Grekiska gudar spelar som bekant en central roll i den antika mytologin. När vi talar om mytologi menar vi den mångfacetterade helheten av myter, legender och traditioner från antikens Grekland. Dessa myter berättar om fruktansvärda strider, där hela berg och öar rycks upp och kastas mot fiender. De talar om gnistrande palats och skrämmande mörka fängelser, gudar av bländande skönhet och monster med skräckinjagande utseende. De omfattar kärlekshistorier fyllda av poesi, våldsamma passioner, fängslande äventyr och skrämmande hämndaktioner.
Mytologin utvecklades långsamt genom årtusendena, och varje berättelse har ofta flera versioner. Sammantaget beräknas den grekiska mytologin omfatta över 30 000 gudomligheter, hjältar och andra mytologiska figurer. Med en sådan enorm mångfald kan ämnet lätt kännas överväldigande. Denna artikelserie om grekiska gudar syftar därför till att ge en överskådlig bild av den grekiska gudavärlden och dess mest centrala gestalter.
De tolv olympiska gudarna
När vi hör orden ”grekiska gudar” är det oftast de olympiska gudarna som först kommer i tankarna. Det är de mäktigaste gudarna i mytologin och kallas olympiska eftersom de enligt traditionen var bosatta på berget Olympos.
Rekommenderas: En vacker och innehållsrik bok med 26 berättelser från den grekiska mytologin. Lär känna gudar, hjältar och andra märkliga varelser genom spännande texter och fantastiska illustrationer. Ta en titt på boken här >>
Enligt de flesta källorna anses dessa tolv vara: Zeus, Hera, Poseidon, Demeter, Athena, Aris, Afrodite, Apollon, Artemis, Hefaistos, Hestia och Hermes. I vissa skrifter uppges guden Dionysos att vara en av de tolv, istället för gudinnan Hestia. Ytterligare en av de mäktigaste och viktigaste gudarna var Hades, som dock inte räknades till de olympiska eftersom han inte hade Olympos som sin hemvist. Hades var dödens gud och underjordens härskare.
Klicka här för en översiktlig tabell med de största och mäktigaste grekiska gudarna och deras egenskaper.
Väggkonst för heminredning: Affischer med temat grekiska gudar och mytologi hittar du här>>
Kosmogoni
För att verkligen förstå de olympiska gudarnas plats i den grekiska mytologins stora pussel måste vi gå tillbaka till alltings början, till kosmogonin – kosmos uppkomst, enligt tidig antik grekisk tradition.
Gudarna födelse
Det första gudomliga paret i den grekiska mytologin var Uranos och Gaia. Deras förening skapade den första dynastin av gudar.
Händelserna som föregick skapelsen av Gaia och Uranos är inte helt tydliga. Den viktigaste och nästan enda källa som finns bevarad för denna första period i den grekiska mytologin är Theogonin, ett verk som skrevs av Hesiodos ca 700 f.Kr.
Hesiodos skrev att före allt annat fanns Χάος– Chaos eller Kaos. Inom Kaos fanns fröet till allt som senare skulle utgöra kosmos. Kaos födde ur sig självt Erebos – underjordens dunkel, Nyx – natten, samt Gaia – jorden. Gaia födde sedan Uranos – himlen, som täckte henne med sitt stjärnbeströdda valv. Denna son gjorde Gaia till sin make. Och därmed övergår mytologin till ”gudarnas era”.
Intressant är också det som Hesiodos berättar, att ur Kaos, tillsammans med Gaia, föddes även Eros – i sin ursprungliga skepnad. Eros framställs här som en princip av yttersta vikt och med obegränsad kraft, som existerade före gudarna och som ledde elementen till deras föreningar och sammansättningar.
Uranos och Gaia
Uranos och Gaia hade många barn som brukar kallas Ουρανίδες/Uranider. En kategori av Uranider är Titanerna. De är tolv till antalet, sex män och sex kvinnor. Några av titanerna som kommer att spela en viktig roll i de dramatiska händelser som följer är: Okeanos, Hyperion, Rhea, Metis, Iapetos och slutligen Kronos, som är den yngste av Uraniderna.
