tyska garnisonen upptäckte att deras flagga saknades i masten på Akropolis. Endast den grekiska flaggan vajade där. Nazisterna reagerade med hårdhet efter att deras flagga tagits ner. Vaktstyrkornas kommendant utfärdade omgående en skarp kommuniké:</p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>&#8221;&#8230;Natten mellan den 30 och 31 maj skändades den tyska krigsflaggan som vajade på Akropolis av okända gärningsmän. Stränga förhör inleds. De skyldiga och deras medbrottslingar kommer att bestraffas med döden&#8230;&#8221;</em></p>



<p class="wp-block-paragraph">Glezos och Santas dömdes genast till döden i sin frånvaro. Som bestraffning för att inte ha vakat över platsen ordentligt avrättades den egna tyska vaktstyrkan på Akropolis. De lokala grekiska polischeferna i närområdet avskedades också omgående från sina tjänster.</p>



<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="480" height="611" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/05/anak2.jpg" alt="Kommuniké som utfärdades av garnisonens kommendant" class="wp-image-7664" style="width:377px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/05/anak2.jpg 480w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/05/anak2-236x300.jpg 236w" sizes="auto, (max-width: 480px) 100vw, 480px" /><figcaption class="wp-element-caption"><em>Κommunikén i sin helhet, som den utgavs och publicerades i alla tyskkontrollerade grekiska dagstidningar. Kommunikén utfäster ännu hårdare tag och åtgärder mot de som motsätter sig ockupationsmakten</em></figcaption></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Att tyskarna själva annonserade ut nedrivningen av flaggan gjorde att hjältedådet genast blev känt över hela Grekland. Handllingen fick till och med stor internationell uppmärksamhet. Enligt <a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%9C%CE%B1%CE%BD%CF%8E%CE%BB%CE%B7%CF%82_%CE%93%CE%BB%CE%AD%CE%B6%CE%BF%CF%82#cite_note-%CE%95%CE%B3%CE%BA%CF%85%CE%BA%CE%BB%CE%BF%CF%80%CE%B1%CE%AF%CE%B4%CE%B5%CE%B9%CE%B1_%CE%A0%CE%AC%CF%80%CF%85%CF%81%CE%BF%CF%82-10" target="_blank" rel="noreferrer noopener">encyklopedin <em>Larousse Britannica</em></a>, ledde det till att den franske presidenten general de Gaulle beskrev Manolis Glezos som <em>”Europas första partisan”</em>.</p>



<h2 class="wp-block-heading">De anonyma hjältarna</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Den djärva aktionen att riva ner Nazitysklands flagga fick därmed ett enormt symbolvärde.</p>



<p class="wp-block-paragraph">För nazisterna var förödmjukelsen stor att se sin flagga borttagen från en av världskulturernas viktigaste platser. Deras hårda repressalier visade aktionens betydelse. Även internationellt uppmärksammades händelsen som en betydande motståndshandling.</p>



<p class="wp-block-paragraph">För det grekiska folket, vars vilja till motstånd mot ockupationsmakten nu hade fått nytt liv, blev aktionen en strålande ljusglimt i mörkret. De två unga studenternas civilkurage har stått som en inspirationskälla även för senare grekiska generationers kamp för frihet och demokrati.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Som Manolis Glezos själv ofta framhållit, bör denna aktion främst tillägnas alla de anonyma hjältar, uppemot 120 000, som dog, blev avrättade eller stupade under motståndet mot nazisterna. I de flesta grekiska familjer finns minnet av åtminstone en sådan anonym förlorad medlem som offrade sitt liv för hemlandet.</p>



<p class="has-small-font-size wp-block-paragraph">Källor:<br><a href="https://www.liberal.gr/apopsi/apo-edo-anebikan-stin-akropoli-oi-glezos-santas" target="_blank" rel="noopener">https://www.liberal.gr/apopsi/apo-edo-anebikan-stin-akropoli-oi-glezos-santas</a><br>Freddy Germanos <a href="https://www.ert.gr/ert-arxeio/i-nazistiki-simaia-katevainei-apo-tin-akropoli-30-ma-oy-1941/" target="_blank" rel="noopener">TV-program 1982 </a><br><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Manolis_Glezos" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Wikipedia</a><br></p>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<h4 class="wp-block-heading">Relaterad artikel</h4>



<figure class="wp-block-embed is-type-wp-embed is-provider-b-dda-in wp-block-embed-b-dda-in"><div class="wp-block-embed__wrapper">
<blockquote class="wp-embedded-content" data-secret="APHCk4I7NT"><a href="https://greekexpedition.com/sv/historia/grekiska-motstandsrorelsens-hjalte/">Grekiska motståndsrörelsens anonyma hjältar</a></blockquote><iframe loading="lazy" class="wp-embedded-content" sandbox="allow-scripts" security="restricted"  title="”Grekiska motståndsrörelsens anonyma hjältar” &ndash; " src="https://greekexpedition.com/sv/historia/grekiska-motstandsrorelsens-hjalte/embed/#?secret=Sl0KrInkgD#?secret=APHCk4I7NT" data-secret="APHCk4I7NT" width="600" height="338" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe>
</div></figure>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Grottan i Rizoupoli &#8211; Aten, breder ut sig 2500 m² under våra fötter</title>
		<link>https://greekexpedition.com/sv/upptacktsfarder/grottan-i-rizoupoli-aten/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Georgios X]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 28 Sep 2023 09:43:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Upptäcktsfärder]]></category>
		<category><![CDATA[Fakta]]></category>
		<category><![CDATA[Natur]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://greekexpedition.com/?p=3531</guid>

					<description><![CDATA[I stadsdelen Rizoupoli &#8211; Aten, nära profeten Elias-kyrkan, breder en stor grotta ut sig, 2 500 m² under stadsbebyggelsen. Det är en av de största kända grottorna i regionen Attika. Inne i grottan har man hittat spår av mänsklig närvaro från det 5:e årtusendet f.Kr. [&#8230;]]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p class="wp-block-paragraph">I stadsdelen Rizoupoli &#8211;  Aten, nära profeten Elias-kyrkan, breder en stor grotta ut sig, 2 500 m² under stadsbebyggelsen. Det är en av de största kända grottorna i regionen Attika. Inne i grottan har man hittat spår av mänsklig närvaro från det 5:e årtusendet f.Kr. Man tror också att grottan användes som gömställe av <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Christos_Davelis" target="_blank" rel="noreferrer noopener">banditen Davelis </a>på 1800-talet.</p>



<p class="has-ast-global-color-4-background-color has-background wp-block-paragraph" style="font-size:16px"><strong>Notis: </strong>Denna artikel utgör en ompublicering av inlägg på engelska i den <a href="http://gexynet.com/cave-rizoupoli/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">privata bloggen </a>som drivs av grundaren till Greek Expedition, <a href="https://greekexpedition.com/en/the-crew/">Georgios Xyftilis</a>. Sedan den publicerades (18 juni 2014) har vi fått goda nyheter om grottan: En speleolog, som nyligen besökte grottan i Rizoupoli &#8211; Aten och gjorde mätningar, informerade om att föroreningarna nu har minskat betydligt. Naturen har regenererat och självläkt förvånansvärt snabbt!</p>



<p class="wp-block-paragraph">Tyvärr har grottan skadats av den kontinuerliga utbyggnaden av området under det senaste halvseklet. Den gamla ingången till grottan, som ligger inne i en inhägnad privat tomt vid <a href="https://maps.app.goo.gl/AdS2YRRgxLGTfaGv6" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Komanon street</a>, är idag förseglad av det grekiska kulturministeriet.</p>



<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/tyras34-1024x577.jpg" alt="Area of Rizoupoli, near Athens city center" class="wp-image-3483" style="width:569px;height:321px" width="569" height="321" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/tyras34-1024x577.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/tyras34-300x169.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/tyras34-768x433.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/tyras34-1536x866.jpg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/tyras34.jpg 1800w" sizes="auto, (max-width: 569px) 100vw, 569px" /><figcaption class="wp-element-caption">Stor grotta breder ut sig 2500 m² under Rizoupoli, ett tätbefolkat område, inte långt från Atens centrum</figcaption></figure>



<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/cave_entrance_sealed-1024x549.jpg" alt="Cave Rizoupolis - in Athens, old entrance " class="wp-image-3481" style="width:565px;height:303px" width="565" height="303" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/cave_entrance_sealed-1024x549.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/cave_entrance_sealed-300x161.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/cave_entrance_sealed-768x412.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/cave_entrance_sealed.jpg 1341w" sizes="auto, (max-width: 565px) 100vw, 565px" /><figcaption class="wp-element-caption">Den första upptäckta ingången till grottan, som nu förseglats av kulturministeriet</figcaption></figure>



<h2 class="wp-block-heading">Grottan i Rizoupoli &#8211; Aten, de första utforskningarna</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Grottan utforskades för första gången på 1960-talet av den legendariska grekiska speleologen Anna Petrocheilou. Hon tog sig ner genom den gamla &#8211; och idag enda kvarvarande ingången &#8211; och gjorde en detaljerad kartläggning av grottans komplexa struktur.</p>



<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><a href="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/xartis.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/xartis-1024x618.jpg" alt="Grottan i Rizoupoli - Aten, karta av Anna Petrocheilou," class="wp-image-3485" style="width:616px;height:372px" width="616" height="372" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/xartis-1024x618.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/xartis-300x181.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/xartis-768x464.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/xartis.jpg 1100w" sizes="auto, (max-width: 616px) 100vw, 616px" /></a><figcaption class="wp-element-caption">Grottan i Rizoupoli &#8211; Aten, karta av Anna Petrocheilou, från hennes manuskript från 1964, sidan 19.</figcaption></figure>



<p class="wp-block-paragraph" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--50);margin-bottom:var(--wp--preset--spacing--30)">Det är intressant att jämföra grottområdet från kartan ovan med Google Earth-kartan över Rizoupoli &#8211; nedan. Klicka på bilderna för att se detaljer.</p>



<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><a href="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/pinnedCaveEntrance110m.jpg" target="_blank" rel="noopener"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/pinnedCaveEntrance110m-1024x532.jpg" alt="Google Earth: Rizoupoli, markyta över utforskad del av grottan" class="wp-image-3488" style="width:665px;height:345px" width="665" height="345" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/pinnedCaveEntrance110m-1024x532.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/pinnedCaveEntrance110m-300x156.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/pinnedCaveEntrance110m-768x399.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/pinnedCaveEntrance110m-1536x797.jpg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/pinnedCaveEntrance110m.jpg 1616w" sizes="auto, (max-width: 665px) 100vw, 665px" /></a><figcaption class="wp-element-caption">Google Earth: Rizoupoli, markyta över utforskad del av grottan</figcaption></figure>



<h2 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--70)">Vetenskaplig rapport</h2>



