Kallikatzaroi är enligt grekisk folklore illvilliga varelser som under den grekiska julen kommer fram ur underjorden och ställer till det för människorna

Under vintersolståndet, när solens rörelse verkar avstanna, kryper de fram: de ondsinta, skadelystna, fula och busiga varelserna Kallikatzaroi – Καλικάτζαροι. De kan kanske liknas vid leprechauns, hämndlystna goblins, småfolk eller pysslingar i annan europeisk folklivstro.

I Grekland framställs Kallikatzaroi som hemska och skrämmande människoliknande varelser, ofta med starka djuriska drag. Många av dem har betar, svansar och getklövar till fötter. De är håriga, fula, smutsiga och illaluktande, oftast småväxta men ibland också stora som åsnor eller hästar.

Kallikatzaroi framställs också som extremt viga med slingrande kroppar och tentakelliknande lemmar. De har förmågan att nattetid krypa in i husen genom skorstenar, dörrar på glänt, små springor i väggar eller till och med genom nyckelhål.

Kallikatzaroi ställer till det för människorna

Väl inomhus ställer de till stort förtret. De krossar möbler och tar sönder husgeråd, de äter glupskt upp julmaten, de för oväsen, bullrar och skrålar, de skräms, lurar av barnen godis, urinerar i kokkärlen, rapar högljutt och släpper fjärtar över glas och tallrikar. I mörkret antastar de kvinnor, de stjäl människors röst och orsakar all sorts missöden och olyckor.

Kallikatzaroi har karaktäristiska namn som på grekiska språket låter kufiska, men också komiska, besynnerliga och bisarra. Malaganas, Triklopodis, Mandrakoukos, Magaras, Malaperdas, Planitaros, Katahanas, Vatrakoukos, Kolovelonis, Paganos heter några av dem.

Människorna försöker skydda sig emot Kallikatzaroi främst genom att utnyttja deras svagheter. Eftersom de är extremt ljusskygga ska man under jultiden inte låta elden i spisen och andra ljuskällor slockna. Eftersom de skyr religiösa (kristna) symboler ska man se till att teckna ett kors på dörrar, fönster och skorstenar. Man kan också använda speciella besvärjelser som skrämmer dem. Rökelser och helgat vatten håller de också på avstånd.

Dodekaimeron och Epifania – Jesu dop

Kallikatzaroi stannar ovan jord under hela Jultolften, Dodekaimeron/Δωδεκαήμερον, som i Grekland varar mellan Julafton (24 December) och Trettondagen (6 Januari).

Bokstavligen betyder Dodekaimeron ”de tolv-dagarna” och är en viktig period i traditionellt grekiskt julfirande. Begreppet finns också på svenska, Jultolften, även om det ytterst sällan nuförtiden används.

Den 6 Januari, då man i Grekland firar Jesu dop – Epifania , försvinner Kallikatzaroi tillbaka ner i underjorden. De återvänder då till sin huvudsakliga årliga syssla som är att försöka såga ned Världsträdet eller Världspelaren. Men då har solen redan återfått sin rörelse på himlavalvet och Världsträdet har hunnit växa sig stort igen. Kallikatzaroi  har därför ett omöjligt uppdrag som aldrig kan slutföras, det upprepas ständigt i cirklar, år efter år.

För att vara säkra på att alla Kallikatzaroi har flytt tillbaka till sina hålor brukar man i Grekland på Epifaniakvällen skjuta av små fyrverkerier eller smällare på tak och i skorstenar.

Motsvarigheten till de grekiska Kallikatzaroi finns även i andra Balkanländer. I Bulgarien nämns de som Karakondjul (Караконджул), i Serbien som Karakondžula (Караконџула) och som Kukudhi eller Karkanxholji i Albanien.

Epifaniadagen är en storhelg i Grekland då man firar Jesu dop i Jordanfloden och den Helige Andens uppenbarelse. Då helgar den grekisk-ortodoxa kyrkan vattnen i sjöar, floder och hav. Prästerna brukar sedan med basilika-kvistar stänka helgat vatten på de troende.

De kastar också ett träkors i vattnet som ungdomar hoppar i för att fånga. Den som först når fram och tar upp korset bär sedan med sig det till varje hushåll och får ta emot rika gåvor. De troende tar också hem helgat vatten från kyrkorna för att under året använda det i olika beskyddande syften.

Som vi nämner under våra guidade turer i det hemliga Aten, är Epifania också den enda dagen på året som Hadrians Vattenreservoir i Kolonaki, Aten öppnas för att kyrkan ska helga dess vatten.

Andra jul- och nyårstraditioner i Grekland

Vi har i denna artikel endast snuddat vid ytan på några av de otaliga grekiska traditionerna runt jul och nyår. Folklivsforskare har dokumenterat hundratals olika seder, sånger, danser och annat som varierar kraftigt beroende på var i Grekland man befinner sig.

Det finns stora olikheter på seder och bruk mellan till exempel Kykladerna och norra Thrace, Peloponnesos, Kreta eller grekiska Makedonien. Det kan till och med finnas skillnader mellan kustområden och inland inom samma landsdel. Det kan röra sig om särpräglade mattraditioner, speciella ceremonier, sånger och danser, eller andra seder som ter sig väldigt olika mellan öar och fastland, eller mellan bergsbygd och slättland.

