Greek Expedition har porträtterats i grekisk media av den välkända koncernen Parapolitika, som ett projekt och ett kulturellt initiativ som skildrar det annorlunda Grekland genom dess språk, historia, musik, människor och mångskiftande naturmiljöer. I artikeln beskrivs plattformen som både banbrytande och djupt mänsklig – en röst som gör intryck långt utanför landets gränser.
För den som inte läst originalartikeln återges nedan huvudinnehållet från reportaget och intervjun på svenska. Bilderna i inlägget är hämtade från olika artiklar på vår blogg. Du kan själv fritt bläddra bland dem här:
→ https://greekexpedition.com/sv/blogen/
🧭 Expeditionen expanderar – men behöver mer vind i seglen 🌊
I två års tid har vi på Greek Expedition delat berättelser, guider och insikter om ett annorlunda Grekland – utan reklam, sponsorer eller betalväggar.
Allt har hittills finansierats med egna medel och drivits av passionen att utforska, upptäcka och dela. Det är så vi har hållit kursen – oberoende, fördjupande och med hög kvalitet.
Om du tycker att vårt arbete ger dig mervärde, hjälp oss att ta Expeditionen vidare mot nya horisonter.
Varje bidrag – litet som stort – gör skillnad 🙏
- Swish: 0722 029786 – Georges Xyftilis, expeditionsledare
- PayPal: paypal.me/georgesxyftilis
- IBAN (NORDEA): SE98 3000 0000 0058 0828 9473
Ur Parapolitika, av kulturskibenten Marianthi Kounia:
Plattformen som lyfter fram det outforskade Grekland för en global publik
Greek Expedition är ett oberoende, tvåspråkigt kulturprojekt som undersöker Grekland ur ovanliga vinklar. Webbplatsen är baserad i Sverige, och utgör en digital diamant som lyfter fram landet för en global publik.
Plattformen grundades av Georgios Xyftilis, och uppmärksammar det som sällan får utrymme i vanliga turistguider: från historiska ritualer, arkitektur och musik till samtida kulturfenomen, natur, språk, gastronomi och personliga samtal med forskare, konstnärer och hantverkare – men också med lokala aktörer som arbetar för att bevara sina traditioner.
Texterna är skrivna direkt utifrån fältarbete och vardagliga iakttagelser. I centrum står fördjupning, nyfikenhet och respekt för landets komplexitet.
Innehållet rör sig ledigt mellan:
- Ekologiska landskap, miljöarbete och naturberättelser
- Modern och äldre grekisk historia
- Grekiska språket och dess nyanser
- Musik, film och andra konstformer
- Folkliga högtider och rituella praktiker
- Arkitektur, hantverk och samtida uttryck
”Grekonauter” följer troget Expeditionen
Plattformen har på kort tid nått en hängiven stor läsekrets i Sverige – de så kallade “Grekonauterna” – men den engelska versionen har också väckt ett växande internationellt intresse. På så vis bidrar Expeditionen till att forma en rikare och mer meningsfull bild av Grekland internationellt – en bild som bygger på kulturell mångfald och mänsklig erfarenhet.
Plattformen har även visat sig tilltala unga greker i diasporan, en publik som söker nya, djupare sätt att återknyta till sitt kulturarv.
Greek Expedition är en levande plattform som ständigt växer och expanderar. Den fortsätter att utforska Grekland från oväntade håll – på okända stigar, spännande möten och annorlunda berättelser som öppnar för nya sätt att uppleva, förstå och förundras över detta mångfacetterade land.
Greek Expedition är öppen och fri för alla som vill följa med på dessa upptäcktsfärder.
Intervju med grundaren Georgios Xyftilis
I dag berättar Georgios för Parapolitika om sitt beslut att skapa Greek Expedition, om sin vision – och om hur det är att leva mellan två länder.
Hur kom du fram till beslutet att skapa en webbplats som lyfter fram Grekland?