<div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-6d171f13 wp-block-columns-is-layout-flex" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--30);margin-bottom:var(--wp--preset--spacing--30);padding-top:0;padding-right:0;padding-bottom:0;padding-left:0">
<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<p class="wp-block-paragraph">I sin rapport, som publicerades av Hellenic Speleological Society, beskriver Anna Petrocheilou i detalj grottans kammare, korridorer och andra komplexa strukturer. Hon skriver om de spektakulära stalagmiterna och stalaktiterna samt de olika arkeologiska och paleontologiska fynden.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Hon redogör vidare att grottan var känd redan på 1930-talet och att de lokala myndigheterna på den tiden ville förvandla den till en nattklubb! Av denna anledning hade de redan installerat ett vida utbrett  system av kablar och lampor. Utbrottet av andra världskriget omintetgjorde dessa storslagna planer (tack och lov).</p>
</div>



<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-full"><a href="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/annasreportFrontPage.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" width="576" height="855" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/annasreportFrontPage.jpg" alt="Anna Petrocheilou´s report of cave exploration from the 1960´s, front page" class="wp-image-3497" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/annasreportFrontPage.jpg 576w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/annasreportFrontPage-202x300.jpg 202w" sizes="auto, (max-width: 576px) 100vw, 576px" /></a><figcaption class="wp-element-caption">Anna Petrocheilous rapport om utforskningen av grottan på 1960-talet, framsidan</figcaption></figure>
</div>
</div>



<h2 class="wp-block-heading">Arkiverad video av de första utforskningarna</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Ett äldre och mycket sällsynt videodokument som visar Anna Petrocheilous utforskning av grottan i Rizoupoli &#8211; Aten, kan följas på YouTube-kanalen <a href="https://www.youtube.com/@geomythiki" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Geomythiki,</a> som drivs av speleologen Dimitris Theodosopoulos.</p>



<figure class="wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-block-embed-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio"><div class="wp-block-embed__wrapper">
<iframe loading="lazy" title="Περιήγηση στο σπήλαιο Προφήτη Ηλία Ριζούπολης παρέα με το ζεύγος Άννας και Ιωάννη Πετροχείλου (1964)" width="954" height="537" src="https://www.youtube.com/embed/FphizIgsBSk?feature=oembed" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share" allowfullscreen></iframe>
</div></figure>



<h2 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--70)">Grottans interiör</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Bilderna nedan från grottan i Rizoupoli- Aten är från <a href="http://spilaiologia.blogspot.gr/2014/03/blog-post_27.html" target="_blank" rel="noreferrer noopener">bloggen Spilaiologia</a>, som drivs av den grekiske speleologen Athanasios Xanthopoulos. Han utforskade grottan i början av 2000-talet och dokumenterade sitt arbete med ett rikt fotografiskt material.</p>



<div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-7387b849 wp-block-columns-is-layout-flex">
<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-full"><img loading="lazy" decoding="async" width="875" height="650" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/caveentrancedownstairs.png" alt="Stege vid grottans ingång" class="wp-image-3503" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/caveentrancedownstairs.png 875w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/caveentrancedownstairs-300x223.png 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/caveentrancedownstairs-768x571.png 768w" sizes="auto, (max-width: 875px) 100vw, 875px" /><figcaption class="wp-element-caption">Grottans ingång, av Thanos Xanthopoulos</figcaption></figure>
</div>



<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-full"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="600" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/thanos1-1.jpg" alt="stalagmiter and stalaktiter" class="wp-image-3504" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/thanos1-1.jpg 800w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/thanos1-1-300x225.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/thanos1-1-768x576.jpg 768w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Grottans interiör, av Thanos Xanthopoulos</figcaption></figure>
</div>
</div>



<div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-7387b849 wp-block-columns-is-layout-flex">
<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-full"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="600" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/thanos2filthy.jpg" alt="polluted stalagmites and stalactites " class="wp-image-3505" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/thanos2filthy.jpg 800w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/thanos2filthy-300x225.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/thanos2filthy-768x576.jpg 768w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Smutsiga, men vackra speglingar, från kloakerna som har runnit inne grottan under årtionden.</figcaption></figure>
</div>



<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-large"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="768" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/urban1-1024x768.jpg" alt="stalagmites and stalactites " class="wp-image-3506" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/urban1-1024x768.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/urban1-300x225.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/urban1-768x576.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/urban1.jpg 1080w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Grottans interiör, från bloggen <a href="http://urbanspeleology.blogspot.com/2013/11/blog-post_16.html" target="_blank" rel="noreferrer noopener">urbanspeleology</a></figcaption></figure>
</div>
</div>



<h2 class="wp-block-heading">Ingång på marknivå &#8211; nu överbyggd</h2>



<p class="wp-block-paragraph">På 1970-talet och i samband med byggandet av ett stort huskomplex,  upptäcktes en ny ingång vilken låg på marknivå. Trots forskarnas rekommendationer att stoppa byggandet gav myndigheterna tillstånd till firman att fortsätta arbetet.</p>



<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/houseOnentrance-1024x564.jpg" alt="Nuvarande höghus bygg på ingång som upptäcktes på 1970-talet" class="wp-image-3510" style="width:604px;height:333px" width="604" height="333" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/houseOnentrance-1024x564.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/houseOnentrance-300x165.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/houseOnentrance-768x423.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/houseOnentrance-1536x847.jpg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/houseOnentrance.jpg 1678w" sizes="auto, (max-width: 604px) 100vw, 604px" /><figcaption class="wp-element-caption">Ingång på marknivå upptäcktes på 1970-talet, men byggdes över</figcaption></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Innan byggandet började var ingången öppen för allmänheten några dagar. Resultatet blev att nästan alla boende i området gick in i grottan och högg av små souvenirer för att ha som dekoration i sina hem.</p>



<div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-7387b849 wp-block-columns-is-layout-flex">
<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-large"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="641" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/crystals_laying1-1024x641.jpg" alt="Stalagmiter/stalaktiter" class="wp-image-3512" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/crystals_laying1-1024x641.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/crystals_laying1-300x188.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/crystals_laying1-768x481.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/crystals_laying1-1536x961.jpg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/crystals_laying1.jpg 1590w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></figure>
</div>



<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-large"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="519" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/crystal_vertical-1024x519.jpg" alt="Stalagmiter/stalaktiter som plockades upp av invånarna innan ingången till marknivån byggdes över för gott." class="wp-image-3513" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/crystal_vertical-1024x519.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/crystal_vertical-300x152.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/crystal_vertical-768x389.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/crystal_vertical-1536x778.jpg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/crystal_vertical.jpg 1696w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Stalagmiter/stalaktiter som plockades upp av invånarna innan ingången till marknivån byggdes över för gott.</figcaption></figure>
</div>
</div>



<h2 class="wp-block-heading">Vidare utforskningar av grottan i Rizoupoli &#8211; Aten</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Ytterligare utforskningar av grottan  har gjorts, med särskilt tillstånd från kulturministeriet. Förutom det som redan nämnts ovan kan du hitta ett rikt och utmärkt fotografiskt material som publicerats av Hellenic Urban Exploration &amp; Speleology och deras blogg:  <a href="http://urbanspeleology.blogspot.gr" target="_blank" rel="noreferrer noopener">http://urbanspeleology.blogspot.gr</a></p>



<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/urban2-768x1024.jpg" alt="Bild från grottan av  Hellenic Urban Exploration &amp; Speleology" class="wp-image-3516" style="width:503px;height:671px" width="503" height="671" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/urban2-768x1024.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/urban2-225x300.jpg 225w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/09/urban2.jpg 810w" sizes="auto, (max-width: 503px) 100vw, 503px" /></figure>



<h2 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--70)">En barndomsdröm</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Vi som växte upp i detta område och som barn lekte vid grottans ingång, har alltid drömt om att någon gång få stiga ner i de mystiska kamrarna i detta kristallpalats. Tyvärr verkar det inte finnas några sådana framtida möjligheter. Det finns inga planer på sanering och restaurering. Grottan är förseglad, till stor del förstörd och nästan helt bortglömd. Men den kommer att fortsätta att leva sitt eget liv med långsamma ständiga egna förändringar, som den har gjort i miljontals år nu, bara ibland ihågkommen av några få nostalgiker.</p>



<p class="has-ast-global-color-4-background-color has-background wp-block-paragraph" style="font-size:16px"><strong>Notis: </strong>Denna artikel utgör en ompublicering av ett inlägg på engelska i den <a href="http://gexynet.com/cave-rizoupoli/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">privata bloggen </a>som drivs av grundaren till Greek Expedition, <a href="https://greekexpedition.com/en/the-crew/">Georgios Xyftilis</a>. Sedan den publicerades (18 juni 2014) har vi fått <strong>goda nyheter</strong> om grottan: En speleolog, som nyligen besökte grottan i Rizoupoli &#8211; Aten och gjorde mätningar, informerade om att föroreningarna nu har minskat betydligt. Naturen har regenererat och självläkt förvånansvärt snabbt!<em><br><br></em></p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Greklandsquiz nr 2</title>
		<link>https://greekexpedition.com/sv/quiz/greklandsquiz-nr-2/</link>
					<comments>https://greekexpedition.com/sv/quiz/greklandsquiz-nr-2/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Ulf Björkman]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 18 Aug 2023 12:58:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[quiz]]></category>
		<category><![CDATA[Fakta]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://greekexpedition.com/?p=2917</guid>

					<description><![CDATA[Testa dina kunskaper med 10 utmanande frågor I detta nya Greklandsquiz har vi satt ihop tio frågor som täcker bl.a. grekisk geografi, mytologi, historia, natur, mat och kultur. Enligt vår mening är detta nya quiz en aning svårare än det förra. Men vi kanske har [&#8230;]]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<h2 class="wp-block-heading">Testa dina kunskaper med 10 utmanande frågor</h2>



<p class="wp-block-paragraph">I detta nya Greklandsquiz har vi satt ihop tio frågor som täcker bl.a. grekisk geografi, mytologi, historia, natur, mat och kultur. Enligt vår mening är detta nya quiz en aning svårare än det förra. Men vi kanske har fel?<br>Förra quizet hittar du <a href="https://greekexpedition.com/quiz/grekland-quiz-testa-kunskaper/">här&gt;&gt;</a></p>



<figure class="wp-block-image aligncenter size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="645" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/04/mapMeditterenean_ancient-1024x645.jpg" alt="Greklandsquiz, frågor om allt som rör Grekisk kultur, historia och geografi" class="wp-image-973" style="width:430px;height:271px" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/04/mapMeditterenean_ancient-1024x645.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/04/mapMeditterenean_ancient-300x189.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/04/mapMeditterenean_ancient-768x484.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/04/mapMeditterenean_ancient.jpg 1140w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Vårt första Greklandsquiz kan du nå <a href="https://greekexpedition.com/quiz/grekland-quiz-testa-kunskaper/">här&gt;&gt;</a></figcaption></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Följ med oss på en ny upptäcktsresa genom <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Grekland" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Grekland</a>  och se hur mycket du kan om landet, kulturen och invånarna. Kanske lär du dig något nytt och blir inspirerad att ännu en gång resa dit? Eller så kanske du redan är expert och vill bekräfta dina kunskaper? Oberoende av vad som lockar, blir vårt nya Greklandsquiz en rolig och lärorik utmaning.  Gör ett försök och se hur mycket du verkligen kan!</p>