Det grekiska julbordet

Den grekiska julen är fylld av mattraditioner som speglar landets rika historia och dess många lokala variationer. Julbordet dignar av olika sorters tilltugg och otaliga huvudrätter av lamm, fågel eller vilt. Varje region eller område har sina egna unika delikatesser och traditioner som gör julfirandet särskilt mångsidigt och rikt. Men ingen jul i Grekland är komplett utan de älskade klassiska julkakorna: melomakarona /μελομακάρονα och kourabiedes/ κουραμπιέδες.

Melomakarona är söta kakor dränkta i en aromatisk lag av honung, apelsin, konjak och kanel, toppade med hackade valnötter.
Kourabiedes är smöriga kakor, täckta med ett lager florsocker som påminner om vinterns snö.

Dessa två sorters kakor är oumbärliga under den grekiska julen och älskade för sina unika smaker. Trots att recepten varierar mellan familjer och regioner, har kakorna en självklar plats i det grekiska julfirandet. Samtidigt bär de på influenser från det bredare Östra Medelhavsområdet, där olika folk i århundraden har delat smaker och traditioner.

Enkla recept för båda kakorna kan du hitta på matklubben, en svensk receptsida och plattform där användare delar recept och diskuterar mat:
Melomakarona >>
Kourabiedes>>

Kalanda – Greklands traditionsrika julsånger

”Κάλαντα/Kalanda är traditionella sånger som vanligtvis sjungs av barn under högtider som jul, nyår och Epifania (6 januari). Namnet kalanda är ett arv av medeltida grekiska καλένδαι/calende som härstammar från det latinska calenda.

Barnen går från hus till hus och frågar artigt: ’Ska vi sjunga?’ innan de framför sångerna, ofta ackompanjerade av ett triangelformat rytminstrument eller andra enkla instrument. Efteråt får de en gåva, vanligtvis i form av godis, frukt eller en liten summa pengar.

Texterna och melodierna skiljer sig tydligt mellan olika regioner i Grekland. Lokala variationer speglar regionens unika kultur och traditioner, vilket gör Κάλαντα till en levande del av landets rika kulturella arv.

Det grekiska nyårets traditioner

Vi avslutar med några andra vanliga sedvänjor i samband med den nya året, vilka förekommer över hela landet:

• Höger fot först. När man för första gången på året stiger in i ett hus bör man göra det med höger fot. På detta sätt tillför man lycka och tur till huset och till de som bor där, för hela det kommande året.
• Den av alla efterlängtade kakan Βασιλόπιτα/Vasilopitta, vari ett mynt göms innan den bakas. Den som får kakbiten med myntet kommer att ha lyckan och turen med sig under hela det nya året.
• Att krossa ett granatäpple framför dörren. Ju fler kärnor som sprids desto mer tur får huset under det nya året. Granatäpplet har sedan antiken varit en symbol för lycka och överflöd.

Har du bevittnat någon speciell ritual, maträtt eller annan sedvänja under juletider i Grekland? Vi skulle verkligen uppskatta om du delade med dig av dina upplevelser i kommentarsfältet nedan!

Mer om Kallikatzaroi i folklore och tradition

• Kallikantzaroi: The Christmas Goblins of Greece på DAIMONOLOGIA: En artikel som diskuterar Kallikantzaroi och deras plats i grekisk jultradition
• Kallikantzaros på Mythical Encyclopedia: En sammanfattning av Kallikantzaros och deras betydelse i grekisk mytologi
• Greek Christmas Trolls: Kallikantzaroi på sajten Helinika: En artikel som utforskar Kallikantzaroi och deras roll i grekisk folklore

Bilder from Wikipedia under the Creative Commons Public Domain

Relaterad artikel: Nyårshälsning från Expedition Grekland

Antikythera-mekanismen är ett av de märkligaste föremål som någonsin bärgats ur havets djup. Den påträffades år 1901 av svampdykare vid ön Antikythera, bland resterna av ett antikt handelsfartyg fyllt med bronsstatyer, glas och keramik.

Det som först såg ut som en förvittrad metallklump visade sig innehålla kugghjul – något ingen förväntade sig från antiken. Fyndet skulle snart komma att förändra hela vår bild av den antika grekiska ingenjörskonsten.

En dator från antiken

Efter årtionden av forskning står det klart att Antikythera-mekanismen inte var någon prydnad, utan en astronomisk räknemaskin – i praktiken världens första analoga dator, konstruerad ca år 50 f.Kr. Med begreppet avses en apparat som utför beräkningar mekaniskt genom kugghjul, snarare än med digitala siffror och kod. Mekanismen kunde visa solens och månens rörelser, förutsäga förmörkelser och till och med hålla reda på de olympiska spelens cykler.

Att något så avancerat konstruerades mer än två tusen år före vår tids maskiner är svårt att föreställa sig. Det mekaniska drivverket var noggrant utformat för att efterlikna de himmelska kropparnas rytm, med en precision som antyder både vetenskaplig och konstnärlig överlägsenhet.

På framsidan fanns urtavlor med visare som rörde sig i olika hastigheter, medan baksidan rymde komplexa skalor och inskriptioner som hjälpte användaren att tyda rörelserna i himlen. Den var lika mycket en modell av kosmos som ett instrument för att mäta det – ett föremål som på en gång förenade teknik, filosofi och tro på ordning i universum.

Spåren efter mästarna bakom verket

Sedan fyndet bärgades har forskare försökt förstå vem som byggde mekanismen. Var det ett verk av Arkimedes eller hans lärjungar? Tillverkades den på Rhodos, där astronomerna Hipparcos och Poseidonios verkade?

Genom röntgenundersökningar har man identifierat ett trettiotal kugghjul och grekiska inskriptioner som fungerar som en manual – något helt unikt i antikens värld.