Jag har alltid följt hur Grekland skildras i svenska medier och på relaterade sociala plattformar. Det mesta kändes ganska ytligt – ofta stereotypt: souvlaki och ouzo mot en bakgrund av vackra solnedgångar, eller med Akropolis i förgrunden. Diskussionerna i olika forum låg ofta på samma nivå. Det var samma bild jag mötte i de flesta vanliga turistguider. Men för mig betyder Grekland något mycket mer än bara sommarbad och nöjen. Något oändligt rikare och djupare.
Jag tänkte att det var dags att skapa ett utrymme som kunde spegla just det – en plattform som visar ett mer autentiskt, mångfacetterat Grekland. Jag upplevde att det fanns ett behov av nya sätt att presentera landet – mer upplevelsebaserade, med respekt för dess kulturarv och för människorna som lever här. Greek Expedition blev mitt svar på det.
Jag gjorde en liten marknadsundersökning och såg att det fanns stort intresse för en sådan plattform bland svenskar som ofta reser hit och älskar landet.
Jag kände också att jag själv var rätt person att förverkliga detta. Jag känner båda länderna väl, har bott, studerat och arbetat långa perioder i både Sverige och Grekland. Dessutom har jag yrkeserfarenhet som webbutvecklare, journalist, översättare och videoredigerare – allt sådant som hjälpte mig att bygga upp och driva en sådan här plattform. Och det är precis vad jag har gjort de senaste två åren – i stort sett helt på egen hand, med lite hjälp från några vänner.
Vad är din vision med denna plattform?
Nu när plattformen har etablerats och fungerar framgångsrikt, vill jag börja utvidga den. Först och främst vill jag lägga till fler språk från länder där människor älskar Grekland, och som du säkert vet, är dessa inte få. I det närmaste planerar jag en testversion på tyska.
Sedan skulle jag vilja bredda plattformen genom att samarbeta med andra skapande personer – grekiska eller utländska – som delar samma passion och värderingar som jag. Det skulle kanske också innebära att uttrycksformerna och sättet vi presenterar våra teman på utvecklas vidare. Jag skulle vilja att plattformen utvecklas med mer utrymme för interaktiv multimedia – inte bara texter och bilder, utan också med ljud, video och andra moderna teknologiska verktyg. En plats där besökaren inte bara läser, utan verkligen upplever riktiga upptäcktsfärder.
Men just nu är frågan om samarbete det viktigaste – eftersom jag ensam inte har möjlighet att täcka alla de ämnen jag verkligen skulle vilja lyfta fram.
Hur känns det när du på plats i Grekland talar med vanliga lokala människor som försöker hålla sina traditioner vid liv? Vad vill du lära dig av dem?
Jag blir glad när jag märker att allt fler – särskilt unga människor – börjar intressera sig för sina traditioner och ser det värde som finns i dem. De respekterar sitt kulturarv, lär sig hantverk och konster av de äldre och försöker på ett mer organiserat sätt bevara, sprida och till och med utveckla dessa vidare. Det uppskattar jag speciellt, eftersom jag upplever att massturismen tenderar att platta till och sudda ut allt som är äkta.
Jag vill ta reda på allt om deras arbete – vilka traditioner som finns på deras ort, deras bakgrund och historia, och jag vill också träffa de få äldre som fortfarande utövar de gamla hantverken. Jag frågar alltid om de lokala föreningarna och kooperativen, deras verksamhet och planerade evenemang. Vi samtalar även om hur de bäst kan synliggöras internationellt – i hopp om att en annan typ av turism ska växa fram, en alternativ turism som värdesätter och respekterar det genuina Grekland.
Vilka ämnen ligger dig varmast om hjärtat och engagerar dig mest?
Jag är särskilt intresserad av kulturfrågor, folklore, historia och konst – framför allt musik, eftersom jag själv har spelat traditionell grekisk musik i många år. Jag älskar också att resa och upptäcka nya platser och mindre kända sevärdheter. Ett stort intresse är även det som ibland kallas “urbanologi”, alltså att utforska dolda sidor och hemligheter i större städer.