<h2 class="wp-block-heading has-text-align-center" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--60);margin-bottom:var(--wp--preset--spacing--60)">10 frågor</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Du kommer att ställas inför 10 frågor.  För varje fråga finns tre alternativ att välja mellan, varav bara ett är det rätta. När du har valt ett svarsalternativ visas det rätta svaret. När du har besvarat alla frågor i quizet, presenteras en sammanfattning av dina resultat. Där kan du se hur många frågor du svarade rätt på och få en uppfattning om din kunskapsnivå inom olika ämnen om Grekland. Dela gärna ditt resultat på Facebook eller Twitter via knapparna som dyker upp när du avslutat quizet. </p>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<p class="has-small-font-size wp-block-paragraph" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--50)"></p>



<h1 class="wp-block-heading has-text-align-center">Quiz</h1>



<p class="wp-block-paragraph"><div class = "hdq_quiz_wrapper"><a href = "https://greekexpedition.com/sv/quiz/greklandsquiz-nr-2/" rel="noamphtml" class = "hdq_quiz_start hdq_button button" role = "button">QUIZ START</a></div></p>



<h2 class="wp-block-heading has-text-align-center" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--60)">Greklandsquiz nr 2 &#8211; epilog</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Tack för att du testade dina kunskaper om Grekland med oss! Vi hoppas att du har lärt dig något nytt och haft roligt samtidigt. Landet har en rik kultur och historia som är värd att utforska. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Vi hoppas att quizet har inspirerat dig att lära dig ännu mer. Fortsätt gärna att följa <a href="https://greekexpedition.com/blogen/">vår blogg >></a> för ständigt nya upptäcktsfärder bakom de sedvanliga kulisserna och bli en<strong> sann Grekonaut!</strong> Du kan också helt gratis ansluta till expeditionen via formen på <a href="https://greekexpedition.com">vår hemsida</a>.</p>



<p class="wp-block-paragraph" style="margin-bottom:var(--wp--preset--spacing--20)">Kom ihåg, det finns alltid mer att upptäcka och lära sig! </p>



<p class="wp-block-paragraph"><a href="https://tp.media/click?shmarker=407598&amp;promo_id=4455&amp;source_type=banner&amp;type=click&amp;campaign_id=149&amp;trs=207272" target="_blank" rel="noreferrer noopener"></a>Lämna gärna en kommentar med ditt resultat och vad du tyckte om quizet i fältet nedan</p>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity"/>



<p class="wp-block-paragraph"></p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://greekexpedition.com/sv/quiz/greklandsquiz-nr-2/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Grekiska motståndsrörelsens anonyma hjältar</title>
		<link>https://greekexpedition.com/sv/historia/grekiska-motstandsrorelsens-hjalte/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Georgios X]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 20 Jul 2023 10:07:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Fakta]]></category>
		<category><![CDATA[Nutid]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://greekexpedition.com/?p=7705</guid>

					<description><![CDATA[I epilogen till artikeln &#8221;Natten då Nazitysklands flagga revs ner från Akropolis&#8221; framhåller Manolis Glezos att deras modiga aktion &#8211; att ta ner flaggan &#8211; främst bör tillägnas de uppskattningsvis 120 000 anonyma grekiska hjältar i den grekiska motståndsrörelsen som dog, avrättades eller stupade under [&#8230;]]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p class="wp-block-paragraph">I epilogen till artikeln <a href="https://greekexpedition.com/sv/historia/naziflaggan-revs-fran-akropolis/">&#8221;Natten då Nazitysklands flagga revs ner från Akropolis&#8221;</a> framhåller <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Manolis_Glezos" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Manolis Glezos </a>att deras modiga aktion &#8211; att ta ner flaggan &#8211; främst bör tillägnas de uppskattningsvis 120 000 anonyma grekiska hjältar i <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Greek_resistance" target="_blank" rel="noreferrer noopener">den grekiska motståndsrörelsen </a>som dog, avrättades eller stupade under kampen mot nazisterna åren 1941-1944. I de flesta grekiska familjer finns minnet av minst en sådan förlorad medlem som offrade allt för sitt hemland.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Idag publicerar undertecknad, <a href="https://greekexpedition.com/sv/besattningen/">Georgios Xyftilis,</a> författare till artikeln och expeditionsledare på Greek Expedition, en av dessa sorgliga berättelser, från sin egen familj. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Farmor Kalliopi förlorade sin 16-årige son Kostas, farbrorn vi aldrig fick lära känna,  när han greps och avrättades i slutet av andra världskriget. Ett öde som tyvärr delades av alltför många under den mörka ockupationstiden. Lyssna till hur hon själv återberättar den tragiska händelsen i en film av Matheo Yamalakis (svenska undertexter):</p>



<figure class="wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-block-embed-youtube wp-embed-aspect-4-3 wp-has-aspect-ratio"><div class="wp-block-embed__wrapper">
<iframe loading="lazy" title="Excerpt from &quot;Stin Athina&quot; by Matheo Yamalakis, 1982" width="954" height="716" src="https://www.youtube.com/embed/JZ2LpH26XmU?feature=oembed" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share" referrerpolicy="strict-origin-when-cross-origin" allowfullscreen></iframe>
</div></figure>



<p class="has-ast-global-color-6-background-color has-background wp-block-paragraph" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--50);font-size:16px">Videon är ett textat utdrag ur Matheo Yamalakis film ”Στην Αθήνα (In Athens)” från 1982.<br>Hela filmen finns på Matheos YouTube-kanal: <a href="https://www.youtube.com/channel/UCKaUR1Gp_muT2oOy3a7Yxpg" target="_blank" rel="noopener">/ @matheoyamalakis5763</a><br>URL till hela filmen: &#8211; <a href="https://youtu.be/zzpD80ltmfU?si=XrtevMzS-q6GS7yl" target="_blank" rel="noreferrer noopener">ΣΤΗΝ ΑΘΗΝΑ</a><br>Matheos hemsida: <a href="http://www.matheo.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">http://www.matheo.se/</a><br>Matheo Yamalakis var en svensk-grekisk filmregissör och konstnär som tyvärr lämnade oss för knappt två år sedan.</p>



<h2 class="wp-block-heading">Farmor Kalliopis berättelse i egna ord</h2>



<p class="wp-block-paragraph"><em>En morgon gick jag upp tidigt, min man hade morgonpass. Redan kl. 5 skulle han vara på stationen. Jag gick upp med honom, följde som vanligt med till ytterdörren.</em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Då såg jag &#8211; det fanns ett bageri mittemot &#8211; jag såg en man som stod vid dörren utanför bageriet. Jag blev förvånad eftersom folk på den tiden inte var uppe så tidigt. Jag undrade varför han stod där&#8230;</em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>5 &#8211; 10 minuter efter att min man gått hördes gevärsskott. Jag undrade vad det kunde vara och gick ned till fönstret för att titta. Där såg jag två tyskar och två greker som stod vid korsningen till Agiou Dimitriou, den stora vägen som leder hit. <br>De stod där med vapen i händerna.</em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Min ena son Kostas var hemma men min andra son, Andreas, var inte här Jag gick hastigt in till Kostas rum och berättade att det stod tyskar utanför. Han kom också och tittade Det är Bougiouris, sa han. Jag visste inte vem denne var. </em></p>



<h3 class="wp-block-heading"><em>Husdörren sparkas upp</em></h3>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Kostas började springa men hann knappt tillbaka till sitt rum innan männen sparkade in dörren -ytterdörren vi fortfarande har där nere &#8211; så att en del bröts av (jag börjar gråta när jag minns) en del bröts av och de kom in två greker och två tyskar. </em></p>



<p class="wp-block-paragraph">De t<em>yska soldaterna gick inte in i Kostas rum, bara grekerna gick dit.<br>Den ene hette Stamatakos, tyskarna använde honom som tolk. Den andra var Bougiouris, som Kostas hade nämnt. De började rota i skåp och lådor, slängde runt våra saker. Stamatakos gav Kostas en örfil. </em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Jag grät och skrek &#8221;Varför gör du så?&#8221; &#8221;Vad har mitt barn gjort dig?&#8221; <br>Han svarade: Glömmer du att han penslade på husväggarna &#8221;Ned med Bougiouris!&#8221; &#8221;Ned med förrädarna!&#8221;? Nu när jag skickar honom till tyskarna kommer han att få se!</em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>De tog med sig Kostas och gick.</em></p>



<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="860" height="1024" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/05/Kostas1-860x1024.jpg" alt="Kostas 16 år avrättade av nazisterna för att ha deltagit i den grekiska motståndsrörelsen" class="wp-image-7718" style="width:408px;height:auto" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/05/Kostas1-860x1024.jpg 860w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/05/Kostas1-252x300.jpg 252w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/05/Kostas1-768x914.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/05/Kostas1-1290x1536.jpg 1290w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2024/05/Kostas1.jpg 1343w" sizes="auto, (max-width: 860px) 100vw, 860px" /><figcaption class="wp-element-caption">Kostas, 16 år, avrättades av ockupationsmakten 1944 för att ha deltagit i den grekiska motståndsrörelsen.</figcaption></figure>



<h3 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--50)"><em>Fånglägret i Chaidari</em></h3>



<p class="wp-block-paragraph"><em>På väg ut, säger Bougiouris, tur för dig att din andra son inte är här, annars hade jag tagit honom också. Han menade alltså Andreas. </em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>De tog Kostas och många andra till fånglägret i Chaidari. </em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Söndagen därpå tog vi oss också dit tillsammans med en annan grannfru. Vi åkte dit för att ge dem kläder och för att ta deras smutstvätt Kostas hade lämnat en liten notis bland sina kläder. Han ville att vi skulle skicka med förband nästa gång. <br>Jag undrade varför han behövde förband.</em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Nästa gång vi var där lyckades vi se honom.<br>Han var ute och arbetade i förläggningen och hade fått blåsor på huden.<br>&#8221;Vad är det?&#8221; frågade jag honom. Det är från solen, mamma. </em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Hans byxor var också helt sönderrivna Jag frågade varför han inte tagit på sig de hela byxorna jag hade skickat med. Jag har inte gjort det, mamma, men ska göra det, sa han. <br>Vi frågade var de hade fört honom. Han sa de tagit med honom till polishuset. </em></p>