Inskriptionerna tyder på att skaparna inte bara var skickliga hantverkare, utan också djupt förtrogna med astronomins mest avancerade teorier. Några forskare tror att mekanismen var avsedd som ett undervisningsverktyg, en slags bärbar modell av kosmos som visade hur himlen rörde sig.

Andra menar att den byggdes för en rik beskyddare, kanske en kung eller sjöbefälhavare som ville kunna planera resor och religiösa högtider efter stjärnorna. Oavsett syftet vittnar den om ett samarbete mellan vetenskap, konst och filosofi – ett möte där tanke blev till mekanik.

Att väcka Antikythera-mekanismen till liv

Under de senaste decennierna har forskargrupper starkt fördjupat vår förståelse av Antikythera‑mekanismen, inte bara genom att studera fragmenten, utan genom att bygga modeller som visar hur den kunde ha sett ut och fungerat.

Ett flertal fysiska och digitala rekonstruktioner har publicerats, där en viktig milstolpe kom 2021 när forskare vid University College London presenterade en modell som överensstämmer med både de matematiska och mekaniska bevisen från originalet.

Rekonstruktionerna visar hur kugghjulssystemet och de urtavlor som finns kvar kunde ha suttit ihop. Modellerna visade till exempel solens och månens rörelser, och även planeterna, i en mekanik som matchar inskriptionerna i originalet.

Vissa modeller bygger på detaljer som över trettio kugghjul, som korroderats och delvis gått förlorade men har kunnat rekonstrueras tack vare röntgentomografi och avancerade bildanalyser.

Trots framstegen finns olösta frågor kvar – till exempel exakt hur alla visare, skivor och skalor samverkade, och om mekanismen visade även planeternas förflyttningar fullt ut eller om vissa delar saknas. De olika rekonstruktionerna visar på både likheter och skillnader i hur forskarna tolkar de bevarade fragmenten och texten omkring dem. Dessa modeller fungerar alltså som viktig vägledning – men också som tydliga påminnelser om att inte anta mer än vi bevisligen vet.

Har du gått förbi den utan att veta?

Många som besökt Akeologiska museet i Aten har troligen passerat Antikythera-mekanismen utan att stanna upp. I sin glasmonter ser de små korroderade bronsfragmenten kanske inte särskilt märkvärdiga ut – gröna, sönderfrätta, till synes tysta.

Runt omkring i salarna glimmar guld, marmor och mosaik, medan detta lilla föremål ligger där som om det nästan glömts bort. Men just dessa bitar av metall är något helt annat: resterna av världens första dator, skapad för mer än två tusen år sedan, när vi trodde att antiken bara behärskade enkla verktyg.

Om man står där en stund till börjar man ana storheten. De små kugghjulen, de nästan utplånade grekiska inskriptionerna – de berättar om en tid då tanke, hantverk och kosmologi flöt samman. Nästa gång du går genom museets salar, låt blicken vila på den lilla artefakten. Tänk på händerna som slipade dessa kuggar, på ögonen som följde stjärnorna – och på allt mekanismen döljer som vi ännu inte förstår.

En tidlös gåta från havets djup

Endast en tredjedel av den ursprungliga mekanismen finns bevarad. Ändå har forskare i mer än hundra år försökt återskapa dess fulla konstruktion genom modeller och digitala rekonstruktioner. Ingen vet om fler exemplar fanns, eller om den var ett ensamt mästerverk som gick under med sitt skepp. Än idag fortsätter undervattensutgrävningarna vid Antikytheras kust att avslöja nya fragment och ledtrådar, som om havet långsamt vill berätta resten av historien.

Men i sin tystnad påminner Antikythera-mekanismen oss om något tidlöst: människans vilja att förstå himlen, och att bygga verktyg som kan läsa av kosmos. Flera forskare har till och med kallat Antikythera-mekanismen ett av antikens verkliga underverk – ett mästerverk av förlorad kunskap, lika gåtfullt som de största monumenten på land.

Antikythera-mekanismen – i korthet

• Upptäckt: 1901 av svampdykare i ett antikt skeppsvrak vid Antikythera, daterat till 100-talet f.Kr.
• Datering: ca 150–100 f.Kr.
• Material: Brons och trä (mekanism och hölje)
• Beståndsdelar: Minst 30 kugghjul, visare, urtavlor och grekiska inskriptioner
• Funktion: Mekanisk beräkning av solens, månens och planeternas rörelser; förutsägelse av förmörkelser; kalender för bl.a. de olympiska spelen
• Mått: Cirka 33 × 17 × 9 cm
• Förvaras: Nationella Arkeologiska Museet i Aten
• Betydelse: Världens äldsta kända analoga dator – ett enastående exempel på hellenistisk vetenskap och ingenjörskonst
• Forskning: Undersökt sedan 1902; moderna röntgen- och 3D-skanningar (UCL 2021) har avslöjat nya detaljer om kugghjulens funktion

Källor

• Greek Wikipedia – Μηχανισμός των Αντικυθήρων
• UCL Antikythera Research Project
• Nature (2021): Decoding the ancient Greek astronomical calculator
• LIFO.gr – Η συναρπαστική ιστορία του ναυαγίου των Αντικυθήρων
• UCL Discovery – Research Paper PDF
• National Archeological Museum of Greece

Relaterade artiklar

Flera artiklar om antika Grekland i motsvarande kategori på vår blogg>>

Som utlovats i vårt inlägg om intressanta grekiska fakta, följer här en mer detaljerad beskrivning av de platser som utnämnts till världsarv i Grekland. Av de totalt 19 platserna är 16 av rent kulturellt värde. De återstående tre platserna, Meteora och Athosberget, och Zagoria har utnämnts tack vare sin betydelse för både kultur och miljö.

