Natten 30-31 maj 1941 klättrade två unga greker, Manolis Glezos och Lakis Santas, upp på Akropolis och tog ner den nazistiska flaggan. Det var ett modigt och viktigt symboliskt slag mot den mäktiga ockupationsmakten. Hjältedådet kom att bli början på den stora grekiska motståndskampen emot tyskarna. Aktionen höjde grekernas moral och fick dem att tro på att det faktiskt fanns sätt att utmana övermakten.
En månad tidigare, den 28 april 1941, hade inte bara Grekland utan hela mänskligheten förödmjukats när hakkorsflaggan hissades på Akropolis – symbolen för demokrati och västerländsk civilisation. Aten hade kapitulerat och Wehrmachts trupper marscherade stolt in i de historiska kvarteren.
Foto: Bundesarchiv, Bild 101I-164-0389-23A / Theodor Scheerer / CC-BY-SA 3.0, CC BY-SA 3.0 de, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=5476326
Bedriften faller i skugga
De två unga männen gjorde sin handling känd genom oberoende parallella uttalanden 1945. Men under de svåra årtiondena som följde, med inbördeskrig, förföljelser, militärdiktatur mm, föll den hjältemodiga bedriften i skugga.
Först år 1982 fick aktionen publicitet igen när Glezos och Santas blev intervjuade i ett känt och populärt TV-program om hur det gick till när de tog ned flaggan. Programledare var den i Grekland välkände journalisten Freddy Germanos och det är denna legendariska intervju (på grekiska) som de flesta källor refererar till i samband med hjältedådet.
Akropolis hemliga kryptor
När de två 19-åriga studenterna gick omkring i Atens gator och såg svastikan vaja över den heliga klippan, bestämde de sig för att agera. Den djärva planen började ta form i deras huvuden. Men de insåg snabbt att en noggrann förberedelse var nödvändig innan de kunde sätta sin plan i verket.
Glezos och Santas började genast studera kartor och litteratur om den heliga klippan på Nationalbiblioteket. I den Stora Grekiska Encyklopedin läste de om de många tunnlar och grottor som fanns under den antika klippan. De insåg att deras enda väg förbi de tyska vakterna var genom en av dessa dolda ingångar. Efter ingående studier av terrängen beslutade de sig för en särskild krypta som skulle bli deras väg upp den ödesdigra natten.
Den exakta grottöppningen som Glezos och Santas använde för att ta sig upp på klippan har varit något oklar genom åren. De refererade själva till den som Σπήλαιο της Αγραύλου/Agravlou-grottan. Men flera lokala namn har förändrats sedan 1941 och deras egna minnen har också varit något tvetydiga vid olika tillfällen.
Genom att studera deras vittnesmål och uttalanden har dock arkeologer på senare år börjat identifiera ingången som Mykenska Källan (Mycenaean Fountain), på klippans norra sida, en öppning som är känd sedan antiken. Bland annat har Manolis Korres, professor emeritus vid Greklands Tekniska Högskola och ordförande i Akropolis bevarandekommitté, uttalat sig till förmån för denna teori. Utan att helt avfärda hjältarnas egna benämningar framstår alltså Mykenska Källan som den mest sannolika platsen varifrån den modiga aktionen inleddes.
Planen verkställs
Den 30 maj 1941 hörde Glezos och Santas i radion att även Kreta hade fallit i tyskarnas händer. Detta blev upptakten för dem att sätta sin djärva plan i verket.
Samma midnatt tog de sig upp på klippan för att försöka ta ner den 4×2 meter stora nazistflaggan. Efter tre ansträngande försök lyckades de slutligen få ner den. De klippte av en bit runt hakkorset som minne och slängde resten av flaggan i en närliggande torrbrunn.
Det var först nästa morgon som den tyska garnisonen upptäckte att deras flagga saknades i masten på Akropolis. Endast den grekiska flaggan vajade där. Nazisterna reagerade med hårdhet efter att deras flagga tagits ner. Vaktstyrkornas kommendant utfärdade omgående en skarp kommuniké:
”…Natten mellan den 30 och 31 maj skändades den tyska krigsflaggan som vajade på Akropolis av okända gärningsmän. Stränga förhör inleds. De skyldiga och deras medbrottslingar kommer att bestraffas med döden…”
Glezos och Santas dömdes genast till döden i sin frånvaro. Som bestraffning för att inte ha vakat över platsen ordentligt avrättades den egna tyska vaktstyrkan på Akropolis. De lokala grekiska polischeferna i närområdet avskedades också omgående från sina tjänster.
Att tyskarna själva annonserade ut nedrivningen av flaggan gjorde att hjältedådet genast blev känt över hela Grekland. Handllingen fick till och med stor internationell uppmärksamhet. Enligt encyklopedin Larousse Britannica, ledde det till att den franske presidenten general de Gaulle beskrev Manolis Glezos som ”Europas första partisan”.
De anonyma hjältarna
Den djärva aktionen att riva ner Nazitysklands flagga fick därmed ett enormt symbolvärde.
För nazisterna var förödmjukelsen stor att se sin flagga borttagen från en av världskulturernas viktigaste platser. Deras hårda repressalier visade aktionens betydelse. Även internationellt uppmärksammades händelsen som en betydande motståndshandling.
För det grekiska folket, vars vilja till motstånd mot ockupationsmakten nu hade fått nytt liv, blev aktionen en strålande ljusglimt i mörkret. De två unga studenternas civilkurage har stått som en inspirationskälla även för senare grekiska generationers kamp för frihet och demokrati.
Som Manolis Glezos själv ofta framhållit, bör denna aktion främst tillägnas alla de anonyma hjältar, uppemot 120 000, som dog, blev avrättade eller stupade under motståndet mot nazisterna. I de flesta grekiska familjer finns minnet av åtminstone en sådan anonym förlorad medlem som offrade sitt liv för hemlandet.
Källor:
https://www.liberal.gr/apopsi/apo-edo-anebikan-stin-akropoli-oi-glezos-santas
Freddy Germanos TV-program 1982
Wikipedia