<h3 class="wp-block-heading"><em>Förhör hos polisen</em></h3>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Där möttes han av en annan granne till oss, Dritsakos hette han, han var konstapel och ville att Kostas skulle avslöja var en av hans vänner bodde. <br>Kosta svarade att han inte visste. Konstapeln sa, din djävel låtsas att du inte vet, jag har ju sett sett dig gå till hans hus.</em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>&#8221;Vem har lust att slå?&#8221; frågade konstapeln de andra poliserna. Och de började alla slå på honom. Därför var han illa tilltygad och behövde förbandet han bett oss om. </em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Hans pappa föreslog vi skulle skicka in en ansökan om att bli frisläppt.<br>Nej, sa Kostas, då kommer de att ta in mig till förhör igen. De kommer hänga mig upp och ned i vinschen, som när de förhörde om min far och bror.</em></p>



<h3 class="wp-block-heading"><em>Slutet</em></h3>



<p class="wp-block-paragraph"><em> En morgon var jag och min man på väg att besöka Kostas igen. Vi hann inte längre än till busstationen när vi mötte en av de andra gripna pojkarnas far. Hans namn var Politis och jag tyckte att han såg väldigt upprörd ut. </em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Han frågade oss var vi var på väg. Vi är på väg till pojkarna, svarade jag. <br>&#8221;Vilka pojkar?&#8221; frågade han. Det är redan slut, de har blivit dödade&#8221;. <br>Min man frågade hur han visste det. <br></em>&#8221;<em>Det stod i tidningarna&#8221;. </em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Vi köpte en tidning och där stod alla deras namn och avrättningsplatsen. <br>Så och så många har blivit hängda, som vedergällning för att en tysk soldat blivit dödad. </em></p>



<h3 class="wp-block-heading">Efter befrielsen</h3>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Senare, när tyskarna lämnat landet, åkte vi dit för att göra utgrävningen.<br>De låg fot mot fot, i en stor grop, de låg såhär&#8230; begravda i långa rader, fot mot fot. </em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Vi stod där alla föräldrar och tittade när de skyfflade bort jorden, då såg jag &#8230; kände igen honom &#8230;min Kostas, kände igen honom på hans kläder. <br>Tröjan som han hade på sig, korset han bar.. . Det är vår Kostas, sa jag till min man. </em></p>



<p class="wp-block-paragraph"><em>Vi grävde fram skelettet &#8230; han hade händerna &#8230; händerna sammanknutna &#8230;såhär &#8230;<br>Det var bara knotorna kvar.<br>Varför har han händerna så, min Kostas, undrade jag?<br><br><strong>Berättarröst i film:</strong> Kalliopi kommer aldrig att få veta varför hennes son hade knutit samman nävarna när fascisterna hängde honom. Var det kanske till trots emot den stora orättvisan som redan hade börjat drabba folket? De nationalistiska angivarna hade börjat tjäna sina nya herrar: Britterna och kungen, som nu blivit anförare för den lokala fascismen. </em><br>Senare, under <em>inbördeskriget blev Kalliopis äldre son, Andreas, dömd tre gånger till döden av de lokala fascisterna för att han hade kämpat emot Nazismen. Han räddades strax före avrättningen.</em></p>



<h2 class="wp-block-heading">Sent erkännande av den grekiska motståndsrörelsen</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Det skulle ta årtionden innan de anonyma hjältarna som kämpade mot ockupationen fick sin rättmätiga upprättelse och erkännande. Först på 1980-talet började man öppet att hedra deras minne och offren de gjort för Greklands frihet.</p>



<p class="wp-block-paragraph">I augusti 1982 antog det grekiska parlamentet ett <a href="https://www.ert.gr/ert-arxeio/i-anagnorisi-tis-ethnikis-antistasis-23-aygoystoy-1982/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">lagförslag om erkännande</a> av det enade nationella motståndet mot ockupationstrupperna under perioden 1941-1944.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Det är idag extra viktigt att belysa de anonyma hjältarna från den grekiska motståndsrörelsen, när högerextremism och främlingsfientliga krafter återigen börjar få ökat inflytande. När ekon av stöveltramp från paramilitära grupper åter hörs på våra gator och minoriteter utsätts för hat och uppvigling, bör vi lära oss om och hedra de som en gång stod upp och gav sitt liv i kampen mot förtryck och totalitarism.</p>



<h3 class="wp-block-heading">Relaterad artikel</h3>



<figure class="wp-block-embed is-type-wp-embed is-provider-b-dda-in wp-block-embed-b-dda-in"><div class="wp-block-embed__wrapper">
<blockquote class="wp-embedded-content" data-secret="qyU81nE9aZ"><a href="https://greekexpedition.com/sv/historia/naziflaggan-revs-fran-akropolis/">Natten då Nazitysklands flagga revs ner från Akropolis</a></blockquote><iframe loading="lazy" class="wp-embedded-content" sandbox="allow-scripts" security="restricted"  title="”Natten då Nazitysklands flagga revs ner från Akropolis” &ndash; " src="https://greekexpedition.com/sv/historia/naziflaggan-revs-fran-akropolis/embed/#?secret=6K7Tc6fKbG#?secret=qyU81nE9aZ" data-secret="qyU81nE9aZ" width="600" height="338" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe>
</div></figure>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Grekiska alfabetet &#8211; lär dig avkoda de 24 bokstäverna</title>
		<link>https://greekexpedition.com/sv/grekiska-spraket/grekiska-alfabetet/</link>
					<comments>https://greekexpedition.com/sv/grekiska-spraket/grekiska-alfabetet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Georgios X]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 10 Jun 2023 15:34:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Grekiska språket]]></category>
		<category><![CDATA[Fakta]]></category>
		<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Information]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://greekexpedition.com/?p=1866</guid>

					<description><![CDATA[Det grekiska alfabetet är en central del av Greklands kulturella arv. Liksom språket har alfabetet uråldriga anor och är bland de äldsta i världen som fortfarande är i bruk. Många bokstäver ser identiska ut med våra latinska, andra påminner oss om dem, medan det finns [&#8230;]]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p class="wp-block-paragraph" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--50);margin-bottom:var(--wp--preset--spacing--60)">Det grekiska alfabetet är en central del av Greklands kulturella arv. Liksom språket har alfabetet uråldriga anor och är bland de äldsta i världen som fortfarande är i bruk. <br>Många bokstäver ser identiska ut med våra latinska, andra påminner oss om dem, medan det finns ytterligare bokstäver som vid en första anblick ser helt främmande ut. Det är kanske detta brokiga virrvarr som givit upphov till uttrycket <em>rena rama grekiskan</em>.</p>



<figure class="wp-block-image size-full"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="683" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/1280px-Novum_Jesu_Christi_D.N._Testamentum_Robert_Estienne_1550_9734231056.jpg" alt="Bibel från 1500-talet skriven på med det grekiska alfabetet" class="wp-image-1944" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/1280px-Novum_Jesu_Christi_D.N._Testamentum_Robert_Estienne_1550_9734231056.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/1280px-Novum_Jesu_Christi_D.N._Testamentum_Robert_Estienne_1550_9734231056-300x200.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/1280px-Novum_Jesu_Christi_D.N._Testamentum_Robert_Estienne_1550_9734231056-768x512.jpg 768w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption"><em><a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Novum_Jesu_Christi_D.N._Testamentum,_Robert_Estienne,_1550_(9734231056).jpg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Bibel från 1500-talet</a> skriven med det grekiska alfabetet</em></figcaption></figure>



<h2 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--60);margin-bottom:0">Att lära sig det grekiska alfabetet</h2>



<p class="wp-block-paragraph" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--40);margin-bottom:var(--wp--preset--spacing--20)">Det grekiska alfabetet har också historiskt sett spelat en viktig roll inom filosofi, vetenskap och konst. Bokstäver, såsom Α(Alfa), Β (Beta), Δ (Delta), Π (Pi) och Σ (Sigma), har varit fundamentala inom matematik och andra vetenskaper. Att lära sig de grekiska bokstäverna och dess bakgrund ger en djupare förståelse av Greklands historia och kultur samt dess påverkan på dagens samhällen. Genom att utforska detta alfabet öppnar vi dörren till nya idéer och insikter av hur vår civilisation formats.</p>



<p class="wp-block-paragraph" style="margin-top:0;margin-bottom:var(--wp--preset--spacing--60)">Dessutom, om du önskar lära dig prata grekiska, kommer du att få höra från dem som<a href="https://youtu.be/f1OZiJB5qFE" target="_blank" rel="noopener"> redan studerat </a>språket, att det första steget är att lära sig behärska alfabetet. Och alfabetet är i grunden mer än bara bokstäver – det är nyckeln till namn, ord och berättelser som format den grekiska kulturen – och som fortfarande ljuder på Atens gator:</p>



<div class="wp-block-uagb-container uagb-block-31b83200 alignwide uagb-is-root-container">
<h4 class="wp-block-heading" style="margin-top:0;margin-bottom:0">🎧 Aten i hörlurarna – en resa i din egen takt</h4>



<p class="wp-block-paragraph" style="margin-top:0">Med <a href="https://voicemap.me/tour/athens/secret-athens-a-tour-from-syntagma-square-to-the-central-market" target="_blank" rel="noreferrer noopener">vår ljudguide i VoiceMap</a> får du uppleva Aten på ett nytt sätt. Turen leder dig genom stadens gömda lager – de undanskymda gränderna, de förbisedda byggnaderna och de berättelser som sällan ryms i guideböckerna. Du väljer själv tempot: följ rutten på plats i Aten med appen som följeslagare, eller lyssna som en virtuell vandring var du än befinner dig.</p>



<figure class="wp-block-image size-large"><a href="https://voicemap.me/tour/athens/secret-athens-a-tour-from-syntagma-square-to-the-central-market" target="_blank" rel=" noreferrer noopener"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="600" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/08/screenshot-framsida1-1024x600.png" alt="" class="wp-image-13853" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/08/screenshot-framsida1-1024x600.png 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/08/screenshot-framsida1-300x176.png 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/08/screenshot-framsida1-768x450.png 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2025/08/screenshot-framsida1.png 1146w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></a></figure>



<div class="wp-block-buttons is-content-justification-center is-layout-flex wp-container-core-buttons-is-layout-3e41869c wp-block-buttons-is-layout-flex">
<div class="wp-block-button"><a class="wp-block-button__link has-vivid-cyan-blue-background-color has-background has-border-color has-ast-global-color-0-border-color has-text-align-center wp-element-button" href="https://voicemap.me/tour/athens/secret-athens-a-tour-from-syntagma-square-to-the-central-market" style="border-width:2px" target="_blank" rel="noopener">🎧 <strong>Lyssna på turen i VoiceMap</strong> 👉</a></div>
</div>
</div>



<h2 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--50)">De 24 bokstäverna</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Det moderna grekiska alfabetet, som används idag, består av 24 bokstäver och har genomgått många förändringar under historiens gång. Det äldre alfabetet hade faktiskt flera bokstäver som inte längre används i det moderna skriftspråket. De 24 nuvarande bokstäverna  är uppdelade i 7 vokaler och 17 konsonanter. Vokalerna är α (alfa), ε (epsilon), η (eta), ι (iota), ο (omikron), υ (ypsilon) och ω (omega). Dessa kombineras med olika konsonanter för att skriftligen återge det grekiska språkets ord. </p>