Ge dig in i landets rika historia och fascinerande natur genom att bekanta dig med några av dessa betydelsefulla platser. Klicka på länkarna i tabellen nedan för att utforska UNESCOs sidor om varje världsarv i Grekland.

Världsarv i Grekland 1 – 6

Namn	Bild	Plats	Årtal för utnämning	Beskrivning
Akropolis, Aten		Aten	1987	En välkänd fornlämning som inkluderar Parthenon-templet och andra antika byggnader i hjärtat av Aten.
Det arkeologiska området i Delfi		Delfi	1987	En antik helgedom och orakel tillägnade guden Apollon. Delfi ansågs vara världens nav i den antika tron.
Apollon Epikurius templet i Bassae		Messenien, sydvästra Peloponnesos	1986	Ett välbevarat doriskt tempel tillägnat Apollon, känt för sin harmoniska arkitektur och magnifika utsikt över dalen.
Rhodos medeltida staden		Rhodos	1988	En imponerande medeltida stad med befästningar, palats och smala gränder.
Klosterkomplexet i Meteora		Thessalien, centrala Grekland	1988	En samling av ortodoxa kloster byggda på de spektakulära, vertikala klippformationerna som reser sig flera hundra meter över marken.
Athosberget		Chalkidiki-halvön, norra Grekland	1988	En bergsregion som anses helig, med en ortodox, strikt manlig, klosterrepublik, vilken åtnjuter hög grad av autonomi sen 1000-talet e.Kr.

Världsarv i Grekland 7 – 12

Namn	Bild	Plats	Årtal för utnämning	Beskrivning
Paleokristna och bysantiska monument i Thessaloniki		Thessaloniki	1988	En samling av tidiga kristna och bysantinska monument, inklusive kyrkor och basilikor, som vittnar om regionens historiska betydelse.
Asklepios helgedom i Epidaurus		Epidaurus, nordöstra Peloponnesos	1988	En välbevarad helgedom, med den berömda amfiteatern och tempel tillägnade Asklepios, den antika grekiska guden för helande och medicin.
Det historiska Chora, St Johannesklostret och Apokalypsgrottan på Patmos		Patmos, norra Dodekaneiska öarna	1999	En viktig religiös plats, som inkluderar klostret St. Johannes och Apokalypsgrottan, där Aposteln Johannes anses ha skrivit Uppenbarelseboken.
Arkeologiska området i Olympia		Olympia, centrala Peloponnesos	1989	Platsen för de antika olympiska spelen med en monumental samling av grekisk arkitektur och skulptur.
Ön Delos		Delos, Kykladerna	1990	En betydelsefull ö, högaktad redan i förhistorisk mytologi, med välbevarade arkeologiska lämningar och tempel.
Klostren Daphni, Hosios Loukas och Nea Moni of Chios		I Aten, Fokida – nära Delfi och ön Chios	1990	Tre bysantinska kloster med unik arkitektur och mosaikarbeten som representerar den bysantinska erans konstnärliga färdighet.

Världsarv i Grekland 13 – 19

Namn	Bild	Plats	Årtal för utnämning	Beskrivning
Pythagoreion och Heraion på Samos		Samos, nordegeiska öarna	1992	Fornlämningar av en viktig antik stad av hög kulturell och religiös betydelse, med en imponerande helgedom tillägnad gudinnan Hera.
Arkeologiska området i Aigai (nuvarande Vergina)		Vergina, grekiska Makedonien	1996	Platsen för de antika kungliga gravarna i Makedonien, där man har funnit imponerande gravskatter och artefakter.
Arkeologiska området Mykene och Tiryns		Mycenae, Tiryns, Peloponnesos	1999	Två betydelsefulla städer från den mykenska perioden, som visar på den äldre antika grekiska civilisationens storhetstid och arkitektur.
Gamla staden på Korfu		Korfu, Joniska öarna	2007	En välbevarad venetiansk stadskärna som bär spår av flera olika historiska kulturer och varierande arkitekturstilar.
Arkeologiska området Filippi		Filippi, nordöstra Grekland	2016	En antik stad med imponerande arkeologiska lämningar av stor historisk betydelse. Platsen där slaget vid Filippi utkämpades .
Arkeologiska området Mystras		Nära Sparta, Peloponnesos	1989	Staden Mystras utvecklades runt fästningen som byggdes år 1249 på sluttningarna av berget Taygetos. Staden upplevde en stor blomstring under den senare bysantinska tiden och erövrades av både ottomaner och venetianer.
Zagoris kulturella landskap		Regionen Epirus, norra Grekland	2023	Ett avlägset landskap i nordvästra Grekland med små stenbyar, Zagorochoria, heliga skogar och ett nätverk av stenvalvsbroar, stenbelagda stigar och uthuggna trappor som förbinder byarna i Vikos- och Voïdomatisflodens dalgång.

Källor: UNESCO, Wikipedia
Foton: Wikimedia Commons license,
Flera av illustrationerna till detta inlägg skapades med AI-modellen Stable Diffusion

För den som inte läst originalartikeln återges nedan huvudinnehållet från reportaget och intervjun på svenska. Bilderna i inlägget är hämtade från olika artiklar på vår blogg. Du kan själv fritt bläddra bland dem här:
→ https://greekexpedition.com/sv/blogen/

Ur Parapolitika, av kulturskibenten Marianthi Kounia:

Plattformen som lyfter fram det outforskade Grekland för en global publik

Greek Expedition är ett oberoende, tvåspråkigt kulturprojekt som undersöker Grekland ur ovanliga vinklar. Webbplatsen är baserad i Sverige, och utgör en digital diamant som lyfter fram landet för en global publik.