Barn till Uranos och Gaia var också de tre Cykloperna, människoätande jättar som bara hade ett öga i pannan. De var starka och skickliga, men själviska och arroganta.
Till Uraniderna räknas vanligen också Hekatoncheirerna – de hundrahänta. De var monstruösa jättar av ofattbar storlek, som som hade hundra oövervinnerliga armar och femtio huvuden växande från sina axlar.
Slutligen kallas ibland även Giganterna, för Uranider, men de föddes på ett annat sätt, som vi kommer att se nedan.
Uranos störtas
Uranos, som fruktade att hans barn en dag skulle störta honom från tronen, kastade sina avkomlingar ner i Tartaros, i jordens mörkaste innandöme. Gaia var otröstlig och beslöt att ta en grym hämnd. Hon tillverkade en stor skära av diamant med avsikt att stympa sin make, med hjälp av sina barn. Men ingen av Uraniderna vågade hjälpa henne i detta företag. Endast Kronos, den yngste av dem alla, gick med på att samarbeta med sin mor. Så en natt låg han på lur när fadern gick till sängs, och med skäran skar han av Uranos lem.
Från bloddropparna som spilldes föddes Giganterna, Erinyerna och Nymferna. Kronos kastade den avskurna lemmen i havets vågor. Havet behöll den hos sig under lång tid. En dag började skum att välla fram från lemmen, och ur skummet föddes en ny stor gudomlighet: Afrodite.
Kronos och Rhea
Kronos tog sin fars tron och gjorde en av sina Titan-systrar, Rhea, till hustru. Tillsammans fick de många barn: Hestia, Demeter, Hera, Hades, Poseidon och, senare, Zeus. Det fanns en profetia om att även Kronos skulle störtas från tronen av en av sina söner. Därför svalde Kronos sina barn omedelbart efter deras födelse.
Rhea stod inte ut med denna situation. När hon blev gravid igen, flydde hon till Kreta, födde Zeus, lämnade honom där och återvände till sin make. Hon låtsades föda och presenterade för Kronos en sten insvept i lindor. Kronos svalde den omedelbart, i tron att han ännu en gång hade besegrat ödet.
Zeus störtar sin far
De antika författarna berättar ytterst lite om hur Kronos störtades och på vilket sätt Zeus, när han växte upp, tog makten. Den mest accepterade versionen är den av Apollodoros från Aten, som säger att Zeus fick hjälp av Metis, dotter till Okeanos. Hon försåg Zeus med ett kräkmedel som de lyckades ge till Kronos, vilket fick honom att först kräkas upp stenen och sedan resten av sina barn.
Men efter att Zeus tagit makten, behövde han, som vi kommer att se, utkämpa fruktansvärda strider för att befästa sitt herravälde. De äldre gudomligheterna underkastade sig inte på en gång, och fruktansvärda konflikter började utspela sig.
Strider om den himmelska tronen
Titan-striden
När Zeus intog tronen började Titanerna kriga mot den nye kungen. Denna sammandrabbning är känd som Τιτανομαχία/Titan-striden, och varade i tio år. Zeus befriade de Hundrahänta och Cykloperna från Tartaros, vilket ledde till en episk kamp, som har beskrivits färgstarkt i både antik och samtida konst. Hesiodos själv beskriver hur jorden skakade, havets vågor dånade, och himlen klövs av blixtrar. Titan-striden slutade med Zeus triumf. De besegrade Titanerna fängslades slutligen i Tartaros, djupt i jordens innandöme.
Kampen emot Giganterna
Nästa utmaning kom från Giganterna som var födda ur Uranos blodsdroppar. Dessa monstruösa varelser hade stora skägg, långt hår och ben täckta av reptilfjäll. Striden utkämpades i Pallene, i västra Chalkidiki. Vid sin sida hade Zeus många av de grekiska gudarna och hjältarna, såsom Athena, Hera, Heracles och Poseidon. Zeus segrade genom att förstöra en ört som skulle ha gjort Giganterna odödliga.