<h4 class="wp-block-heading">Vokaler, konsonanter, digrafer och diftonger</h4>



<p class="wp-block-paragraph">Förutom enskilda bokstäver inkluderar det grekiska skriftsystemet också <em>digrafer</em>, vilket är kombinationer av två bokstäver som representerar ett specifikt ljud eller en särskild fonetisk egenskap. Dessutom används ofta <em>diftonger</em> i det grekiska språket. Diftonger är kombinationer av två vokaler som bildar ett enda ljud. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Det grekiska alfabetet är således en kombination av vokaler, konsonanter, digrafer och diftonger som tillsammans bildar den skriftliga representationen av det grekiska språket. Dessa element används för att skapa ord, uttryck och texter, de utgör byggstenarna för det moderna grekiska skriftspråket.</p>



<h3 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--60);margin-bottom:0">Tabell över de 24 bokstäverna</h3>



<figure style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--30)" class="wp-block-table"><table><tbody><tr><td>Bokstav</td><td><strong>Namn</strong></td><td>Uttal (uttal i enlighet med<a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Internationella_fonetiska_alfabetet" target="_blank" rel="noreferrer noopener"> IPA</a>)/anmärkningar </td><td><strong>Motsvarighet <br>på  svenska</strong></td></tr><tr><td>A α</td><td>alfa</td><td>[a]</td><td>a</td></tr><tr><td>Β β</td><td>beta</td><td>[v]</td><td>b</td></tr><tr><td>Γ γ</td><td>gamma</td><td>[ʝ] (som svenskans j) före [e] eller [i]; annars [ɣ]</td><td>j, g</td></tr><tr><td>Δ δ</td><td>delta</td><td>[ð] th, som i this på engelska</td><td>d </td></tr><tr><td>Ε ε</td><td>epsilon</td><td>[e]</td><td>e</td></tr><tr><td>Ζ ζ</td><td>zeta</td><td>[z]</td><td></td></tr><tr><td>Η η</td><td>ita</td><td>[i]</td><td>i</td></tr><tr><td>Θ θ</td><td>theta</td><td><br>[θ] th, som i thing på engelska</td><td></td></tr><tr><td>Ι ι</td><td>jota</td><td>[i] [j]</td><td>i, j</td></tr><tr><td>Κ κ</td><td>kapa</td><td>[k] </td><td>k</td></tr><tr><td>Λ λ</td><td>lamda</td><td>[l] </td><td>l</td></tr><tr><td>Μ μ</td><td>mi</td><td>[m] </td><td>m</td></tr><tr><td>Ν ν</td><td>ni</td><td>[n] </td><td>n</td></tr><tr><td>Ξ ξ</td><td>ksi</td><td>[ks] </td><td></td></tr><tr><td>Ο ο</td><td>omikron</td><td>[o] </td><td>o, å</td></tr><tr><td>Π π</td><td>pi</td><td>[p] </td><td>p</td></tr><tr><td>Ρ ρ</td><td>ro</td><td>[r] </td><td>r</td></tr><tr><td>Σ σ (ς)</td><td>sigma</td><td>[s] , skrivs ς om den befinner sig i slutet av ett ord</td><td>s</td></tr><tr><td>Τ τ</td><td>taf</td><td>[t] </td><td>t</td></tr><tr><td>Υ υ</td><td>ypsilon</td><td>[i] </td><td>i</td></tr><tr><td>Φ φ</td><td>fi </td><td>[f] </td><td>f</td></tr><tr><td>Χ χ</td><td>chi</td><td>[ç] som ch</td><td></td></tr><tr><td>Ψ ψ</td><td>psi</td><td>[ps]</td><td></td></tr><tr><td>Ω ω</td><td>omega</td><td>[o]</td><td>o, å</td></tr></tbody></table></figure>



<h4 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--70)">Exempel på hur man säger &#8230;</h4>



<figure class="wp-block-table"><table><thead><tr><th>Grekiska</th><th>Uttal</th><th>Svenska</th></tr></thead><tbody><tr><td>Ελλάδα</td><td>Elláda*</td><td>Grekland</td></tr><tr><td>Σουηδία</td><td>Souidía</td><td>Sverige</td></tr><tr><td>Καλημέρα</td><td>Kaliméra</td><td>Godmorgon</td></tr><tr><td>Γειά σου</td><td>Geiá sou</td><td>Hej</td></tr><tr><td>Ένα</td><td>Éna</td><td>Ett</td></tr><tr><td>Εκατό</td><td>Ekató</td><td>Hundra</td></tr><tr><td>Γειά μας</td><td>Geiá mas</td><td>Skål</td></tr></tbody></table><figcaption class="wp-element-caption">*Accent, som á, é, har infogats där orden betonas</figcaption></figure>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<h3 class="wp-block-heading">Relaterad artikel</h3>



<figure class="wp-block-embed is-type-wp-embed is-provider-b-dda-in wp-block-embed-b-dda-in"><div class="wp-block-embed__wrapper">
<blockquote class="wp-embedded-content" data-secret="Xq6fiKJ45B"><a href="https://greekexpedition.com/sv/grekiska-spraket/gissa-grekiska-gester/">Gissa grekiska gester </a></blockquote><iframe loading="lazy" class="wp-embedded-content" sandbox="allow-scripts" security="restricted"  title="”Gissa grekiska gester [video]” &ndash; " src="https://greekexpedition.com/sv/grekiska-spraket/gissa-grekiska-gester/embed/#?secret=DQdbmAM47O#?secret=Xq6fiKJ45B" data-secret="Xq6fiKJ45B" width="600" height="338" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe>
</div></figure>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<h2 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--60)">Grekiska alfabetet, historisk utveckling</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Det grekiska alfabetet visar på en fascinerande historisk utveckling. Redan under antiken fanns det åtskilliga myter och teorier om dess ursprung. Dramatikern Aischylos hävdade att titanen <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Prometheus" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Prometheus</a> var den förste som gav människorna bokstäverna. Tragediförfattaren Euripides ansåg å andra sidan att den mytologiska sagohjälten <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Palamedes" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Palamedes </a>var den som uppfann alfabetet, eller åtminstone delar av det. Andra tänkare ansåg att de tre <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Moirerna" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ödesgudinnorna &#8211; Moirerna</a>,  skapade de första bokstäverna, emedan det också fanns de som hedrade guden Hermes för denna gåva till mänskligheten.</p>



<h4 class="wp-block-heading">Linear B &#8211; det första grekiska skriftspråket</h4>



<p class="wp-block-paragraph">Som vi tagit upp i <a href="https://greekexpedition.com/hellas-allehanda/fakta-om-grekland/">tidigare inlägg,</a> är det idag allmänt accepterat att det äldsta  grekiska skriftspråket var Linear B vilket var i bruk under den mykenska perioden från 1400 f.Kr.–1200 f.Kr. Alfabetet, så som vi känner till det idag, tros emellertid ha utvecklats från det antika feniciska, även om det finns teorier som hävdar att flera språkfamiljer kan ha påverkat dess utveckling, enligt <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Polygenesteori" target="_blank" rel="noreferrer noopener">polygenesteorin</a>. </p>



<h4 class="wp-block-heading">Anpassning av det feniciska alfabetet</h4>



<p class="wp-block-paragraph">Det grekiska alfabetet var en anpassning av det feniciska alfabetet. Grekerna tog bort konsonanter som inte hade motsvarigheter i deras språk och använde dem istället för att beteckna vokalljud. De skapade därmed det första skriftsystemet med separata symboler för vokaler och konsonanter, vilket möjliggjorde en entydig återgivning av tal. Detta var en betydande fördel jämfört med andra samtida skriftsystem som kunde vara tvetydiga. Dessutom hade alfabetet nu ett lägre antal tecken, vilket gjorde skriftsystemet mer tillgängligt för dem som ville lära sig skriva och kunde inte längre monopoliseras endast av specialister, de skriftlärda.</p>



<h4 class="wp-block-heading">Versaler och gemener</h4>



<p class="wp-block-paragraph">Under antiken bestod det klassiska alfabetet endast av versaler, vilket innebar att alla bokstäver skrevs i stora bokstavsformer. Denna form av alfabetet känner vi igen från <em>monumentala</em> texter, som inskriptioner på statyer, vaser, byggnader och offentliga platser. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Det var inte förrän under tidiga medeltiden, närmare bestämt under 900-1000-talet, som gemenerna (små bokstäverna) etablerades fullt ut i det grekiska skriftsystemet. Införandet av gemenerna gav en större variation och flexibilitet och möjliggjorde användningen av olika typsnitt och stilnivåer.</p>



<h4 class="wp-block-heading">Accenter</h4>



<p class="wp-block-paragraph">Grekisk språkutveckling kännetecknas även av de olika systemen för accentmarkeringar som under århundradenas gång använts för att underlätta det språkliga uttalet. <br>Redan under den Hellenistiska tiden, runt 200 f.Kr. började man experimentera med att använda flera olika <em>diakritiska tecken</em>, såsom accenter och andningstecken, för att markera speciella betoningar och uttalsvariationer. Detta systematiserades senare och blev det s.k. <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Greek_diacritics" target="_blank" rel="noreferrer noopener">grekiska polytoniska</a> systemet, där bokstäverna kunde bära flera olika accenttecken och ha varierande tonhöjder. Det<em> polytoniska</em> alfabetet var i bruk under väldigt lång tid, i nästan två årtusenden. Emellertid ersattes det på 1980-talet av det<em> monotoniska skriftsystemet</em>.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Det monotoniska systemet innebär att bokstäver tilldelas endast en accent &#8211; som kallas <em>ton</em> &#8211; vilken markerar att just den bokstaven ska betonas i ordet. Detta innebar en avsevärd förenkling av skriftspråket och underlättade användningen av det grekiska alfabetet i moderna teknologier och digitala plattformar.<br>Dessa förändringar i alfabetets utformning och accentuering speglar språkets oavbrutna utveckling genom historien och dess anpassning till olika skriftliga och verbala behov.</p>



<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="441" height="331" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Vagskyltar_2.jpg" alt="Vägskyltar i Grekland, ett utmärkt sätt att lära sig det grekiska alfabetet" class="wp-image-1921" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Vagskyltar_2.jpg 441w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Vagskyltar_2-300x225.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 441px) 100vw, 441px" /><figcaption class="wp-element-caption">I Grekland är numera nästan alla vägskyltar skrivna med både grekiska och latinska bokstäver. En bra utgångspunkt för den som besöker landet och vill träna på alfabetet</figcaption></figure>



<h2 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--40)">Lär dig räkna med grekiska siffror</h2>