Plattformen grundades av Georgios Xyftilis, och uppmärksammar det som sällan får utrymme i vanliga turistguider: från historiska ritualer, arkitektur och musik till samtida kulturfenomen, natur, språk, gastronomi och personliga samtal med forskare, konstnärer och hantverkare – men också med lokala aktörer som arbetar för att bevara sina traditioner.

Texterna är skrivna direkt utifrån fältarbete och vardagliga iakttagelser. I centrum står fördjupning, nyfikenhet och respekt för landets komplexitet.

Innehållet rör sig ledigt mellan:

• Ekologiska landskap, miljöarbete och naturberättelser
• Modern och äldre grekisk historia
• Grekiska språket och dess nyanser
• Musik, film och andra konstformer
• Folkliga högtider och rituella praktiker
• Arkitektur, hantverk och samtida uttryck

”Grekonauter” följer troget Expeditionen

Plattformen har på kort tid nått en hängiven stor läsekrets i Sverige – de så kallade “Grekonauterna” – men den engelska versionen har också väckt ett växande internationellt intresse. På så vis bidrar Expeditionen till att forma en rikare och mer meningsfull bild av Grekland internationellt – en bild som bygger på kulturell mångfald och mänsklig erfarenhet.

Plattformen har även visat sig tilltala unga greker i diasporan, en publik som söker nya, djupare sätt att återknyta till sitt kulturarv.

Greek Expedition är en levande plattform som ständigt växer och expanderar. Den fortsätter att utforska Grekland från oväntade håll – på okända stigar, spännande möten och annorlunda berättelser som öppnar för nya sätt att uppleva, förstå och förundras över detta mångfacetterade land.

Greek Expedition är öppen och fri för alla som vill följa med på dessa upptäcktsfärder.

Intervju med grundaren Georgios Xyftilis

I dag berättar Georgios för Parapolitika om sitt beslut att skapa Greek Expedition, om sin vision – och om hur det är att leva mellan två länder.

Hur kom du fram till beslutet att skapa en webbplats som lyfter fram Grekland?

Jag har alltid följt hur Grekland skildras i svenska medier och på relaterade sociala plattformar. Det mesta kändes ganska ytligt – ofta stereotypt: souvlaki och ouzo mot en bakgrund av vackra solnedgångar, eller med Akropolis i förgrunden. Diskussionerna i olika forum låg ofta på samma nivå. Det var samma bild jag mötte i de flesta vanliga turistguider. Men för mig betyder Grekland något mycket mer än bara sommarbad och nöjen. Något oändligt rikare och djupare.

Jag tänkte att det var dags att skapa ett utrymme som kunde spegla just det – en plattform som visar ett mer autentiskt, mångfacetterat Grekland. Jag upplevde att det fanns ett behov av nya sätt att presentera landet – mer upplevelsebaserade, med respekt för dess kulturarv och för människorna som lever här. Greek Expedition blev mitt svar på det.

Jag gjorde en liten marknadsundersökning och såg att det fanns stort intresse för en sådan plattform bland svenskar som ofta reser hit och älskar landet.

Jag kände också att jag själv var rätt person att förverkliga detta. Jag känner båda länderna väl, har bott, studerat och arbetat långa perioder i både Sverige och Grekland. Dessutom har jag yrkeserfarenhet som webbutvecklare, journalist, översättare och videoredigerare – allt sådant som hjälpte mig att bygga upp och driva en sådan här plattform. Och det är precis vad jag har gjort de senaste två åren – i stort sett helt på egen hand, med lite hjälp från några vänner.

Vad är din vision med denna plattform?

Nu när plattformen har etablerats och fungerar framgångsrikt, vill jag börja utvidga den. Först och främst vill jag lägga till fler språk från länder där människor älskar Grekland, och som du säkert vet, är dessa inte få. I det närmaste planerar jag en testversion på tyska.

Sedan skulle jag vilja bredda plattformen genom att samarbeta med andra skapande personer – grekiska eller utländska – som delar samma passion och värderingar som jag. Det skulle kanske också innebära att uttrycksformerna och sättet vi presenterar våra teman på utvecklas vidare. Jag skulle vilja att plattformen utvecklas med mer utrymme för interaktiv multimedia – inte bara texter och bilder, utan också med ljud, video och andra moderna teknologiska verktyg. En plats där besökaren inte bara läser, utan verkligen upplever riktiga upptäcktsfärder.

Men just nu är frågan om samarbete det viktigaste – eftersom jag ensam inte har möjlighet att täcka alla de ämnen jag verkligen skulle vilja lyfta fram.

Hur känns det när du på plats i Grekland talar med vanliga lokala människor som försöker hålla sina traditioner vid liv? Vad vill du lära dig av dem?

Jag blir glad när jag märker att allt fler – särskilt unga människor – börjar intressera sig för sina traditioner och ser det värde som finns i dem. De respekterar sitt kulturarv, lär sig hantverk och konster av de äldre och försöker på ett mer organiserat sätt bevara, sprida och till och med utveckla dessa vidare. Det uppskattar jag speciellt, eftersom jag upplever att massturismen tenderar att platta till och sudda ut allt som är äkta.