Kampen mot Tyfon
Den sista och mest fruktansvärda fienden var Tyfon, ett monster med hundra drakhuvuden och ögon som slungade flammor. Hans huvud nådde upp till stjärnorna och kroppen var täckt med fjädrar. I den första striden besegrades Zeus av Tyfon. Men med hjälp av Hermes återhämtade han sig och gav sig åter in i striden. Den slutliga kampen skakade kosmos i dess grundvalar. Tyfon rev upp hela berg med sina enorma händer och slungade dem mot sin motståndare. Zeus svarade med regn av blixtar, från sin vagn dragen av bevingade hästar. Den hårda kampen slutade med att Zeus begravde Tyfon under Etna, på Sicilien, där han enligt traditionen fortfarande lever och spyr ut eld och lava.
Tyfon besegrades, men hans avkomma blev kvar i världen: Kerberos, Chimaira, Sfinxen, Lerneiska Hydran med flera. Dessa barn fick han genom sin förening med modern till alla monster, Echidna.
Grekisk mytologi: en resa genom Pantheon. Målarbok med 40 illustrationer och bakgrundsinformation. Väck figurerna till liv med dina färger!
Ett spännande målaräventyr med några av de mest kända figurerna från mytologin, som Zeus, Athena, Herkules, Afrodite och Pegasus!
Olympens gudar
Med Zeus etablerad som den främste härskaren bland grekiska gudar avslutas den första delen av vår resa genom den grekiska mytologin. Vi har följt gudarnas släktled från Kaos till Olympens grundande, en berättelse som vi sett till stor del bygger på Hesiodos verk Theogonin.
I seriens andra del kommer vi att fördjupa oss i den olympiska gudaskaran. Vi kommer att utforska de grekiska gudarnas roller, deras attribut och de myter som omger dem. Denna närmare granskning kommer ge oss en överskådlig bild och en mer nyanserad förståelse för den grekiska gudavärlden och dess betydelse.
När vi lämnar Theogonin – berättelsen om gudarnas födelse – bakom oss, öppnar sig ett nytt rikt landskap av mytologiska personligheter, legender och traditioner. Deras inflytande sträcker sig långt bortom Olympens gränser. Håll utkik på vår blogg för del 2 av serien Greksika gudar – en överskådlig bild>>
Här kan du – helt gratis – ansluta till Expeditionen för vårt nyhetsbrev och hålla dig ajour med nyheter och uppdateringar.
Tabell över de mäktigaste grekiska gudarna
Namn (svenska) | Namn (grekiska) | Egenskaper/attribut | Vanliga symboler | Släktskap |
---|---|---|---|---|
Zeus | Ζευς, Δίας | Gudars och människors konung och fader. Visdom, rättvisa, makt. Många kärleksaffärer med både gudinnor och dödliga kvinnor. | Blixt, åska, örn, ek, tjur, spira | Son till Kronos och Rhea. Make till Hera. |
Hera | Ήρα | Gudars och människornas drottning. Äktenskapets, kvinnornas, födelsens och familjens gudinna. Hon försökte ofta hämnas på Zeus älskarinnor och deras barn | Påfågel, gök och ko | Dotter till Kronos och Rhea. Maka till Zeus. |
Poseidon | Ποσειδώνας | Havets, vattnets, stormarnas, orkanernas, jordbävningarnas och hästarnas Gud. | Treudden, häst, delfin | Son till Kronos och Rhea. |
Demeter | Δήμητρα | Skördens, fruktbarhetens, jordbrukets, naturens och årstidernas gudinna. Hon styrde över sädeskorn och jordens fruktbarhet. | Vallmo, vete, fackla | Dotter till Kronos och Rhea. |
Hefaistos | Ήφαιστος | Den halte guden för smide, eld och hantverk. Känd för sin skicklighet, uppfinningsrikedom och arbete i smedjan. Ofta förknippad med vulkanisk aktivitet. | Hammare, eld, städ och tång | Son till Hera |
Hestia | Εστία | Gudinna för härden, hemmets eldstad och familjen. Hon är känd för sin oskuld, lojalitet, mildhet och stabilitet. | Härden, elden, enkel kruka. | Dotter till Kronos och Rhea. |