<p class="wp-block-paragraph">I sin ursprungliga form användes alfabetet troligen främst för att beteckna siffror och tal. I Grekland används ofta ännu idag det <em><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Joniska_talbeteckningssystemet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">joniska talbeteckningssystemet</a></em>, som var mycket utbrett innan det arabiska systemet som vi använder tog över.</p>



<figure class="wp-block-image aligncenter size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="483" height="236" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Multiplication_Eutocius.jpg" alt="exempel på multiplikation med både grekiska och arabiska siffror" class="wp-image-1932" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Multiplication_Eutocius.jpg 483w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/06/Multiplication_Eutocius-300x147.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 483px) 100vw, 483px" /><figcaption class="wp-element-caption">Exempel på multiplikation med både grekiska (tv) och arabiska (th) siffror, enligt manuscript av<a href="https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Multiplication_Eutocius.jpg" target="_blank" rel="noreferrer noopener"> Eutocius </a>från Ascalon</figcaption></figure>



<p class="wp-block-paragraph" style="margin-bottom:var(--wp--preset--spacing--50)">Det arabiska systemet, även känt som det Hindu-arabiska  siffersystemet, introducerades i Grekland under medeltiden. Detta skedde i samband med handelsförbindelser och kulturellt utbyte mellan den arabiska och den grekiska världen. Det är viktigt att notera att det arabiska systemet inte ersatte det grekiska talbeteckningssystemet helt och hållet och med en gång. Övergången var gradvis och skedde under en längre period, från cirka 900-talet fram till Renässansen. Men även idag används i Grekland det äldre systemet, speciellt för ordningstal och i officiella eller kyrkliga sammanhang.</p>



<figure class="wp-block-table is-style-stripes" style="margin-right:0;margin-left:0"><table><thead><tr><th>Beteckning</th><th>Betydelse</th><th>Uttal</th></tr></thead><tbody><tr><td><strong>Α&#8217;</strong></td><td>ett, första</td><td>ena, proto</td></tr><tr><td><strong>Β&#8217;</strong></td><td>två, andra </td><td>dyo, deftero</td></tr><tr><td><strong>Γ&#8217;</strong></td><td>tre, tredje</td><td>tria, trito</td></tr><tr><td><strong>Δ&#8217;</strong></td><td>fyra, fjärde</td><td>tessera, tetarto</td></tr><tr><td><strong>Ε&#8217;</strong></td><td>fem, femte</td><td>pende, pempto</td></tr><tr><td><strong>Στ&#8217;</strong></td><td>sex, sjätte</td><td>exi, ekto</td></tr><tr><td><strong>Ζ&#8217;</strong></td><td>sju, sjunde</td><td>efta, evdomo</td></tr><tr><td><strong>Η&#8217;</strong></td><td>åtta, åttonde</td><td>okto, ogdoo</td></tr><tr><td><strong>Θ&#8217;</strong></td><td>nio, nionde</td><td>ennea, enato</td></tr><tr><td><strong>Ι&#8217;</strong></td><td>tio, tionde</td><td>deka, dekato</td></tr><tr><td><strong>ΙΑ&#8217;</strong></td><td>elva, elfte</td><td>endeka, endekato</td></tr><tr><td> <strong>ΙΒ&#8217;</strong></td><td>tolv, tolfte</td><td>dodeka, doekato</td></tr><tr><td><strong>ΙΓ&#8217;</strong></td><td>tretton, trettonde</td><td>dekatria, dekatotrito</td></tr></tbody></table></figure>



<h2 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--50)">Influenser och påverkan utanför Grekland</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Alfabetets historiska betydelse sträcker sig långt utanför Greklands gränser. Det har influerat utvecklingen av andra skriftsystem, såsom det latinska alfabetet som används i västvärlden och det kyrilliska alfabetet som används i flera slaviska språk. Detta visar på det grekiska alfabetets globala inverkan och dess vida spridning över kontinenter och kulturella sammanhang.</p>



<p class="wp-block-paragraph">Inom vetenskapen har det grekiska alfabetet historiskt sett spelat en betydande roll. Många matematiska symboler och termer, som används internationellt, har sina rötter i detta alfabet. Exempelvis används Σ (sigma) för att beteckna summation, π (pi) för att representera pi-talet och α (alfa) eller δ (delta)för att beteckna variabler inom olika vetenskapliga discipliner. Inom astronomi och astrofysik används det för att namnge stjärnor, stjärnbilder och andra himlakroppar. Många av de mest kända stjärnorna har grekiska bokstäver som förtecken, till exempel α Centauri (Alfa Centauri), β Orionis (Beta Orionis) och γ Cassiopeiae (Gamma Cassiopeiae).</p>



<p class="wp-block-paragraph">Kombinationer av bokstäver ur det grekiska alfabetet används också flitigt av internationella föreningar, sällskap och organisationer för att visa gemensam tillhörighet och stärka sammanhållning. Bokstavskombinationerna  fungerar som identitetssymboler och kan ses i logotyper, emblem och namngivning. Genom att använda grekiska bokstäver förstärks kopplingen till det antika Grekland och dess rika kulturella arv. Exempel är <em>Lambda Theta Alpha, Alpha Phi Alpha, Phi Beta Kappa. </em></p>



<p class="wp-block-paragraph">I svenskan har vi uttrycket A och O som kommer från det bibliska (Uppenbarelseboken 1:8) där Gud kallar sig för <em>Alfa och Omega</em>, det vill säga alltings början och fullbordan.  I talspråk betyder A och O det <em>absolut viktigaste</em> i ett sammanhang.</p>



<p class="wp-block-paragraph">När det gäller hur det grekiska alfabetet representeras digitalt, används Unicode-teckenkodningen. Det innebär att varje tecken i skriftspråket tilldelas en specifik kod som gör det möjligt att representera dem på datorer och digitala enheter. Detta har underlättat användningen av alfabetet i den digitala världen och gjort det tillgängligt för en bred publik. Totalt finns det 518 st tecken i <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Greek_script_in_Unicode" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Unicode-standarden</a> vilka klassificeras som tillhörande det grekiska skriftspråket. <br>Exempel: Alpha “Α” = (U+0391) och Omega “Ω” (U+03A9).</p>



<h2 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--40)">Bokstäver som försvunnit</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Bokstäverna i det grekiska alfabetet var inte alltid tjugofyra. Under dess utveckling genom århundradena föll vissa av dem ur bruk och övergavs gradvis. Några av dessa utfasade bokstäver är:</p>



<ul class="wp-block-list">
<li><strong>Digamma (Ϝ ϝ)</strong>, var den sjätte bokstaven i tidiga former alfabetet. Det var ett fonem, som det engelska (w)</li>



<li><strong>Sabi (ϡ</strong>) är också en gammal och numera föråldrad bokstav, som senare bara användes som en numerisk symbol för talet 900. Den antas beteckna ett fonem som liknar dubbel [ssh] eller [tt].</li>



<li><strong>Stigma (Ϛ ) </strong>är ett kluster av tecknen<strong> sigma</strong> σ och<strong> taf</strong> τ som ännu idag används i det grekiska numreringssystemet som en symbol för talet sex (6), Στ&#8217;.  Τidigare användes det  istället för paret <strong>st </strong>för att skriva ord som t.ex. <strong>st</strong>ratos (ϛratos).</li>
</ul>



<h2 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--40)">Slutord</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Sammanfattningsvis är alfabetet en grundläggande del av Greklands kulturella och historiska arv. Alfabetet har en betydelse som sträcker sig långt utöver dess skriftliga användningar. Det är en symbol för Greklands historia och arv, och det har haft en betydande påverkan inom vetenskap, matematik och andra områden. Genom att bevara och använda alfabetet hedrar Grekland sin rika historia och visar på dess fortsatta betydelse i dagens samhälle.</p>



<h3 class="wp-block-heading">Relaterad artikel</h3>



<figure class="wp-block-embed is-type-wp-embed is-provider-b-dda-in wp-block-embed-b-dda-in"><div class="wp-block-embed__wrapper">
<blockquote class="wp-embedded-content" data-secret="Xq6fiKJ45B"><a href="https://greekexpedition.com/sv/grekiska-spraket/gissa-grekiska-gester/">Gissa grekiska gester </a></blockquote><iframe loading="lazy" class="wp-embedded-content" sandbox="allow-scripts" security="restricted"  title="”Gissa grekiska gester [video]” &ndash; " src="https://greekexpedition.com/sv/grekiska-spraket/gissa-grekiska-gester/embed/#?secret=DQdbmAM47O#?secret=Xq6fiKJ45B" data-secret="Xq6fiKJ45B" width="600" height="338" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe>
</div></figure>



<p class="has-ast-global-color-7-color has-text-color wp-block-paragraph" style="margin-bottom:0;font-size:16px">Källor:</p>



<ul style="margin-top:0;margin-bottom:var(--wp--preset--spacing--50)" class="wp-block-list has-small-font-size">
<li><a href="https://users.sch.gr/ipap/NEGlossa/fon-sim_NE-Gl.htm" target="_blank" rel="noreferrer noopener">https://users.sch.gr/ipap/NEGlossa/fon-sim_NE-Gl.htm</a></li>



<li> <a href="https://piotermilonas.blogspot.com/2013/02/blog-post_4.html?fbclid=IwAR2dXqPjP-Z0Hk-3tvEblZfwem2bn0YNWmVL2hOQUOFsRXb3PZJUWQfK3GE" target="_blank" rel="noreferrer noopener">https://piotermilonas.blogspot.com</a></li>



<li><a href="https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%95%CE%BB%CE%BB%CE%B7%CE%BD%CE%B9%CE%BA%CF%8C_%CE%B1%CE%BB%CF%86%CE%AC%CE%B2%CE%B7%CF%84%CE%BF" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Wikipedia</a></li>



<li><a href="https://www.worldhistory.org/Greek_Alphabet/?fbclid=IwAR3TZzdnjEIpIQW2AkD1mhbZYcT87OhJn7t1M4LEMnQ28CzIGF4udzXqRAQ" target="_blank" rel="noreferrer noopener">worldhistory.org</a></li>



<li><a href="https://www.britannica.com/topic/Greek-alphabet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Encyclopedia Britannica</a></li>
</ul>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<div class="donation-box">
  <p><strong>🧭 Expeditionen expanderar – men behöver mer vind i seglen 🌊</strong></p>

  <p>I nära tre års tid har vi på Greek Expedition delat berättelser, guider och insikter om ett annorlunda Grekland – utan reklam, sponsorer eller betalväggar.</p>

  <p>Allt har hittills finansierats med egna medel och drivits av passionen att utforska, upptäcka och dela. Det är så vi har hållit kursen – oberoende, fördjupande och med hög kvalitet.</p>

  <p>Du kan läsa mer om varför vi har valt att förbli annonsfria <a href="https://greekexpedition.com/sv/information/greek-expedition-annonsfritt/">här↗</a>.</p>