Jag vill ta reda på allt om deras arbete – vilka traditioner som finns på deras ort, deras bakgrund och historia, och jag vill också träffa de få äldre som fortfarande utövar de gamla hantverken. Jag frågar alltid om de lokala föreningarna och kooperativen, deras verksamhet och planerade evenemang. Vi samtalar även om hur de bäst kan synliggöras internationellt – i hopp om att en annan typ av turism ska växa fram, en alternativ turism som värdesätter och respekterar det genuina Grekland.

Vilka ämnen ligger dig varmast om hjärtat och engagerar dig mest?

Jag är särskilt intresserad av kulturfrågor, folklore, historia och konst – framför allt musik, eftersom jag själv har spelat traditionell grekisk musik i många år. Jag älskar också att resa och upptäcka nya platser och mindre kända sevärdheter. Ett stort intresse är även det som ibland kallas “urbanologi”, alltså att utforska dolda sidor och hemligheter i större städer.

Jag uppskattar också samtal – gärna spontana – med vanliga människor, eftersom var och en bär på en fascinerande livsberättelse.

Slutligen har jag en stark förkärlek för moderna medier. Jag tar alltid till mig ny teknik och brukar snabbt lära mig använda moderna verktyg. I Sverige arbetade jag i många år med ungdomar och media – bland annat drev vi tillsammans en lokal tv-kanal som sände i Stockholms kommun, med stor framgång.

Hur är det att leva mellan två länder, två hemländer, två kulturer?

Typiskt nog kallar de mig i Sverige för ”greken”, medan jag här i Grekland ofta får höra ”svensken”. Ibland kan denna dubbelhet vara svår. Man känner sig som en ”halv-version”, som om något alltid saknas på den ena eller andra sidan. När man bor under längre perioder i ett land uppstår luckor – ”svarta hål” – i hur livet utvecklas i det andra. Dessa luckor är svåra att fylla i efterhand. Numera har internet visserligen till viss del förändrat detta, men så var det inte förr.

När det gäller språken, talar jag båda flytande, i stort sett som modersmål, men ibland undrar jag: är jag verkligen tvåspråkig – eller dubbelt halvspråkig?

Samtidigt är det förstås en stor tillgång att ha vuxit upp i två helt olika kulturer. Det är en stor rikedom. Man förstår mycket lättare att det finns olika – men lika giltiga – sätt att se på saker och ting. Att varje mynt har två sidor.

Vad tycker du mest om i Grekland respektive Sverige? Och tvärtom – vad tycker du inte alls om i de två länderna?

De två sista frågorna är svåra. Jag skulle säga att jag älskar båda länderna, med deras negativa och positiva sidor. Jag betraktar dem båda som mina hemländer, och försöker undvika att jämföra dem, eftersom det rör sig om två helt olika kulturer och tankesätt.

Ibland brukar jag skämta och säga att Grekland är min biologiska mor, medan Sverige är min älskade styvmor.

Men helt spontant skulle jag säga att det jag tycker mest om i Grekland – förutom det fantastiska klimatet – är det liv och den livsenergi som genomsyrar allt. Jag fascineras särskilt av den otroliga kulturella väv som växt fram under tusentals år. Alla dessa historiska lager, från den arkaiska och klassiska tiden till modern tid, har skapat en unik sammansmältning. Det är kanske det som – trots det negativa – ger Grekland dess oemotståndliga charm. Och detta speglas överallt, i språket, musiken, maten, mentaliteten och i mycket annat.

I Sverige beundrar jag de moderna infrastrukturerna, välfärdssystemet, arbetsrätten och den trygghet man känner som medborgare. Jag dras också till den vidsträckta och storslagna nordiska naturen – så färgsprakande och livlig på sommaren, så dyster och mörk på vintern. Vi får inte heller glömma den överväldigande grönskan överallt. En grekisk väninna som hälsade på mig sa något talande: ”Det är inte Stockholm som har grönt – det är det gröna som har Stockholm!”

När det gäller Greklands negativa sidor känner vi alla till dem ganska väl. Till stor del är det just motsatserna till det jag nyss sa att jag beundrar i det svenska samhället.

När det gäller Sveriges negativa sidor är det som charmar mig allra minst, utan tvekan, klimatet. Inte så mycket kylan i sig – i Stockholm har vi ofta minus 12–18 grader på vintern – utan mer det ständiga mörkret. Tre-fyra månader varje år. Det har jag aldrig riktigt kunnat vänja mig vid. Varje höst faller det tungt över själen.

Diverse infomration

Läs originalartikeln på grekiska →

Kort biografi av Georgios Xyftilishär →

Bilderna i inlägget är hämtade från olika artiklar på vår blogg. Du kan själv fritt bläddra bland dem här:
→ https://greekexpedition.com/sv/blogen/

På omslagsbilden Georgios samtalar med den grekiska regissören Periklis Hoursoglou. Läs mer om regissörens besök i Stockholm här →

Under denna tid tycks solens rörelse stanna upp, världen fylls av mystik och hemliga dörrar öppnas upp mellan världarna – mellan det synliga och det osynliga. Det sägs att många platser i vår fysiska värld då förvandlas till portaler som leder till andra världar. De är vanligtvis gömda i det fördolda, men står nu öppna för den som vågar träda in. I denna förtrollade tid, bjuder vi dig att kliva över tröskeln.

Tolv gåtor väntar dig, var och en utgör en nyckel till att avslöja ett mysterium om Grekland. Alla frågor är rotade i berättelser och insikter från Expeditionens egna spännande färder och äventyr.

Är du redo att anta utmaningen?”