Jag uppskattar också samtal – gärna spontana – med vanliga människor, eftersom var och en bär på en fascinerande livsberättelse.
Slutligen har jag en stark förkärlek för moderna medier. Jag tar alltid till mig ny teknik och brukar snabbt lära mig använda moderna verktyg. I Sverige arbetade jag i många år med ungdomar och media – bland annat drev vi tillsammans en lokal tv-kanal som sände i Stockholms kommun, med stor framgång.
Hur är det att leva mellan två länder, två hemländer, två kulturer?
Typiskt nog kallar de mig i Sverige för ”greken”, medan jag här i Grekland ofta får höra ”svensken”. Ibland kan denna dubbelhet vara svår. Man känner sig som en ”halv-version”, som om något alltid saknas på den ena eller andra sidan. När man bor under längre perioder i ett land uppstår luckor – ”svarta hål” – i hur livet utvecklas i det andra. Dessa luckor är svåra att fylla i efterhand. Numera har internet visserligen till viss del förändrat detta, men så var det inte förr.
När det gäller språken, talar jag båda flytande, i stort sett som modersmål, men ibland undrar jag: är jag verkligen tvåspråkig – eller dubbelt halvspråkig?
Samtidigt är det förstås en stor tillgång att ha vuxit upp i två helt olika kulturer. Det är en stor rikedom. Man förstår mycket lättare att det finns olika – men lika giltiga – sätt att se på saker och ting. Att varje mynt har två sidor.
Vad tycker du mest om i Grekland respektive Sverige? Och tvärtom – vad tycker du inte alls om i de två länderna?
De två sista frågorna är svåra. Jag skulle säga att jag älskar båda länderna, med deras negativa och positiva sidor. Jag betraktar dem båda som mina hemländer, och försöker undvika att jämföra dem, eftersom det rör sig om två helt olika kulturer och tankesätt.
Ibland brukar jag skämta och säga att Grekland är min biologiska mor, medan Sverige är min älskade styvmor.
Men helt spontant skulle jag säga att det jag tycker mest om i Grekland – förutom det fantastiska klimatet – är det liv och den livsenergi som genomsyrar allt. Jag fascineras särskilt av den otroliga kulturella väv som växt fram under tusentals år. Alla dessa historiska lager, från den arkaiska och klassiska tiden till modern tid, har skapat en unik sammansmältning. Det är kanske det som – trots det negativa – ger Grekland dess oemotståndliga charm. Och detta speglas överallt, i språket, musiken, maten, mentaliteten och i mycket annat.
I Sverige beundrar jag de moderna infrastrukturerna, välfärdssystemet, arbetsrätten och den trygghet man känner som medborgare. Jag dras också till den vidsträckta och storslagna nordiska naturen – så färgsprakande och livlig på sommaren, så dyster och mörk på vintern. Vi får inte heller glömma den överväldigande grönskan överallt. En grekisk väninna som hälsade på mig sa något talande: ”Det är inte Stockholm som har grönt – det är det gröna som har Stockholm!”
När det gäller Greklands negativa sidor känner vi alla till dem ganska väl. Till stor del är det just motsatserna till det jag nyss sa att jag beundrar i det svenska samhället.
När det gäller Sveriges negativa sidor är det som charmar mig allra minst, utan tvekan, klimatet. Inte så mycket kylan i sig – i Stockholm har vi ofta minus 12–18 grader på vintern – utan mer det ständiga mörkret. Tre-fyra månader varje år. Det har jag aldrig riktigt kunnat vänja mig vid. Varje höst faller det tungt över själen.
Diverse infomration
Läs originalartikeln på grekiska →
Kort biografi av Georgios Xyftilishär →
Bilderna i inlägget är hämtade från olika artiklar på vår blogg. Du kan själv fritt bläddra bland dem här:
→ https://greekexpedition.com/sv/blogen/
På omslagsbilden Georgios samtalar med den grekiska regissören Periklis Hoursoglou. Läs mer om regissörens besök i Stockholm här →