  <p>Om du tycker att vårt arbete ger dig <strong>mervärde, hjälp oss få medvind i seglen</strong> för att ta Expeditionen vidare mot nya horisonter.</p>

  <p><strong>Varje bidrag – litet som stort – gör skillnad 🙏</strong></p>

  <ul>
    <li><strong>Swish: 0722 029 786</strong> – Georges Xyftilis, expeditionsledare</li>
    <li><strong>PayPal:</strong> <a href="https://paypal.me/georgesxyftilis" target="_blank" rel="noopener">paypal.me/georgesxyftilis</a></li>
    <li><strong>IBAN (NORDEA):</strong> SE98 3000 0000 0058 0828 9473</li>
  </ul>
</div>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://greekexpedition.com/sv/grekiska-spraket/grekiska-alfabetet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Intressanta fakta om Grekland, del 1</title>
		<link>https://greekexpedition.com/sv/hellas-allehanda/fakta-om-grekland/</link>
					<comments>https://greekexpedition.com/sv/hellas-allehanda/fakta-om-grekland/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Georgios X]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 29 May 2023 06:19:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hellas Allehanda]]></category>
		<category><![CDATA[Fakta]]></category>
		<category><![CDATA[Information]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://greekexpedition.com/?p=1548</guid>

					<description><![CDATA[Välkommen till vår artikelserie, Hellas Allehanda, där vi presenterar intressanta fakta om Grekland. Genom att utforska olika aspekter av kulturen, historien, språket och sedvänjorna strävar vi efter att bidra till en fördjupad förståelse av detta mångfacetterade land. I denna första del presenteras tio utvalda fakta [&#8230;]]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[
<p class="wp-block-paragraph">Välkommen till vår artikelserie, <strong><em>Hellas Allehanda</em></strong>, där vi presenterar intressanta fakta om Grekland. Genom att utforska olika aspekter av kulturen, historien, språket och sedvänjorna strävar vi efter att bidra till en fördjupad förståelse av detta mångfacetterade land.</p>



<figure class="wp-block-image aligncenter size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/Hellas-Allehanda-1024x538.png" alt="" class="wp-image-1659" width="776" height="407" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/Hellas-Allehanda-1024x538.png 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/Hellas-Allehanda-300x158.png 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/Hellas-Allehanda-768x403.png 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/Hellas-Allehanda.png 1200w" sizes="auto, (max-width: 776px) 100vw, 776px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph">I denna första del presenteras tio utvalda fakta som vi hoppas väcker nyfikenhet och erbjuder nya insikter. Vissa av dessa fakta kan vara bekanta för några läsare, medan andra kanske är mindre kända. Vi bjuder in alla <em>Grekonauter</em> att följa med på denna upptäcktsfärd för att tillsammans utforska och uppskatta Greklands rika arv och dess betydelse för världen.</p>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<h3 class="wp-block-heading">De 18 grekiska världsarven enligt UNESCO</h3>



<div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-7387b849 wp-block-columns-is-layout-flex">
<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/256px-The_Acropolis.jpg" alt="Akropolis i Aten" class="wp-image-1581" width="331" height="219"/><figcaption class="wp-element-caption">Akropolis i Aten</figcaption></figure>
</div>



<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/Chora-of-Patmos.jpg" alt="Patmos Chora" class="wp-image-1583" width="291" height="218"/><figcaption class="wp-element-caption">St Johannesklostret och Apokalypsgrottan på ön Patmos</figcaption></figure>
</div>



<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/256px-The_Temple_of_Apollo_Epikourios_at_Bassae_east_colonnade_Arcadia_Greece_14087181020.jpg" alt="Apollon Epikurius templet i Bassae" class="wp-image-1582" width="330" height="219"/><figcaption class="wp-element-caption">Apollon Epikouriostemplet i Bassae &#8211; i sydvästra Peloponnesos</figcaption></figure>
</div>
</div>



<p class="wp-block-paragraph">Det finns totalt 18 platser som fram till år 2023 av UNESCO blivit utsedda till <a href="https://whc.unesco.org/en/statesparties/gr" target="_blank" rel="noreferrer noopener">världsarv i Grekland</a>. Några av dem är välkända turistmål, som Akropolis i Aten, ön Delos, Olympia, Delfi eller gamla staden på Rhodos. Andra är mindre kända men minst lika intressanta. Länkarna nedan leder till UNESCOs sidor för varje separat världsarv.</p>



<div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-7387b849 wp-block-columns-is-layout-flex">
<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<ul class="wp-block-list">
<li style="line-height:2.6"><a href="https://whc.unesco.org/en/list/404" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Akropolis, Aten</a><br></li>



<li style="line-height:2.5"><a href="https://whc.unesco.org/en/list/393" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Det arkeologiska området i Delfi</a><br></li>



<li style="line-height:2.5"><a href="https://whc.unesco.org/en/list/392" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Apollon Epikurius templet i Bassae</a><br></li>



<li style="line-height:2.5"><a href="https://whc.unesco.org/en/list/493" target="_blank" rel="noopener">Rhodos medeltida staden</a><br></li>



<li style="line-height:2.5"><a href="https://whc.unesco.org/en/list/455" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Klosterkomplexet i Meteora</a><br></li>



<li style="line-height:2.5"><a href="https://whc.unesco.org/en/list/454" target="_blank" rel="noopener">Mount Athos</a><br></li>



<li style="line-height:2.5"><a href="https://whc.unesco.org/en/list/456" target="_blank" rel="noopener">Paleokristna och bysantiska monument i Thessaloniki</a><br></li>



<li style="line-height:2.5"><a href="https://whc.unesco.org/en/list/491" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Asklepios helgedom i Epidaurus</a><br></li>



<li style="line-height:2.5"><a href="https://whc.unesco.org/en/list/942" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Det historiska Chora, St Johannesklostret och Apokalypsgrottan på Patmos</a></li>
</ul>
</div>



<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<ul class="wp-block-list">
<li style="line-height:2.5"><a href="https://whc.unesco.org/en/list/517" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Arkeologiska området i Olympia</a><br></li>



<li style="line-height:2.5"><a href="https://whc.unesco.org/en/list/530" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ön Delos</a><br></li>



<li style="line-height:2.5"><a href="https://whc.unesco.org/en/list/537" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Klostren Daphni, Hosios Loukas och Nea Moni of Chios</a><br></li>



<li style="line-height:2.5"><a href="https://whc.unesco.org/en/list/595" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Pythagoreion och Heraion på Samos</a><br></li>



<li style="line-height:2.5"><a href="https://whc.unesco.org/en/list/780" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Arkeologiska området i Aigai (nuvarande Vergina)</a><br></li>



<li style="line-height:2.5"><a href="https://whc.unesco.org/en/list/941" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Arkeologiska området Mycenae och Tiryns</a><br></li>



<li style="line-height:2.5"><a href="https://whc.unesco.org/en/list/978" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Gamla staden på Korfu</a><br></li>



<li style="line-height:2.5"><a href="https://whc.unesco.org/en/list/1517" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Arkeologiska området Filippi</a></li>
</ul>
</div>
</div>



<div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-7387b849 wp-block-columns-is-layout-flex">
<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/320px-RhodesInterieurDuPalais.jpg" alt="Rhodos gamla staden" class="wp-image-1585" width="325" height="216" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/320px-RhodesInterieurDuPalais.jpg 320w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/320px-RhodesInterieurDuPalais-300x200.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 325px) 100vw, 325px" /><figcaption class="wp-element-caption">Gamla staden på Rhodos</figcaption></figure>
</div>



<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/256px-Olympie_Temple_Zeus.jpg" alt="Olympia området" class="wp-image-1587" width="296" height="221"/><figcaption class="wp-element-caption">Olympia</figcaption></figure>
</div>



<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/Path_upto_the_Lion_Gate_Mycenae_28693130016.jpg" alt="" class="wp-image-1588" width="332" height="222"/><figcaption class="wp-element-caption">Lejonporten i Mycenae.</figcaption></figure>
</div>
</div>



<p class="has-ast-global-color-3-color has-text-color wp-block-paragraph" style="font-size:16px">Notis: Separat och fristående artikel om de grekiska världsarven kommer snart publiceras på Hellas Allehanda.</p>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<h3 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--60)">Äldsta grekiska skriftspråket: Linear B</h3>



<figure class="wp-block-image size-large"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="456" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/linearB_Pylos-1024x456.jpg" alt="Äldsta skriftspråket LinearB" class="wp-image-1556" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/linearB_Pylos-1024x456.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/linearB_Pylos-300x134.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/linearB_Pylos-768x342.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/linearB_Pylos-1536x684.jpg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/linearB_Pylos-2048x911.jpg 2048w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></figure>



<p class="has-text-align-left wp-block-paragraph">Linear B är en äldre form av skrift som senare utvecklades till att bli det antika grekiska språket. Skriftspråket härstammar från det tidigare skriftsystemet Linear A och var i bruk under den mykenska perioden från 1400 f.Kr.–1200 f.Kr. </p>



<p class="has-text-align-left wp-block-paragraph">En av dess huvudsakliga användningsområden var att föra bokföring och dokumentera affärstransaktioner i de kungliga palatsen, vilket ger oss en värdefull inblick i den ekonomiska verksamheten och samhället under den tiden.  Skriftspråket består av cirka 87 stavelsebaserade tecken och över 100 ideogram. Tecknen har ingen fonetisk betydelse och användes troligen inte i talspråk. Totalt har ca 5 000 texter hittats i Linear B.  </p>



<p class="has-text-align-left wp-block-paragraph">Nedan några exempel på tecken och ideogram från <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Linear_B" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Wikipedia</a>: </p>



<p class="has-text-align-center wp-block-paragraph" style="font-size:28px"><strong>𐁁 𐀓 𐂖</strong> <strong>𐀠 𐀴 𐀍 𐃨</strong> <strong>𐀀 𐀫 𐀄 𐀨 𐁂 𐀐 𐀷</strong> 𐂕  <br></p>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<h3 class="wp-block-heading">Första invandraren från Grekland</h3>



<p class="wp-block-paragraph">Den första greken som registrerades inflyttad till Sverige i modern tid var <strong>Efrosyni Rizou-Ragavi.</strong>  Hon kom från en välkänd grekisk släkt med hög social status i Grekland, som politiker och affärsmän. Hon gifte sig med svensken <strong>Adolf Eugene von Rosen</strong> och flyttade till <strong>Stockholm 1848</strong>. Hennes man kallas <em>“de svenska järnvägarnas fader”</em> och var en framstående entreprenör i 1800-talets Sverige. </p>