The Quest – starta här

Nu börjar ditt äventyr! Här väntar frågor som testar både din kunskap om Grekland och din nyfikenhet. En del frågor är enklare, medan andra kräver lite mer av dina erfarenheter och kunskaper om landet. Om du känner dig osäker, använd gärna hintarna – de kan ge dig den vägledning du behöver för att fortsätta din resa.

Redo att börja? Låt oss se vad som döljer sig bakom den första porten!

Upptäcktsfärderna fortsätter – fler äventyr väntar

Nu har du nått slutet på ditt äventyr genom Dodekaímerons mystiska världar. Tack för att du modigt har klivit in och utforskat dessa passager med oss! Snart kommer Epifaniadagen, och solens rörelse börjar återigen ta fart. Portarna mellan världarna sluts, och de busiga Kalikatzaroi drar sig tillbaka till underjorden.

Men för en Grekonaut finns alltid mer att upptäcka! Din resa genom Greklands hemliga världar fortsätter, och fler äventyr väntar.

Om du inte redan är ansluten till Expeditionen, gör det nu – det är helt gratis! Som medlem får du inte bara vårt nyhetsbrev, utan även tillgång till exklusiva artiklar, berättelser och andra förmåner. Vi ser fram emot att fortsätta våra upptäcktsfärder tillsammans med dig.

Quizet Dodekaímeron – the Quest skapades av Georgios Xyftilis, Katerina Kargakou, Ulf Björkman, samt Nova Celas – virtuell ai-ssistent

Relaterade inlägg:

Greklandsquiz nr 1 >>

Greaklandsquiz nr 2>>

Kontakta oss

Om du har några frågor om expeditionen eller upplever problem på webbplatsen, tveka inte att kontakta oss.  Vi finns på plats för att reda ut alla eventuella oklarheter. Kontakta oss genom formuläret på denna sida>>

Målet med Expeditionen är att ge besökare en unik onlineupplevelse av Grekland, där de på ett engagerande sätt kan upptäcka och lära sig om landets rika kulturarv, historia och traditioner, långt bortom de vanliga turiststråken och de förutsägbara platserna. Följ med oss på spännande och lärorika resor genom Greklands fascinerande värld av musik, folklore, lokala traditioner, nutida liv, antik skönhet, mat, dryck, natur, sevärdheter och andra intressanta och oväntade fakta som ger dig en djupare förståelse för detta unika land.

För att få ännu mer inblick och uppdateringar om våra senaste upptäckter, följ oss gärna på våra sociala medier:

Facebook-sida>>

Instagram>>

Youtube-kanal>>

Idag, Onsdag 4 September, startar våra guidade turer i det okända Aten, och vi ser fram emot att dela stadens dolda hemligheter med alla våra Grekonaut-vänner. Turerna kommer pågå till mitten av November 2024.

Om du befinner dig i Aten under hösten, missa inte chansen att följa med på en spännande resa genom stadens mindre kända sevärdheter. Reservera din plats redan nu:

Är du inte själv på plats men känner någon som ska besöka Aten, dela gärna detta inlägg, eller länken nedan:

Om turerna i det okända Aten

Expeditionens turer utgör en unik upplevelse som tar dig bortom de vanliga turiststråken. Vi utforskar underjordiska gångar, mystiska kryptor och platser med en fascinerande, men ibland skrämmande, historia.

Följ med oss när vi kliver in i gamla valv och besöker hemliga bakgator, där varje steg leder till nya upptäckter och oväntade insikter i det okända Aten.

Turerna är utformade för att ge dig en djupare förståelse för Atens rika kulturarv och dess många hemligheter.

Boka din plats redan idag och upplev staden som du aldrig tidigare har sett den. Oavsett om du är en återkommande besökare eller om det är din första gång i staden, lovar vi att detta blir ett äventyr du sent kommer att glömma !

Anslut till Expedition Grekland

Senaste inläggen

• Grekland på 1800-talet – Hellas Allehanda, nr 1: Den orädda konstnärinnan
• Grekiska seder och bruk: 21 maj – Anastenaria – att dansa på elden
• Den grekiska mytologins märkliga väsen och bortglömda sägner – del 1
• Greek Expedition, ready to sail, March 2026 [newsletter]
• Kvinnorna i rebetiko – 8 röster som formade genren

Var med och aktivt stöd vår vision

Vi har märkt att många av våra besökare har uttryckt intresse av att stödja Expedition Grekland. Nu erbjuder vi möjligheten att enkelt och säkert donera valfri summa via Swish.
Varje liten summa, hur liten den än är, betyder allt för vår fortsatta verksamhet just nu. Genom att swisha ett valfritt bidrag säkrar du Expeditionens framtid så att vi kan fortsätta utforska och dela med oss av det fantastiska annorlunda Grekland.
Skanna QR-koden nedan eller Swisha till 0722 029786 – Georges Xyftilis, expeditionsledare.
🙏 Stort tack för ditt stöd! 🙏

Kontakta Expedition Grekland

Om du undrar något över expeditionen eller upplever något problem på webbplatsen, tveka inte att kontakta oss. Vi finns på plats för att svara på alla frågor och reda ut eventuella oklarheter.

I en liten by högt uppe i Lefkas berg träffade vi Aris Kokotsis som har arbetat med örter i mer än 30 år och fördjupat sig i örtmedicin. Vi fick följa med på en resa in i den fascinerande världen av grekiska läkeväxter. Aris delade med sig av sin expertis som herbalist och berättade engagerat om sin verksamhet.