Athena | Αθηνά | Visdomens, hantverkets och krigföringens gudinna | Uggla, olivträd | Dotter till Zeus, född ur hans huvud i full rustning |
Apollon | Απόλλωνας | Representerar en mångfacetterad gudom som förenar intellektuella, konstnärliga och fysiska aspekter: solen, ljuset, profetior, filosofi, poesi, musik, konst, medicin mm | Lyra, båge, korp, svan | Son till Zeus och Leto, tvillingbror till Artemis |
Artemis | Άρτεμις | Gudinna över jakten, vildmarken, naturen, oskulden, månen, bågskytte och barnafödande | Båge och pil, måne, hjort, björnhona | Dotter till Zeus och Leto. Tvillingsyster till Apollon. |
Aris | Άρης | Krigsguden, representerar stridslust, mod och våld. Ares personifierar krigets brutala och kaotiska aspekter. Modig men ofta opålitlig och impulsiv. | Svärd, skölden, spjut, orm, hund, gam | Son till Zeus och Hera |
Afrodite | Αφροδίτη | Gudinna för kärlek, njutning, passion, fortplantning, fertilitet, skönhet och åtrå. Hon hade många otrohetsaffärer, speciellt med guden Aris | Duva, äpple, bi, svan, ros och snäcka | Född i havets skum ur Uranos lem. Maka till Hefaistos |
Hermes | Ερμής | Gudarnas budbärare. Beskyddare av handel, resor, kommunikation, diplomati, spel och även tjuvar, samt vägledare för de döda. Känd för sin snabbhet, listighet och förmåga att röra sig fritt mellan olika världar. | Kaducén, (stav med två ormar), bevingade sandaler, bevingad hatt, sköldpadda | Son till Zeus och nymfen Maia |
Dionysos | Διόνυσος, Βάκχος | Guden för vin, fest, extas och teater, vansinne och återuppståndelse. Han är känd för sin livsglädje, spontanitet och förmåga att bringa både glädje och kaos. Beskyddare för teaterkonsten. | Druvklase, vinranka, thyrsos (stav med en kotte på toppen), leopard | Son till Zeus, antingen född ur hans lår eller i förening med prinsessan Semele |
Hades | Άδης, Πλούτωνας | Guden för underjorden och de döda. Han är känd för sin stränghet, rättvisa och förvaltning av de dödas rike. | Bident (yvåuddig stav), osynlighetshjälm, hunden Kerberus | Son till Kronos och Rhea |
Romerska namn på de grekiska gudarna
När Rom expanderade över den antika hellenska världen, adopterade romarna de olympiska gudarna som de med tidens gång döpte om med egna namn. Detta kan skapa viss förvirring. Här följer därför en översiktlig tabell över de romerska motsvarigheterna till de grekiska namnen.
Namn (grekiska/latin) | Romerska namn |
---|---|
Ζευς, Δίας/Zeus | Jupiter |
Ήρα/Hera | Juno |
Ποσειδώνας/Poseidon | Neptunus |
Δήμητρα/Demeter | Ceres |
Ήφαιστος/Hefaistos | Vulcan |
Εστία/Hestia | Vesta |
Αθηνά/Athena | Minerva |
Απόλλων/Apollon | Apollo |
Άρτεμις/Artemis | Diana |
Άρης/Aris | Mars |
Αφροδίτη/Aphrodite | Venus |
Ερμής/Hermes | Mercurius |
Διόνυσος/Βάκχος/Dionysos | Bacchus |
Άδης/Πλούτωνας/Hades | Pluto |
Κρόνος/Kronos | Saturnus |
Källor
Artikelserien Grekiska gudar – en överskådlig bild är baserad på boken ”Ελληνική Μυθολογία/Grekisk Mytologi” av Andreas Georgiou, utgiven år 1960. Det var den första boken om grekisk mytologi skriven direkt på nygrekiska (dimotiki), som inte var en översättning från andra språk. Författarens hemsida når du här>> (på grekiska).
Övriga källor: Svenska, grekiska, engelska Wikipedia
OBS! Vi vill påminna att Expedition Grekland finansieras endast genom stöd av sina besökare. Närhelst du handlar via våra länkar hos Amazon, stödjer du oss ekonomiskt, utan extra kostnad för dig, så att vi kan fortsätta leverera kvalitativt innehåll. Mer om sponsrade länkar i vår integritetspolicy. Du kan också väja att aktivt stödja Expedition Grekland här >>
Vi uppskattar verkligen ditt stöd – det gör skillnad!