<figure class="wp-block-image aligncenter size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/vonRosens-768x1024.jpg" alt="Fakta om Ggrekland: Von Rosens grav vid Galärvarvskyrkogården i Stockholm" class="wp-image-1558" width="565" height="753" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/vonRosens-768x1024.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/vonRosens-225x300.jpg 225w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/vonRosens-1152x1536.jpg 1152w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/vonRosens-1536x2048.jpg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/vonRosens-scaled.jpg 1920w" sizes="auto, (max-width: 565px) 100vw, 565px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph">På bilden ser vi gravstenen på Galärvarvskyrkogården, nära Vasamuseet i Stockholm, där båda makarnas namn är inristade. Källa <a href="https://rieas.gr/researchareas/greek-studies-en/3772-greek-swedish-relations-a-historical-synopsis" target="_blank" rel="noreferrer noopener">RIEAS</a>, Research Institute for European and American Studies.</p>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<h3 class="wp-block-heading">Högsta temperaturen: +48 °C</h3>



<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/heat-wave-1024x683.jpg" alt="Illustration av termometer vid värmebölja" class="wp-image-1560" width="515" height="343" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/heat-wave-1024x683.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/heat-wave-300x200.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/heat-wave-768x512.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/heat-wave-1536x1024.jpg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/heat-wave.jpg 1920w" sizes="auto, (max-width: 515px) 100vw, 515px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Den högsta temperaturen genom tiderna i Grekland är <strong>+48,0 °C</strong>, registrerades i huvudstaden Aten och i industristaden Elefsina, för mer än 40 år sedan: <strong>den 10 juli 1977</strong>.</p>



<h3 class="wp-block-heading">Lägsta temperaturen: -27,8 °C</h3>



<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/thermometericy-1024x681.jpg" alt="bild på termometer när det är iskallt" class="wp-image-1562" width="511" height="339" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/thermometericy-1024x681.jpg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/thermometericy-300x200.jpg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/thermometericy-768x511.jpg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/thermometericy-1536x1022.jpg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/thermometericy.jpg 1920w" sizes="auto, (max-width: 511px) 100vw, 511px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Greklands kallaste dag någonsin registrerades den <strong>27 januari 1963</strong> i staden <strong>Ptolemaida</strong> i norr. Temperaturen nådde då så lågt som <strong>-27,8 °C.</strong></p>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<h3 class="wp-block-heading">Största djupet: Hellenska graven</h3>



<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/Hellenicc_trench.png" alt="Hellenska graven utanför Pylos" class="wp-image-1563" width="777" height="651" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/Hellenicc_trench.png 1004w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/Hellenicc_trench-300x251.png 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/Hellenicc_trench-768x643.png 768w" sizes="auto, (max-width: 777px) 100vw, 777px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph"><strong>Hellenska graven </strong>är en djuphavsgrav sydväst om den grekiska halvön Peloponnesos. Det största djupet, <strong>Kalypsodjupet</strong>, som finns i gravens nordliga del, är också Medelhavets största djup och anges vara <strong>5 267 m</strong>.</p>



<h3 class="wp-block-heading">Djupaste ravinen: Vikos</h3>



<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/vikos-streetview-1024x524.png" alt="Google streetview-bild på ravinen Vikos" class="wp-image-1564" width="793" height="406" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/vikos-streetview-1024x524.png 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/vikos-streetview-300x153.png 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/vikos-streetview-768x393.png 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/vikos-streetview.png 1529w" sizes="auto, (max-width: 793px) 100vw, 793px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Ravinen Vikos (Βίκος) är belägen i bergsmassivet Pindus<strong> </strong>i nordvästra Grekland. Den ligger på södra sluttningarna av berget Tymfi.</p>



<ul class="wp-block-list">
<li><strong>Längd:</strong> ca 32 km</li>



<li><strong>Djup:</strong> från 120 till 1350 m</li>



<li><strong>Bredd: </strong>från 2500 m till bara några meter på den smalaste delen.</li>
</ul>



<p class="wp-block-paragraph">Vikos ravin är listad som världens <em>&#8221;djupaste i förhållande till dess bredd&#8221;</em>, av bland annat Guinness rekordbok.</p>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<h3 class="wp-block-heading">Sydligast i Europa</h3>



<p class="wp-block-paragraph"><strong>Gavdos (Γαύδος)</strong> är en liten ö belägen 36 km söder om Kreta. Ön är den sydligaste platsen i världsdelen Europa. Den har en yta på 27 km² och ca 150 bofasta invånare. Gavdos ligger på samma breddgrad som staden Fez i Marocko.</p>



<figure class="wp-block-image size-large"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="362" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/Gavdos-Fez-1024x362.png" alt="Karta över Medelhavet som visar Gavdos vs Fez" class="wp-image-1566" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/Gavdos-Fez-1024x362.png 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/Gavdos-Fez-300x106.png 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/Gavdos-Fez-768x272.png 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/Gavdos-Fez-1536x543.png 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/Gavdos-Fez.png 1875w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></figure>



<p class="wp-block-paragraph">Ön Gavdos och staden Fez i Marocko ligger på ungefär samma breddgrad. <em>(Den sydligaste platsen på själva kontinenten (fastlandet) Europa är Punta de Tarifa i Spanien).</em></p>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<h3 class="wp-block-heading">Vanligaste förnamnen</h3>



<p class="wp-block-paragraph">Enligt Greklands nationella statistiktjänst, <a href="https://www.statistics.gr/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">ELSTAT </a>är följande de vanligaste förnamnen i landet på en befolkning av 10 934 020 invånare:</p>



<div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-7387b849 wp-block-columns-is-layout-flex">
<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<ul class="wp-block-list">
<li><strong>Giorgos </strong>(Γιώργος): <strong>8,8%</strong></li>



<li><strong>Jannis </strong>(Γιάννης):<strong> 6,5%</strong></li>



<li><strong>Dimitris</strong> (Δημήτρης) 6,4%</li>
</ul>
</div>



<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/commonNames_impersonal-colorful-profiles-in-rows-1024x683.jpg" alt="Illustration av personer i rad" class="wp-image-1567" width="280" height="274"/></figure>
</div>



<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<ul class="wp-block-list">
<li><strong>Maria</strong> (Μαρία): <strong>8,3%</strong> </li>



<li><strong>Eleni</strong> (Ελένη): <strong>5,2%</strong></li>



<li><strong>Katerina </strong>(Κατερίνα, Αικατερίνη) 3,7%</li>
</ul>
</div>
</div>



<p class="wp-block-paragraph">Statistiken är från 2011 men den kommer sannolikt inte att förändras inom en snar framtid eftersom det är en gammal och välbevarad tradition att föräldrar döper sina barn efter sina far- och morföräldrar, vilket symboliserar respekt och ära. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Här kan du<a href="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/ONOMATA_ELSTAT_TETRADIA-1.pdf" target="_blank" rel="noreferrer noopener"> öppna/ladda ned pdf </a>från ELSTAT om de vanligaste grekiska namnen.</p>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-dots"/>



<p class="wp-block-paragraph">Som jämförelse var de vanligaste svenska förnamnen hos den existerande befolkningen år 2021 följande, <a href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/amnesovergripande-statistik/namnstatistik/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">enligt SCB</a>: </p>



<div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-7387b849 wp-block-columns-is-layout-flex">
<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<ul class="wp-block-list">
<li><strong>Karl, 341 187</strong></li>



<li><strong>Erik, 331 575</strong></li>



<li><strong>Lars, 226 139</strong></li>
</ul>
</div>



<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/commonNames_impersonal-colorful-profiles-in-rows-1024x683.jpg" alt="Illustration av personer i rad" class="wp-image-1567" width="280" height="274"/></figure>
</div>



<div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow">
<ul class="wp-block-list">
<li><strong>Maria</strong>, 447 686</li>



<li><strong>Elisabeth, 340 668</strong></li>



<li><strong>Anna, 304 000</strong></li>
</ul>
</div>
</div>



<hr class="wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide"/>



<h3 class="wp-block-heading" style="margin-top:var(--wp--preset--spacing--60);margin-right:0">Tron på <em>Onda Ögat</em></h3>



<figure class="wp-block-image aligncenter size-large is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/ONDAOGAT-2023-05-27-193959_003-1024x768.jpeg" alt="Amulett som skydd emot onda ögat" class="wp-image-1602" width="830" height="622" srcset="https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/ONDAOGAT-2023-05-27-193959_003-1024x768.jpeg 1024w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/ONDAOGAT-2023-05-27-193959_003-300x225.jpeg 300w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/ONDAOGAT-2023-05-27-193959_003-768x576.jpeg 768w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/ONDAOGAT-2023-05-27-193959_003-1536x1152.jpeg 1536w, https://greekexpedition.com/wp-content/uploads/2023/05/ONDAOGAT-2023-05-27-193959_003.jpeg 1600w" sizes="auto, (max-width: 830px) 100vw, 830px" /><figcaption class="wp-element-caption">Amulett som skydd mot onda ögat</figcaption></figure>



<p class="wp-block-paragraph">I den grekiska kulturen finns en tro på det &#8221;onda ögat&#8221;, eller <em>μάτι </em>(mati) på grekiska. Det är en form av vidskepelse där människor anser att avundsjuka eller otillåtna blickar kan bringa otur eller skada. För att skydda sig mot detta använder man amuletter eller symboler i form av öga/ögon för att värja sig mot det onda. </p>



<p class="wp-block-paragraph">Dessa symboler finns ofta på smycken, inredning och kläder. De är vanligen blå till färgen, vilken sägs kunna avvärja eller absorbera negativa energier och skydda bäraren från skadliga influenser. Tron på onda ögat är en fascinerande del av den grekiska kulturen och ger en inblick i hur människor har försökt skydda sig mot negativa energier och främja välgång. Separat artikel om detta spännande ämne kommer inom kort. </p>



<p class="wp-block-paragraph"></p>



<h2 class="wp-block-heading">Grekiska fakta slutord</h2>



<p class="wp-block-paragraph">Tack för att du följt med på denna första resa genom olika aspekter av spännande grekiska fakta. Vi hoppas du funnit dem berikande och inspirerande. Håll utkik på våra kanaler nedan för de kommande delarna av <strong><em>Hellas Allehanda &#8211; fakta om Grekland</em></strong>. Låt oss tillsammans fortsätta att utforska och fördjupa vår kunskap om landets rika traditioner och sedvänjor.</p>



<ul class="wp-block-list">
<li style="line-height:2.5">Expeditionen <a href="https://www.facebook.com/greekexp" target="_blank" rel="noreferrer noopener">på Facebook</a></li>



<li style="line-height:2.5">På <a href="https://www.instagram.com/greekexped/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Instagram</a></li>



<li style="line-height:2.5"><a href="https://www.youtube.com/@greekexpedition" target="_blank" rel="noreferrer noopener">YouTube-kanal &#8211; Greek Expedition</a></li>



<li style="line-height:2.5"><a href="https://www.linkedin.com/company/expedition-grekland/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">LinkedIn</a></li>
</ul>



<p class="wp-block-paragraph"></p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://greekexpedition.com/sv/hellas-allehanda/fakta-om-grekland/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