Lefkas, eller Lefkada, är belägen vid Greklands västkust och tillhör de joniska öarna. Det är en plats rik på variationer i scenerier och skönhet i överflöd, där varje krök avslöjar ett nytt landskap att utforska, som Aris berättar i filmen nedan. Med sina lummiga berg, forsande vattendrag och små sjöar är Lefkas en oas för naturälskare. Klimatet är idealiskt för tillväxten av otaliga örter som frodas rikligt på bergssluttningarna och på ängarna.

En resa genom magiska örtlandskap

Under våra örtvandringar betonade Aris vikten av att ständigt vara närvarande, följa naturens rytm och lita på våra sinnen – vår viktigaste informationskälla på denna planet. Genom att känna på bladen, lukta på örterna och noga undersöka deras yttre egenskaper kan vi fördjupa vår förståelse också för deras användningsområden. Varje växt har sitt eget medicinska sigill som man kan lära sig att tyda, informerade han oss.

Johannesört – omfamnar ljusets helande energi

En av de mest fascinerande örterna vi stötte på var Johannesört, eller Hypericum Perforatum. Aris visade oss hur bladen på denna växt är perforerade, egenskapen som givit den dess namn. Vi lärde oss att ordet melankoli härstammar från det grekiska ordet melan för svart och kholi för galla. Således betyder det att om vår galla inte är i balans kan vi känna oss melankoliska.

Aris förklarade vidare att Johannesört har använts sedan urminnes tider för sina medicinska egenskaper och att den är en av de mest kända örterna i världen. Johannesörten är en växt som bidrar till både vår fysiska hälsa och vårt själsliga välmående, genom att ta tillvara solens och ljusets energi. Aris betonade också att herbalism är säsongsbaserad och att det inte finns något annat sätt att arbeta med örter än att följa naturens rytm. Vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning, vintersolstånd, de har alltid utgjort en helig cirkel i alla kulturer och religioner.

De fem viktigaste grekiska örterna

När vi frågade Aris om de viktigaste och mest värdefulla örterna i Lefkada och i Grekland, nämnde han följande fem:

• Brännässlan, med sina näringsrika blad, är känd för avgiftande och antiinflammatoriska egenskaper.
• Salvia används traditionellt för att lindra matsmältningsproblem, främja en känsla av lugn och lindra förkylning.
• Oregano är en kraftfull antioxidant som också underlättar matsmältningen och används ofta för att smaksätta grekiska rätter.
• Rosmarin sägs ha positiva effekter på minnet och kan bidra till att förbättra koncentrationen.
• Malörten, sist men inte minst, är känd för sina antimikrobiella, matsmältningsfrämjande och avmaskande egenskaper, samt dess förmåga att stimulera aptiten och främja en sund leverfunktion. Vi har i tidigare inlägg, Grekiska nubbar, sett hur malörten med fördel kan användas för att smaksätta snapsar.

Fortsättningsvis blev vi guidade i Aris ateljé och verkstad. Han visade oss ett oerhört rikt förråd av torkade örter, tinkturer, oljor och krämer. Tinkturer lagrade i sprit behöver förvaras i mörker medan örtoljorna bör exponeras i solen. Det betonades även hur viktigt det är med djupfrysning så att eventuella insektsägg försvinner. Det är ett noggrant arbete för att säkerställa att växterna inte blir uppätna och att allt arbete går förlorat.

Njutning för varje sinne

Sammanfattningsvis är Lefkadas gröna skatter och dess rika utbud av örter en fröjd för alla sinnen. Att vandra genom denna vackra ö ger en möjlighet att upptäcka naturens hemligheter och lära sig om botanik och örtmedicin av erfarna herbalister som Aris Kokotsis.

Men en örtvandring på Lefkas handlar inte bara om att lära sig om örterna, det är också en chans att koppla av och njuta av den fantastiska naturen. Att uppleva den friska luften, det gröna landskapet och det rogivande ljudet av forsande vatten. Att vara omgiven av naturens skönhet och att få lära sig om örternas kraft var verkligen en berikande upplevelse för expeditionen. Så släpp stressen, lita på dina sinnen och ge dig också ut på en resa genom Lefkadas förtrollande örtlandskap.

Aris Kokotsis

Om du befinner dig på Lefkas eller planerar att åka dit, kan du kontakta Aris för att boka en guidad örtvandring eller inspirerande föreläsning (grekiska, engelska) via följande kanaler:

Tel/WhatsApp: 0030 690 976 7968

E-post: arislefkada@gmail.com

Facebook

Instagram

Resan går vidare

Denna bloggpost utgör inledningen på en serie av artiklar om Lefkas och grekiska örter. I kommande avsnitt kommer vi att fördjupa oss i ännu fler läkeväxter och deras unika egenskaper, samtidigt som vi utforskar filosofin bakom säsongsbaserad herbalism. Aris Kokotsis kommer att vara vår guide längs vindlande grekiska landsvägar och avslöja vilka mirakel som döljer sig vid varje vägkant. Håll utkik på vår blogg, för att följa hela denna spännande resa, där vi strävar efter att förstå den subtila harmonin mellan människor och växter. Med naturen som vår guide och örternas egenskaper som följeslagare, kommer vi att fortsätta färden genom denna förunderliga värld.

Appendix: tabeller och fakta

OBS! Var försiktig när du konsumerar örter. Vissa kan ha starka effekter och interagera med läkemedel. Rådgör med en läkare eller herbalist före användning. Användning i fel dos eller utan tillsyn kan orsaka biverkningar. Var ansvarsfull och informerad när du utforskar örtmedicin för att säkerställa säkerhet och effektivitet.

Källor för material till tabell: University Rochester Medical Center, The Herbal Academy, American Botanical Council,
Bilder: Pixabay Content Licence